Tämä sivu on arkistoitu.

5.4.2022 jälkeen julkaistut tiedot löydät uudistetulta sivustolta.

Siirry uudelle tilastosivulle

Kvinnor i riksdagsvalet

Kvinnornas valdeltagande

Kvinnorna i Finland var de första i Norden och hela Europa som fick rösträtt år 1906, då en ny vallag stiftades. Den nya vallagen innehöll allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. I början av århundradet var valdeltagandet rätt lågt jämfört med det nuvarande och skillnaden mellan kvinnors och mäns aktivitet var omkring tio procent. Kvinnors och mäns valdeltagande har ändrats i samma riktning från ett val till det följande. Båda könen var aktiva från 1930-talet och ända till 1960-talet. Väljarna var som aktivast år 1962, då 84,2 procent av de röstberättigade kvinnorna och 86,1 procent av de röstberättiga männen tog sig till valurnorna.

Valdeltagandet minskade från 1970-talet i jämn takt ända till år 1999. Den skarpaste minskningen ägde rum i valet år 1987, då kvinnorna emellertid för första gången nådde ett något bättre resultat än männen. Sedan dess har skillnaden i valdeltagandet hela tiden ökat till kvinnornas fördel jämfört med männens valdeltagande. År 1991 var skillnaden 2,2 procentenheter och i valet år 2003 var den redan 4 procentenheter. Skillnaden mellan kvinnors och mäns valdeltagande har varit av samma storleksklass bara en gång tidigare, i presidentvalet 1994.

I riksdagsvalet 2003 började valdeltagandet i sin helhet öka (69,7 procent). Kvinnornas valdeltagande var 71,6 och männens 67,6 procent.

Trots att kvinnorna sedan år 1987 röstat flitigare än männen, har inte deras ökande samhälleliga aktivitet ökat deras valframgång i samma proportion. Kvinnorna har fortfarande inte gått om männen i fråga om andelen kandidater och andelen av rösterna och mandaten.

Valdeltagandet bland kvinnor och män i riksdagsvalen 1908 - 2003, (%)

kuva

 

Valdeltagandet bland kvinnor och män i riksdagsvalen 1908 - 2003, (%) 1)

År Kvinnor Män År Kvinnor Män
1908 60,3 68,9 1948 75,9 81,0
1909 60,6 70,5 1951 71,4 78,4
1910 55,8 64,9 1954 77,4 82,9
1911 54,8 65,3 1958 72,1 78,3
1913 46,7 55,9 1962 84,2 86,1
1916 51,4 60,1 1966 83,9 86,1
1917 65,7 73,1 1970 81,3 83,2
1919 65,1 69,5 1972 81,0 81,9
1922 54,5 63,0 1975 79,4 80,1
1924 53,7 61,7 1979 80,6 81,9
1927 52,4 59,7 1983 80,9 81,2
1929 52,1 59,6 1987 76,6 76,2
1930 63,6 68,6 1991 73,2 71,0
1933 58,5 66,4 1995 73,1 70,6
1936 59,1 67,3 1999 69,7 66,8
1939 62,4 71,3 2003 71,6 67,6
1945 72,7 77,5      

1) I procent av de röstberättigade, åren 1975 - 1999 exkl. Finska medborgare som är bosatta utomlands

 

Andelen kvinnor av kandidaterna, rösterna och de invalda i riksdagsvalen 1954 - 2003, (%)

kuva

 

Andelen kvinnor av kandidaterna, rösterna och de invalda i riksdagsvalen 1954 - 2003, (%)

År Andel av
kandidaterna
Andel av
rösterna
Andel av
de invalda
1954 15,2 17,1 15,0
1958 15,1 16,7 14,0
1962 14,5 15,5 13,5
1966 16,0 15,3 16,5
1970 17,3 19,3 21,5
1972 21,1 21,0 21,5
1975 24,2 24,9 23,0
1979 26,1 27,9 26,0
1983 29,5 29,9 31,0
1987 36,0 35,3 31,5
1991 41,2 39,2 38,5
1995 39,1 36,6 33,5
1999 37,0 38,3 37,0
2003 39,8 42,6 37,5

 

Andelen kvinnor av kandidaterna

I riksdagsvalet år 2003 var andelen kvinnliga kandidater 39,8 procent. Andelen ökade i ganska jämn takt ända sedan riksdagsvalet år 1966 (16 procent) och till 1991, då den var 41,2 procent. År 1995 sjönk andelen med 2,1 procentenheter (39,1 procent) och år 1999 ytterligare lika mycket, till 37 procent. I detta riksdagsval ökade andelen kvinnor av kandidaterna åter med 2,8 procent jämfört med föregående val.

Om man jämför de s.k. gamla partiernas kandidatuppställning i det här valet jämfört med det föregående, ökade andelen kvinnliga kandidater klart i alla partier utom sannfinländarna och liberalerna. Hos Gröna förbundet var mer än hälften av kandidaterna kvinnor (52,2 procent) nu för tredje gången i rad. Också i samlingspartiet och SDP var andelen kvinnliga kandidater nästan hälften. I de övriga partierna var andelen kvinnliga kandidater i allmänhet mycket mindre, ett undantag var För de fattigas väl (69,2 procent) och partiet för gemensamt ansvar (60 procent). Den minsta andelen kvinnliga kandidater presenterade SNKY, som bara ställde upp en kvinna bland trettio kandidater.

Jämfört med det föregående riksdagsvalet ökade andelen kvinnor av kandidaterna i det egna partiet mest i Samlingspartiet, med 7 procentenheter, Centern, med 6,1 procentenheter, Vänsterförbundet, med 5,9 procentenheter, Kristdemokraterna, med 5,4 procentenheter, och SDP, med 4,8 procentenheter. Andelen kvinnliga kandidater minskade mest bland liberalerna, med så mycket som 13,5 procentenheter.

 

Andelen kvinnor och män av kandidaterna i riksdagsvalen 1948 - 2003, (%)

kuva

 

Kvinnornas andel av rösterna

Kvinnorna fick 42,6 procent av de röster som avgavs i valet år 2003. Männens andel av rösterna var 57,5 procent. Kvinnornas andel av rösterna var liten ännu på 1960-talet, ungefär 15 procent. I och med att andelen kvinnliga kandidater ökade började också kvinnornas andel av rösterna öka under 1970-talet och ökningen fortsatte utan avbrott till valet år 1991. Den jämna ökningen upphörde tillfälligt år 1995, men började åter öka efter det. I detta val överskred kvinnornas andel av rösterna för första gången 40 procent och var t.o.m. 4,3 procentenheter större än i det föregående riksdagsvalet.

Kvinnorna i Gröna förbundet fick nu redan för femte gången i följd den största andelen av sitt partis röster, 66,6 procent. På följande platser i fråga om kvinnornas andel av partiets röster kom SDP (47,8 procent, SFP (43,8 procent) och SAML (42,0 procent).

Kvinnornas andel av rösterna ökade i de största partierna, liksom andelen kvinnliga kandidater, jämfört med år 1999. Ökningen var störst i SDP, CENT och SFP. I de två förstnämnda ökade kvinnornas andel av rösterna med mer än 6 procentenheter och i SFP med 4,6 procentenheter. I SAML, KD, GRÖNA och VÄNST ökade kvinnornas andel av rösterna mindre (med 2,6 - 1,2 procentenheter), även om andelen kvinnliga kandidater ökade mycket i dessa partier, t.ex. i SAML med 7 procentenheter jämfört med 1999.

 

De kvinnliga och manliga kandidaternas andel av rösterna i riksdagsvalen 1954 - 2003, (%)

kuva

 

Andelen kvinnliga riksdagsledamöter

Antalet kvinnliga ledamöter började öka år 1966 och ökningen fortsatte ända till år 1991. År 1995 minskade antalet, men redan år 1999 valdes 74 kvinnor till riksdagen, vilket var 7 fler än år 1995. Antalet kvinnliga ledamöter har ökat mest i valen åren 1970, 1983 och 1991. Jämfört med det föregående valet blev tio fler kvinnor invalda i de två förstnämnda valen och i det sistnämnda blev 14 fler kvinnor invalda.

Av de 200 ledamöterna i valet år 2003 var 75 kvinnor, dvs. 37,5 procent. Detta var bara en mer (0,5 procentenheter) än år 1999. Antalet kvinnliga ledamöter ökade i bara tre partier, trots att andelen kvinnliga kandidater ökade i alla de största partierna och kvinnorna samlade en större andel av sina partiers röster. I SDP och GRÖNA ökade antalet kvinnliga ledamöter med två, i SFP med en och i CENT var antalet oförändrat. SAML miste två kvinnliga ledamöter och VÄNST och KD en var. I de ovannämnda partierna ökade andelen kvinnliga ledamöter i SFP (med 22,7 procent), KD (med 2,9 procent), SDP (med 2,2 procent) och SAML (med 0,5 procent), medan den minskade med mer än tre procentenheter i VÄNST, CENT och GRÖNA.

 

Könsfördelningen bland riksdagsledamöterna i riksdagsvalen 1945 - 2003

kuva

 

Andelen kvinnor av kandidaterna efter parti i riksdagsvalen 1948 - 2003, (%)

År Totalt CENT 1) SDP SAML VÄNST 2) GRÖNA 3) SFP KD 4) SAF 5) LIB 6)
1948 12,1 9,3 11,8 12,8 17,1 - 8,3 - - 10,3
1951 14,2 8,7 14,6 18,3 17,8 - 11,4 - - 15,4
1954 15,2 9,8 14,9 18,0 17,7 - 13,3 - - 16,5
1958 15,1 8,8 15,2 20,5 18,1 - 8,3 - - 20,0
1962 14,5 11,6 10,7 20,8 18,7 - 3,9 - 12,4 17,2
1966 16,0 12,5 13,6 20,4 16,9 - 11,3 - 12,1 20,5
1970 17,3 15,1 18,1 21,8 21,9 - 12,7 6,3 10,1 23,0
1972 21,1 18,7 18,6 25,1 21,0 - 21,6 19,2 14,7 29,4
1975 24,2 25,8 25,0 27,9 25,8 - 15,8 17,0 19,2 38,1
1979 26,1 23,2 30,7 27,9 25,9 - 21,1 23,5 17,3 39,8
1983 29,5 31,2 32,6 29,5 33,0 - 33,8 35,0 17,0 -
1987 36,0 36,7 40,2 34,5 37,1 40,0 36,1 40,0 27,9 55,1
1991 41,2 38,1 42,2 43,5 42,6 47,6 39,4 37,2 28,6 38,9
1995 39,1 36,5 45,9 42,7 36,5 51,1 41,5 39,6 26,6 51,7
1999 37,0 35,4 43,2 42,1 38,7 51,0 37,7 35,6 29,1 37,5
2003 39,8 41,5 48,0 49,1 44,6 52,2 41,6 41,0 24,6 24,0

1) Till år 1962 Agrarförbundet
2) Till år 1987 DFFF
3) År 1987, inte som eget parti
4) Till år 1999 Finlands Kristiliga förbundet
5) Åren 1962 och 1966 Finlands Småbondeparti till år 1995 FLP
6) Till år 1948 Nationella Framstegspartiet, till år 1966 Finska Folkpartiet, till år 1999 Liberala folkpartiet

Kvinnornas andel av totalantalet röster för partiet i riksdagsvalen 1954 - 2003, (%)

År Totalt CENT 1) SDP SAML VÄNST 2) GRÖNA 3) SFP KD 4) SAF 5) LIB 6)
1954 17,1 8,4 19,3 19,7 23,3 - 9,8 - - 21,0
1958 16,7 8,8 17,6 18,4 23,0 - 4,8 - - 20,5
1962 15,5 8,9 16,7 16,2 22,0 - 4,2 - 5,3 18,3
1966 15,3 10,9 14,9 16,6 18,2 - 8,2 - 5,9 18,6
1970 19,3 15,2 22,7 21,7 22,6 - 10,9 2,6 8,1 27,6
1972 21,0 17,1 23,6 23,5 23,5 - 8,5 12,2 12,4 35,7
1975 24,9 20,6 25,9 26,6 28,3 - 16,0 21,8 12,5 47,8
1979 27,9 22,1 33,2 29,4 29,3 - 16,3 23,1 12,3 50,1
1983 29,9 27,6 34,5 33,8 31,5 - 21,4 29,2 15,7 -
1987 35,3 32,9 36,9 39,4 36,5 47,9 20,0 26,9 22,4 46,1
1991 39,2 35,4 40,4 41,6 33,1 59,3 32,5 35,5 28,9 73,1
1995 36,6 29,8 38,1 39,2 31,4 58,6 35,8 40,5 19,0 46,4
1999 38,3 29,7 41,2 39,6 40,0 64,6 39,2 37,2 13,7 64,0
2003 42,6 35,9 47,8 42,0 41,1 66,6 43,8 39,8 6,2 12,1

1) Till år 1962 Agrarförbundet
2) Till år 1987 DFFF
3) År 1987, inte som eget parti
4) Till år 1999 Finlands Kristiliga förbundet
5) Åren 1962 och 1966 Finlands Småbondeparti till år 1995 FLP
6) Till år 1948 Nationella Framstegspartiet, till år 1966 Finska Folkpartiet, till år 1999 Liberala folkpartiet

 

Kvinnornas andel av totalantalet röster för partiet i övriga partier i riksdagsvalet åren 1999 och 2003 (%)

År FKF YVP SNKY PFF EBP KAP FKP KA SKS
2003 25,1 47,3 2,5 25,0 1,4 28,0 22,4 71,6 3,2

 

Andelen invalda kvinnor av riksdagsledamöter efter parti i riksdagsvalen 1945 - 2003, (%)

År Totalt CENT 1) SDP SAML VÄNST 2) GRÖNA 3) SFP KD 4) SAF 5) LIB 6) TPSL 7) DEVA
1945 8,5 2,0 14,0 7,1 12,2 - 7,1 - - - - -
1948 12,0 5,4 16,7 15,2 13,2 - 7,1 - - 20,0 - -
1951 14,5 7,8 17,0 17,9 20,9 - 6,7 - - 10,0 - -
1954 15,0 9,4 22,2 16,7 16,3 - - - - 15,4 - -
1958 14,0 10,4 18,8 13,8 18,0 - - - - 12,5 - -
1962 13,5 7,5 15,8 12,5 19,2 - - - - 15,4 100,0 -
1966 16,5 12,2 16,4 19,2 17,1 - - - - 22,2 57,1 -
1970 21,5 16,7 25,0 27,0 27,8 - 8,3 - - 37,5 - -
1972 21,5 17,1 27,3 20,6 24,3 - 10,0 - 5,6 57,1 - -
1975 23,0 17,9 24,1 25,7 22,5 - 22,2 22,2 - 44,4 - -
1979 26,0 13,9 30,8 27,7 31,4 - 22,2 22,2 - 75,0 - -
1983 31,0 23,7 31,6 40,9 38,5 - 20,0 33,3 23,5 - - -
1987 31,5 27,5 32,1 41,5 31,3 - 8,3 20,0 33,3 - - 50,0
1991 38,5 27,3 45,8 50,0 26,3 50,0 27,3 37,5 42,9 100,0 - -
1995 33,5 27,3 36,5 43,6 22,9 66,7 27,3 14,3 - - - -
1999 37,0 27,1 43,1 37,0 30,0 81,8 27,3 40,0 - - - -
2003 37,5 23,6 45,3 37,5 26,3 78,6 50,0 42,9 - - - -

1) Till år 1962 Agrarförbundet
2) Till år 1987 DFFF
3) År 1987, inte som eget parti
4) Till år 1999 Finlands Kristiliga förbundet
5) Åren 1962 och 1966 Finlands Småbondeparti till år 1995 FLP
6) Till år 1948 Nationella Framstegspartiet, till år 1966 Finska Folkpartiet, till år 1999 Liberala folkpartiet
7) Arbetarnas och Småbrukarnas Socialdemokratiska Förbund hade sina egna kandidater i riksdagvalen 1958 - 1972

 

Andelen invalda kvinnor av riksdagsledamöter efter parti i riksdagsvalen 1945 - 2003

År Totalt CENT 1) SDP SAML VÄNST 2) GRÖNA 3) SFP KD 4) SAF 5) LIB 6) TPSL 7) DEVA
1945 17 1 7 2 6 - 1 - - - - -
1948 24 3 9 5 5 - 1 - - 1 - -
1951 29 4 9 5 9 - 1 - - 1 - -
1954 30 5 12 4 7 - - - - 2 - -
1958 28 5 9 4 9 - - - - 1 - -
1962 27 4 6 4 9 - - - - 2 2 -
1966 33 6 9 5 7 - - - - 2 4 -
1970 43 6 13 10 10 - 1 - - 3 - -
1972 43 6 15 7 9 - 1 - 1 4 - -
1975 46 7 13 9 9 - 2 2 - 4 - -
1979 52 5 16 13 11 - 2 2 - 3 - -
1983 62 9 18 18 10 - 2 1 4 - - -
1987 63 11 18 22 5 - 1 1 3 - - 2
1991 77 15 22 20 5 5 3 3 3 1 - -
1995 67 12 23 17 5 6 3 1 - - - -
1999 74 13 22 17 6 9 3 4 - - - -
2003 75 13 24 15 5 11 4 3 - - - -

1) Till år 1962 Agrarförbundet
2) Till år 1987 DFFF
3) År 1987, inte som eget parti
4) Till år 1999 Finlands Kristiliga förbundet
5) Åren 1962 och 1966 Finlands Småbondeparti till år 1995 FLP
6) Till år 1948 Nationella Framstegspartiet, till år 1966 Finska Folkpartiet, till år 1999 Liberala folkpartiet
7) Arbetarnas och Småbrukarnas Socialdemokratiska Förbund hade sina egna kandidater i riksdagvalen 1958 - 1972


Senast uppdaterad 31.5.2004

Viittausohje:

Suomen virallinen tilasto (SVT): Riksdagsval [verkkojulkaisu].
ISSN=1799-6260. 2003, Kvinnor i riksdagsvalet . Helsinki: Statistikcentralen [viitattu: 19.3.2024].
Saantitapa: https://www.stat.fi/til/evaa/2003/evaa_2003_2004-05-31_kat_004_sv.html