Enkät om löner inom lokalförvaltningen

Uppgifterna används för produktion av lönestatistik över olika branscher, statistik över lönestrukturen och förtjänstnivåindexet.
⁠
⁠Uppgifterna om arbetsställen används också i Sysselsättningsstatistiken samt i Statistikcentralens Företagsregister.

Enkätens resultat används för kommunsektorns lönestatistik, som visar bland annat förverkligad inkomstutväckling inom den kommunala sektorn. Arbetsmarknadsorganisationer använder resultatet i tjänste- och arbetsavtalsförhandlingar och inom övrig intressebevakning. Resultatet används också i kommunal planering. 

Material från datainsamlingen används i följande statistik:

• Statistik över regional företagsverksamhet
• Förtjänstnivåindex 
• Löner inom kommunsektorn
• Lönestrukturstatistik 
• Sysselsättning

Uppgifter om arbetsställe kan skickas i form av en lista som filöverföring. Filöverföringen är avsedd speciellt för sådana situationer då kommunens eller samkommunens hela arbetsställestruktur förnyas t.ex. i samband med kommunsammanslagningar. Listan över arbetsställen ska skapas enligt given mall och sparas i csv-format.

Enskilda nya arbetsställen anges fortfarande på den webblankett som finns på löneenkätens datainsamlingssidor under "Hantering av arbetsställen". Där bearbetas också uppgifterna om de arbetsställen som redan finns.

Ett arbetsställe är en enhet som verkar på en adress och som producerar varor eller tjänster av huvudsakligen ett slag. Om det finns flera olika verksamheter på samma adress (t.ex. lågstadium och högstadium), anges de som separata arbetsställen. En särskiljning görs enligt näringsgrensindelningen (tol2008). 

Årsverken beskriver löntagarens arbetsinsats omräknad till heltidsarbete. Som löntagare räknas en person som varit stadigvarande eller tillfälligt anställd och vars arbetsinsats ersätts med utbetald lön. 

En löntagare som arbetat heltid ett år motsvarar 1 årsverke. Deltidsanställda anges omräknade till heltidsanställda. Till exempel: 

• att arbeta sex månader på heltid eller alternativt halvtid ett helt år motsvarar 0,5 årsverken  
• att arbeta 60 % i åtta månader motsvarar 0,4 årsverken (0,6 * 8 mån./12 mån. = 0,4)  

Arbetsinsatsen för löntagare som varit permitterade eller lediga utan lön under året anges för den tid för vilken lön har betalats till dem.   

Ett deltidsarbete grundar sig alltid på avtal (KOKOTIED = 2, 4, 5 eller 6). En deltidsanställd löntagare har veckoarbetstimmar och lön enligt sin deltidsprocent. Deltidsprocenten räknas ut
på basis av överenskommen arbetstid.

Exempel: En person håller partiell vårdledighet och arbetar därför deltid 30 timmar per vecka av den fulla veckoarbetstiden på 38,25 timmar. Deltidsprocenten är 78,43 % (30/38,28 =0,7843).

När löntagaren får full månadslön för referensmånad, ska antalet veckoarbetstimmar motsvara timmarna för en heltidsanställd löntagare och lönen uppges till fullt belopp (VPMJ=1 lönen har betalats till fullt belopp).

När löntagaren får reducerad månadslön för referensmånad anges veckoarbetstimmarna med en minskning och lönen uppges till fullt belopp (VPMJ= 2 lönen har betalats för en del av månaden eller till minskat belopp). Dessutom anges orsakskoden för löneinnehållning PALPI.

Kontrollera att orsakskoden inte finns angiven för löntagare som får full lön. Om till exempel gamla permitteringsuppgifter hänger kvar, visar statistiken obefogade permitteringar för arbetsgivaren.

Som deltidsanställda anges bara de som verkligen arbetar deltid, och de ska ha en deltidsprocent. När det gäller heltidsanställda som av någon anledning får reducerad lön för enkätmånaden anges ingen deltidsprocent (till exempel för personer som börjat jobba mitt i månaden, permitterade).

Exempel: till personen betalas 300 euro i ersättning för kvällsarbete under en betalningsperiod på 6 veckor. Multiplicerat (0,73*300 €) till månadsnivå är tillägget 219 euro.

Semesterpenning, resultatpremie, engångsarvode (också månatligen utbetalda) och skådespelarnas föreställningsarvode anges för hela året eller för föregående 12 månader. Även om dessa arvoden betalas t.ex. regelbundet varje månad eller några gånger per år, anges beloppet för dessa arvoden för hela året.

Uppgiften om betalningsperiod ska anges i samband med alla lönetillägg och arvoden. Uppgifterna om betalningsperiod påverkar i hög grad resultaten, eftersom Statistikcentralen
räknar om det eurobelopp som angetts på basis av uppgiften om betalningsperiod till månadsnivå med hjälp av en koefficient.

Koefficienterna baserar sig på att en kalendermånad i genomsnitt är 4,35 veckor (365/7/12=4,35). T.ex. koefficienten för sex veckor är 4,35 / 6 = 0,73.

Exempel. Löntagaren har i referensmånad två lönebetalningsperioder på tre veckor. Om lönetilläggets eurobelopp och antal timmar innehåller uppgifter om båda betalningsperioderna, anges 6 som betalningsperiod. Om euro och timmar bara innehåller en betalningsperiod, anges 3 som betalningsperiod.

Om ersättningen för kvällsarbete i exemplet hade varit 600 euro för två betalningsperioder på 3 veckor, men betalningsperioden felaktigt hade angetts till 3 istället för sex, är tilläggets storlek multiplicerat på månadsnivå (1,45*600 €) 870 euro.

Då kan en felaktig uppgift om betalningsperiod, t.ex. i arbetstidstilläggen, göra att lönenivån för hela avtalsbranschen stiger eller sjunker i kommunen.

Om tillägg eller arvoden (t.ex. åtgärdsarvoden till läkare) som tjänats i referensmånad betalas vid en senare tidpunkt, ska de ändå anges. Löneuppgifterna kan sändas först då alla tillägg för referensmånad har betalats.