Begrepp och definitioner
- Examen
I statistiken över yrkesutbildning avses med examen yrkesinriktade examina på andra stadiet, institutstadiet och det yrkesinriktade högskolestadiet samt yrkes- och specialyrkesexamina. Examensuppgifterna gäller hela kalenderåret.
- Grundläggande yrkesutbildning
Med grundläggande yrkesutbildning avses yrkesutbildning som leder till examen. Examina som avläggs i grundläggande yrkesutbildning är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs. Målet för grundläggande yrkesutbildning är att den studerande i och med avlagd examen har en bred grundläggande yrkeskompetens i branschen och specialkompetens enligt utbildningsprogrammet.
Yrkesinriktad grundexamen kan avläggas endera som läroplansbaserad examen (för unga) eller som fristående yrkesexamen (för vuxna). Omfattningen hos alla grundexamina är 120 studieveckor, dvs. tre år. Då utbildningen avläggs som fristående yrkesexamen kan den var kortare, eftersom personens tidigare färdigheter tas i betraktande. Fristående examen kan avläggas utan förberedande utbildning, om den studerande genom fristående yrkesprov påvisar att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs för att uppnå yrkesskicklighet.
- Grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen
I statistiken över yrkesutbildning avses med grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen utbildning med målet att avlägga grundexamen som fristående examen. Alla grundexamina omfattar 120 studieveckor, dvs. tre år. Då examen avläggs som fristående examen kan utbildningen vara kortare, eftersom en persons tidigare kompetens beaktas. Fristående examen kan avläggas utan förberedande utbildning genom att i fristående yrkesprov påvisa de kunskaper och färdigheter som förutsätts för förvärvande av yrkeskunskapen.
- Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
- Läroavtalsutbildning
I statistiken över yrkesutbildning avses med läroavtalsutbildning som leder till examen. Läroavtalsutbildningen är en arbetsdominerad studieform, där största delen av yrkeskompetensen förvärvas på en arbetsplats och utbildningen kompletteras med teoretiska studier som i allmänhet äger rum vid någon läroanstalt.
Läroavtalsutbildningen leder till samma grundläggande yrkesexamen som utbildning som anordnas vid läroanstalter. Också yrkes- och specialyrkesexamina kan avläggas genom läroavtalsutbildning.
- Läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning
I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.
- Ny studerande
MMed nya studerande i yrkesutbildning avses dels studerande som den 20 september deltog i yrkesutbildning enligt läroplan och som skrivit in sig vid läroanstalten under perioden 1.1-20.9, dels studerande som skrivit in sig vid läroanstalten under kalenderåret (1.1-31.12) och deltar i utbildning som förbereder för yrkesprov.
- Studerande
Med studerande i yrkesutbildning avses studerande som den 20 september deltog i yrkesutbildning enligt läroplan och studerande som skrivit in sig vid läroanstalten under kalenderåret och deltar i utbildning som förbereder för yrkesprov.
- Utbildning
Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.
Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.
Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.
- Utbildning
Utbildning avser här utbildning som inte leder till examen.
Med utbildning som inte leder till examen avses utbildning på minst sex timmar, som inte leder till examen (examensinriktad utbildning). Utbildning av det här slaget är bl.a. korta kurser, utbildning inom fritt bildningsarbete, enstaka läroämneskurser på grundskol- eller gymnasienivå, utbildning som enbart anordnas som vuxenutbildning, såsom handelstekniker- eller arbetsteknikerutbildning, specialiseringsstudier vid yrkeshögskolorna, lärarutbildning av auskulteringstyp, studier vid öppna yrkeshögskolan och öppna universitetet, de flesta utbildningar som anordnas av företag inkl. utbildning som anordnas av företag i utbildningsbranschen.
Utbildning som inte leder till examen klassificeras med hjälp av klassificeringen av utbildningsinnehåll.
- Utbildning som förbereder för specialyrkesexamen
I statistiken över yrkesutbildning avses med utbildning som förbereder för specialyrkesexamen yrkesinriktad vuxenutbildning som förbereder för specialyrkesexamen. Specialyrkesexamen avläggs alltid som fristående yrkesexamen. Specialyrkesexamen kan också avläggas utan förberedande utbildning. I en specialyrkesexamen påvisas den yrkesskicklighet som krävs för krävande uppgifter i branschen.
- Utbildning som förbereder för yrkesexamen
I statistiken över yrkesutbildning avses med utbildning som förbereder för yrkesexamen yrkesinriktad vuxenutbildning som förbereder för yrkesexamen. Yrkesexamen avläggs alltid som fristående yrkesexamen. Yrkesexamen kan också avläggas utan förberedande utbildning. I en yrkesexamen påvisas den yrkesskicklighet som krävs av yrkesmän i branschen.
- Utbildningsanordnare
I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter och i statistiken över yrkesutbildning avses med utbildningsanordnare (huvudman) en instans som har i uppgift att anordna utbildning. Utbildningsuppdraget definieras i lag (grundläggande utbildning) eller i undervisningsministeriets eller en motsvarande myndighets tillstånd att anordna utbildning eller vara huvudman för utbildning. Utbildningsanordnarna är i allmänhet kommuner, samkommuner, privata sammanslutningar och stiftelser. Statistikcentralen har gett varje utbildningsanordnare en individualiserande anordnarbeteckning.
- Utbildningssektor
I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:
- grundskoleutbildning
- gymnasieutbildning
- yrkesutbildning
- yrkeshögskoleutbildning
- universitetsutbildning.
- Utbildningssystem
Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:
Förskoleundervisning ges i Finland till 3-6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisningen.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.- Yrkesinriktad tilläggsutbildning
Med yrkesinriktad tilläggsutbildning avses utbildning som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen. Yrkes- och specialyrkesexamina avläggs som fristående yrkesprov, dvs. yrkeskunskapen bedöms vid särskilda provtillfällen. Yrkes- och specialyrkesexamina kan avläggas oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. Yrkeskunskapen kan förvärvas t.ex. genom utbildning, i arbetslivet eller i hobbyer.
- Yrkesutbildning
Med yrkesutbildning avses grundläggande yrkesutbildning som leder till examen och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Grundläggande yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet som leder till grundexamen. Grundläggande yrkesutbildning kan vara läroplansbaserad utbildning eller utbildning som förbereder för fristående examen. Nya studerande har inte längre under de senaste åren antagits till yrkesutbildning på institutnivå och yrkesutbildning på högre nivå.
Utbildningar som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen är yrkesinriktad tilläggsutbildning. Det är alltid frågan om utbildning som förbereder för fristående yrkesprov och de leder till fristående examen. Yrkesutbildning anordnas både som läroanstaltsutbildning och som läroavtalsutbildning. Läroavtalsutbildningen är en arbetsdominerad studieform, där största delen av yrkeskunskapen förvärvas på en arbetsplats och utbildningen kompletteras med teoretiska studier som i allmänhet äger rum på en läroanstalt. Läroavtalet är ett arbetsavtal mellan den studerande och arbetsgivaren.
- Yrkesutbildning som förbereder för fristående examen
Grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen kan avläggas som fristående examen oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. I regel avläggs examina i samband med utbildning som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren är skyldig att anordna yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen.
Finlands officiella statistik (FOS):
Yrkesutbildning [e-publikation].
ISSN=1799-1978. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 9.2.2012].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/aop/kas_sv.html.
Statistik
- Offentliggöranden
- Översikter
- Tabeller
- Figurer
- Pressmeddelanden
- Utbud av produkter och tjänster
- Beskrivning
- Kvalitetsbeskrivningar
- Metodbeskrivningar
- Begrepp och definitioner
- Klassificeringar
Växel (09) 17 341