Begrepp och definitioner

Bruttoskuld

Bruttoskulden påverkas inte av finansiella fordringar (anläggningstillgångar).

ENS95

ENS95= EU:s uppdaterade manual för upprättandet av ekonomisk statistik enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995.

Finansieringsunderskott

Med finansieringsunderskott avses nettoupplåning (negativ nettoutlåning).

Icke konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i icke konsoliderad form, så att transaktionerna anges till sina fulla belopp inklusive sektorernas och undersektorernas interna transaktioner. En sektor som består av en enda institutionell enhet upptas dock i konsoliderad form i en icke konsoliderad finansiell balansräkning (t.ex. statsekonomins interna upplåning). Interna poster påverkar inte sektorns nettoförmögenhet eller nettoutlåning.

Konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden

Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i konsoliderad form, efter eliminering av interna poster både inom undersektorerna (t.ex. kommunernas skulder till andra kommuner) och interna poster inom summasektorerna (inklusive kommunernas skulder till staten, arbetspensionsanstalterna och andra socialskyddsfonder inom summasektorn offentlig sektor). Konsoliderade uppgifter ger uteslutande en bild av sektorns ställning i förhållande till andra sektorer.

Offentliga sektorn

Till den offentliga sektorn hör enligt ENS staten, delstaterna, lokalförvaltningen och socialförsäkringen. I Finland räknas staten, kommunerna och samkommunerna, Ålands landskapsförvaltning samt socialskyddsfonderna.

Statliga eller kommunala affärsverk som fungerar som marknadsproducenter räknas inte till den statliga eller kommunala sektorn. Statssektorn omfattar budgetekonomin samt statliga fonder utanför statsbudgeten.

Till socialskyddsfonder räknas i Finland enheter som handhar den allmänna socialförsäkringen, dvs. svarar för genomförandet av grundtryggheten, såsom Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, arbetslöshetskassor, sjukkassor, bolag som sköter lagstadgade arbetspensioner, pensionsfonder, pensionskassor och offentliga anstalter (t.ex. Kommunernas pensionsförsäkring). Enligt EU-kommissionens beslut från januari 1997 skall de finländska arbetspensionsanstalterna i statistiken räknas till den offentliga sektorn.

Till arbetspensionsanstalter räknas inte frivilliga pensionskassor och pensionsfonder. I nationalräkenskaperna samt i underskotts- och skuldrapporteringen har dessa s.k. A-pensionsfonder och -kassor samt AB-pensionsfondernas och -kassornas A-delar från och med statistikåret 2000 redovisats separat från de uppgifter som gäller arbetspensionsanstalterna.

Offentliga sektorns skuld

Offentliga sektorns skuld är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld till nominellt värde, även kallad EDP-skuld ( Excessive Deficit Procedure).

Till skulden räknas skuldebrevslån, masskuldebrevslån, kortfristiga värdepapper, andra kortfristiga lån samt kontanta penningmedel som den offentliga sektorn erhållit från andra sektorer inom den nationella ekonomin och från utlandet. Skuldbegreppet EDP-skuld, som används i rapporteringen enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt, avviker från ENS 1995 i fråga om såväl värdering som täckning. I finansieringsräkenskaper enligt ENS 1995 värderas finansiella tillgångar och skulder till sitt marknadsvärde, medan den offentliga sektorns EDP-skuld värderas till nominellt värde. Av de finansiella fordringar som omfattas av ENS 1995 beaktas inte finansiella derivat, handelskrediter och transitoriska skulder i lånestocken, men tas däremot i betraktande som poster som påverkar förändringar i skulden.

Offentliga sektorns underskott

Offentliga sektorns underskott, även kallad EDP-underskott (Excessive Deficit Procedure), motsvarar den offentliga sektorns nettoupplåning/utlåning enligt nationalräkenskaperna med undantag för nettobetalningar som hänför sig till swap- och ränteterminskontrakt. Dessa nettobetalningar redovisas i EDP-underskottsrapporteringen som räntekostnader (vilka inverkar på underskottet), medan de i nationalräkenskaperna redovisas som förändringar i derivatskulderna (vilka inte påverkar underskottet). Från och med år 2003 upptas dessa nettoräntebetalningar inte längre bland statliga räntebetalningar i Finlands nationalräkenskaper. Tidigare rapporterade offentliga underskott motsvarar direkt underskottet enligt nationalräkenskaperna.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 8.10.2013].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/kas_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Offentlig ekonomi > Offentliga sektorns underskott och skuld > Begrepp och definitioner

Statistik

Offentlig ekonomi

Offentliga sektorns underskott och skuld

Beskrivning
Kvalitetsbeskrivningar
Metodbeskrivningar
Begrepp och definitioner
Klassificeringar

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida