Begrepp och definitioner
- Arbetslös
Som arbetslös arbetskraft räknas de 15-74-åringar som var arbetslösa den sista arbetsdagen under året. Uppgiften baserar sig på arbetsministeriets register över arbetssökande.
- Huvudsaklig verksamhet
Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.
Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:
Arbetskraft
- sysselsatta
- arbetslösa
Utanför arbetskraften
- 0-14-åringar
- studerande, skolelever
- pensionärer
- beväringar, civiltjänstepliktiga
- övriga utanför arbetskraften
Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.
Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.
- Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
- Ny studerande
I statistiken "Sökande till utbildning" och "Studiernas gång" avses med nya studerande inom gymnasieutbildning och yrkeshögskoleutbildning studerande som studerade den 20 september och som under perioden 1.1-20.9 inskrevs för en viss utbildning vid läroanstalten samt inom yrkeshögskoleutbildning de studerande som fr.o.m. år 2002 för första gången anmält sig som närvarande eller frånvarande. Med nya studerande inom yrkesutbildning avses både studerande inom läroplansbaserad yrkesutbildning som studerade den 20 september och som inskrevs vid läroanstalten under perioden 1.1-20.9 och fr.o.m. år 2004 även de studerande som inskrevs under kalenderåret (1.1-31.12) inom utbildning som förbereder för fristående examen eller inom läroavtalsutbildning.
Med nya studerande inom universitetsutbildning avses studerande som inlett studier för lägre eller högre högskoleexamen och som den 20 september studerade som nya studerande vid universitetet i fråga. Antalet nya studerande är mindre än i annan statistik efter utbildningssektor, bl.a. på grund av att statistiken bara beaktar sådana studerande som har en riktig finsk personbeteckning i materialen och på grund av att en ny studerande räknas bara en gång enligt utbildningssektor, utbildningsstadium eller någon annan uppgift (t.ex. läroanstalt).
Fram till år 2001 var en ny studerande inom yrkeshögskoleutbildningen en studerande som anmält sig som närvarande för första gången och en ny studerande inom universitetsutbildningen var en studerande som under kalenderåret inlett sin utbildning vid universitetet i fråga.
- Personer som avslutat grundskolan
I grundskolstatistiken och statistiken över personer som sökt till utbildning avses med personer som avslutat grundskolan elever som avlagt grundskolans hela lärokurs med godkänt vitsord och fått avgångsbetyg från grundskolan. Grundskolans hela lärokurs kan avläggas i grundskola, gymnasium eller folkhögskola.
- Personer som sökt till utbildning
Personer som sökt till utbildning som hör till den gemensamma elevansökan på andra stadiet: personer som under kalenderåret via den gemensamma elevansökan sökt sig till gymnasie- eller yrkesutbildning som leder till examen.
Personer som sökt till högskoleutbildning: personer som under kalenderåret sökt till yrkeshögskoleutbildning eller universitetsutbildning.
I statistiken räknas de sökande på så sätt att för varje person beaktas en ansökan enligt primär ansökan, utbildningsnivå och -område eller någon annan uppgift (t.ex. läroanstalt).
- Studentexamen
Med studentexamen avses den avgångsexamen från gymnasiet som studentexamensnämnden sammanställt och som en studerande som läser hela gymnasiets lärokurs kan delta i. Studentskrivningar som avlagts med godkänt vitsord leder till studentexamen.
- Sysselsatt
Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som var sysselsatta den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande vid arbetskraftsbyrån eller utförde militär- eller civiltjänst. Uppgiften om sysselsättning baserar sig på arbetspensionsuppgifter och uppgifter från skattemyndigheterna.
- Utbildning
Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.
Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.
Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.
- Utbildningssektor
I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:
- grundskoleutbildning
- gymnasieutbildning
- yrkesutbildning
- yrkeshögskoleutbildning
- universitetsutbildning.
- Utbildningssystem
Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:
Förskoleundervisning ges i Finland till 3-6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisningen.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Finlands officiella statistik (FOS):
Sökande till utbildning [e-publikation].
ISSN=1799-4519. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 26.5.2012].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/khak/kas_sv.html.
Olet sivulla:
Förstasidan > Statistik > Utbildning > Sökande till utbildning > Begrepp och definitionerStatistik
- Offentliggöranden
- Översikter
- Tabeller
- Figurer
- Pressmeddelanden
- Utbud av produkter och tjänster
- Beskrivning
- Kvalitetsbeskrivningar
- Metodbeskrivningar
- Begrepp och definitioner
- Klassificeringar
Växel (09) 17 341