Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2012

I det följande redovisas bakgrundsuppgifter om de röstberättigade och partiernas kandidater utgående från olika statistiska uppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 27.9.2012 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 12.9.2012. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på statistiskt material från Statistikcentralens individstatistik, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret.

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

1.1. Kandidater och röstberättigade efter kön

Majoriteten av kandidaterna är män

Sammanlagt 37 125 kandidater ställdes upp i kommunalvalet, dvs. 1 384 färre kandidater än år 2008. Hos nästan alla partier sjönk antalet kandidater från föregående kommunalval. Bara Sannfinländarna och Gröna förbundet lyckades ställa upp fler kandidater än i valet år 2008. Sannfinländarna hade 1 840 kandidater i valet år 2008 och nu ställde man upp 4 394 kandidater. Flest kandidater har Centern i Finland, 8 401, även om antalet kandidater minskade mest just hos Centern. (Tabell 1.)

Tabell 1. Antalet kandidater efter parti i kommunalvalen 2012 och 2008

Parti  2012   2008   förändring, antal förändring, %
Kandidater tot. 37 125 38 509 -1 384 -3,6
   Sannfinländarna
   SAF
4 394 1 840 2 554 138,8
   Gröna
  förbundet
   GRÖNA
2 299 2 192 107 4,9
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
1 870 1 921 -51 -2,7
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
1 350 1 407 -51 -4,1
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
6 987 7 702 -715 -9,3
   Samlingspartiet
   SAML
6 874 7 628 -754 -9,9
   Vänsterförbundet
   VÄNST
3 506 4 112 -606 -14,7
   Centern
   i Finland
   CENT
8 401 9 977 -1 576 -15,8
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   KAP
304 362 -58 -16,0
   Övriga 1 140 1 368 -228 -16,7

Av kandidaterna är 38,8 procent kvinnor. Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, dvs. 51,4 procent. De kvinnliga kandidaternas andel minskade med 1,6 procentenheter jämfört med kommunalvalet år 2008. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater, 56,8 procent. Näst flest kvinnliga kandidater har Kristdemokraterna, där andelen är 45,3 procent. Inom Samlingspartiet, Centern i Finland och SDP är andelen kvinnor omkring 40 procent. Den lägsta andelen kvinnliga kandidater har Sannfinländarna, bara 23 procent, och FKP, 33 procent av kandidaterna.

Den högsta andelen kvinnliga kandidater har landskapet Nyland, 41,9 procent, och den lägsta andelen Södra Österbotten, 36,0 procent.

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2012, %

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2012, %

1.2. Kandidater och röstberättigade efter åldersgrupp samt kandidaternas genomsnittsålder efter parti

Den genomsnittliga åldern för kandidaterna är nu omkring ett år högre än i föregående val. De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder är nu 49,8 år och de kvinnliga kandidaternas 47,0 år. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt nästan fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är ungefär lika gamla som de manliga röstberättigade. De röstberättigades genomsnittliga ålder har stigit med något under ett år från föregående kommunalval. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 48,1 år och kvinnornas 50,8 år.

Kandidaternas åldersstruktur avviker från de röstberättigades (figurerna 2 och 3). Ålderspyramiden liknar i varken den ena eller den andra gruppen längre någon pyramid: de röstberättigades åldersfördelning påminner närmast om ett torn och kandidaternas om en lök, där man ser att både de yngsta och de äldsta åldersgrupperna saknas. Hos de manliga kandidaterna är tyngdpunkten i åldersgruppen 55-64 år och hos de kvinnliga i åldersgruppen 45-54 år.

Figur 2. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2012, %

Figur 2. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2012, %

Figur 3. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2012, %

Figur 3. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2012, %

När man ser till parti har FKP de äldsta kandidaterna: andelen kandidater som fyllt 60 år är över 40 procent och genomsnittsåldern är 52,4 år. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet, över 40 procent är yngre än 40 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 43,1 år. Av alla partiers kandidater är omkring 27 procent yngre än 40 år och omkring 26 procent 60 år eller äldre. Inom partierna är åldersskillnaderna mellan kandidaterna ganska små: genomsnittsåldern för de kvinnliga kandidaterna är i alla partier några år lägre än för de manliga kandidaterna, med undantag av Gröna förbundet och Kristdemokraterna.

Figur 4. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersgrupp i kommunalvalet 2012, %

Figur 4. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersgrupp i kommunalvalet 2012, %

Tabell 2. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersgrupp i kommunalvalet 2012, %

18-29   30-39   40-49   50-59   60-69   70+  
Röstberättigade 18,6 15,4 16,2 17,3 16,6 16,0
Kandidater 10,0 17,4 22,3 24,6 21,4 4,3
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
14,7 28,3 26,2 20,0 8,9 1,9
   Övriga 13,3 17,5 22,6 20,9 20,5 5,1
   Finlands
   Kommunistika
   Parti
   FKP
12,8 13,2 9,4 23,4 31,9 9,5
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
12,1 17,5 23,6 21,8 21,6 3,4
   Centern
   i Finland
   CENT
10,2 17,1 22,8 25,1 21,2 3,6
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
10,2 15,5 19,3 24,2 25,0 5,9
   Vänsterförbundet
   VÄNST
10,1 15,4 17,1 26,3 25,8 5,3
   Samlingspartiet
   SAML
9,6 18,5 25,5 22,8 19,6 4,0
   Sannfinländarna
   SAF
9,1 17,8 23,5 25,4 19,6 4,5
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
7,9 14,7 20,3 27,4 25,1 4,6

Tabell 3. Kandidaternas genomsnittsålder efter parti i kommunalvalet 2012

Totalt   Män   Kvinnor  
Röstberättigade 49,5 48,1 50,8
Kandidater 48,7 49,8 47,0
   Samlingspartiet
   SAML
48,1 49,1 46,5
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
50,6 51,8 48,7
   Sannfinländarna
   SAF
48,6 49,0 47,1
   Centern
   i Finland
   CENT
48,5 49,8 46,6
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
43,1 43,4 42,8
  Vänsterförbundet
   VÄNST
50,3 51,6 48,2
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
47,9 49,5 45,7
   Kristdemokraterna
   i Finlandt
   KD
50,0 50,0 50,0
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
52,4 53,2 50,8
   Övriga 47,6 47,6 47,7

Av männen har 1,5 procent uppställts som kandidat och av kvinnorna 0,7 procent. Andelen kvinnor som ställer upp som kandidater är lägre i alla åldersgrupper jämfört med andelen män. Deltagaraktiviteten stiger brant bland båda könen fram till 35 års ålder. Efter det ligger andelen kvinnliga kandidater av åldersgruppen på en nivå av omkring 1,1 procent och lite efter femtionde levnadsåret vänder andelen nedåt. Deltagaraktiviteten bland män ökar för sin del ännu fram till omkring 53 års ålder. De manliga kandidaternas andel av årsgruppen är som störst mellan åldrarna 53-67 år, då 1,5-1,7 procent i varje 1-årsklass är uppställd som kandidat (Figur 5).

Figur 5. Kandidaternas andel av åldersgruppen i kommunalvalet 2012, %

Figur 5. Kandidaternas andel av åldersgruppen i kommunalvalet 2012, %

Tabell 4. Kandidaternas fördelning på parti efter kommunstorlek i kommunalvalet 2012, %

Tot.   Kommunens storleksklass 
- 1 999   2 000 - 4 999  5 000 - 9 9999   10 000 - 19 999  20 000 - 49 999  50 000 - 99 999  100 000+  
Kandidater tot. 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
   Samlings-
   partiet
   SAML
18,5 19,0 15,7 17,4 20,1 20,0 22,3 15,9
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
18,8 12,6 14,9 18,1 20,5 22,3 21,8 15,9
   Sannfinländarna
   SAF
11,8 13,3 13,8 11,0 12,6 10,7 10,8 12,2
   Centern
   i Finland
   CENT
22,6 39,1 39,1 29,1 23,1 14,8 16,4 10,9
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
6,2 1,5 1,6 2,9 4,3 8,1 8,5 13,3
   Vänsterförbundet
   VÄNST
9,4 6,4 6,4 9,8 7,9 11,0 8,7 12,5
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
3,6 1,9 1,6 5,2 4,6 3,0 1,9 4,9
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
5,0 3,1 4,2 3,6 5,1 5,8 6,2 5,9
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
0,8 0,0 0,1 0,1 0,3 1,1 0,3 3,0
   Övriga 3,1 3,0 2,5 2,8 1,6 3,1 3,2 5,5

I små kommuner har Centern flest kandidater. I kommuner med mindre än 20 000 invånare har Centerns kandidater en dominerade ställning: i kommuner med mindre än 4 000 kandidater är nästan 40 procent av alla kandidater uppställda av Centern. I kommuner med 5 000-9 999 invånare är Centerns andel 29 procent och i kommuner med 10 000-19 999 invånare är andelen 23 procent. I stora städer med mer än 100 000 invånare är Centerns andel av kandidaterna något över tio procent.

I de större kommunerna uppnår inget parti en lika stor andel av kandidaterna som Centern i de små kommunerna. Både Samlingspartiet och SDP har omkring en femtedel av alla kandidater i kommuner med 20 000-99 999 invånare. I de största kommunerna med över 100 000 invånare är fördelningen av kandidater betydligt jämnare: flest kandidater också i de större städerna har uppställts av Samlingspartiet och SDP, dvs. båda partiernas andel av kandidaterna är 16 procent. I de större städerna finns det också fler kandidater för Gröna förbundet, Vänsterförbundet och FKP än genomsnittet. Andelen Sannfinländare av alla kandidater varierar inte nämnvärt efter kommunstorlek.

1.3. Få kandidater med utländsk bakgrund

Kandidaternas språkfördelning följer i huvuddrag befolkningens språkfördelning i landskapen. Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,3 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,9 %). I Nyland är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 14 procent, medan deras andel av de röstberättigade är 8,5 procent. I huvudstadsregionen ligger dock andelen svenskspråkiga av kandidaterna under deras andel av befolkningen (5,9 procent av kandidaterna och 11,5 procent av de röstberättigade). (Tabell 5.)

Tabell 5. Röstberättigade och kandidater efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2012, %

Landskap  Röstberättigade Kandidater  
Finska/
samiska  
Svenska Annat Finska/
samiska
Svenska   Annat   
FASTA FINLAND 91,0 4,9 4,1 92,8 5,3 1,8
Nyland 83,4 8,5 8,0 82,7 14,1 3,3
   - Huvudstadsregionen 84,0 5,9 10,1 83,1 11,5 5,5
Egentliga Finland 90,1 5,7 4,2 92,6 5,9 1,5
Satakunta 97,9 0,3 1,7 98,9 0,0 1,0
Egentliga Tavastland 97,4 0,4 2,3 98,7 0,3 1,0
Birkaland 96,6 0,3 3,1 98,3 0,3 1,4
Päijänne-Tavastland 96,5 0,3 3,2 97,8 0,2 2,0
Kymmenedalen 95,4 0,8 3,8 95,9 1,6 2,4
Södra Karelen 96,2 0,2 3,6 98,3 0,1 1,6
Södra Savolax 98,0 0,2 1,9 98,2 0,3 1,5
Norra Savolax 98,3 0,1 1,6 97,9 0,2 1,9
Norra Karelen 97,6 0,1 2,3 97,5 0,2 2,3
Mellersta Finland 97,8 0,2 2,1 98,5 0,2 1,3
Södra Österbotten 98,4 0,3 1,3 98,9 0,2 0,9
Österbotten 46,4 50,2 3,6 47,6 49,1 3,4
Mellersta Österbotten 88,9 9,5 1,6 91,1 7,6 1,3
Norra Österbotten 98,3 0,2 1,6 98,5 0,4 1,1
Kajanaland 98,2 0,1 1,7 98,0 0,3 1,8
Lappland 98,2 0,2 1,6 98,8 0,1 1,1

Av de röstberättigade talar 4,1 procent något annat språk än de inhemska. Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är betydligt mindre, bara 1,8 procent. Andelen kandidater med ett främmande modersmål är mindre än deras andel av befolkningen i nästan alla landskap. Bara i Norra Savolax, Norra Karelen och Kajanaland finns det kandidater med ett främmande modersmål i samma proportion eller fler än bland de röstberättigade. I valet år 2008 utgjorde kandidaterna med ett främmande modersmål 1,4 procent av alla kandidater.

Bland kandidaterna med ett inhemskt språk som modersmål är andelen samiska kandidater större än genomsnittet. Av de samiska röstberättigade är 2,6 procent uppställda som kandidater i kommunalvalet. I genomsnitt 0,9 procent av de röstberättigade är kandidater. (Tabell 6)

Det är betydligt mer sällsynt att kandidater med ett främmande språk som modersmål ställer upp som kandidater. I genomsnitt 0,4 procent av de röstberättigade med ett främmande språk är kandidater i kommunalvalet. Antalet kandidater med ett annat språk än de inhemska uppgår till 680, vilket är 0,4 procent av de röstberättigade med ett främmande språk. Den största gruppen av dessa kandidater är den ryska, 172 kandidater, och den näst största den estniska, 66 kandidater.

Från år 2008 har antalet kandidater med annat språk än de inhemska stigit med 141. År 2008 var deras andel av de röstberättigade med ett främmande språk på samma nivå som nu i valet år 2012.

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater efter modersmål, specificerat enligt de största språkgrupperna, i kommunalval 2012, %

Språk  Röstberättigade Kandidater %
Alla språk tot. 4 307 884 37 125 0,9
finska 3 918 154 34 428 0,9
svenska 209 984 1 980 0,9
samiska 1 419 37 2,6
Främmande språk tot. 178 327 680 0,4
ryska 44 832 172 0,4
estniska 26 584 66 0,2
engelska 10 607 34 0,3
somaliska 7 221 29 0,4
arabiska 7 183 42 0,6
kurdiska 5 715 34 0,6
tyska 4 790 20 0,4
albanska 4 574 18 0,4
turkiska 4 264 38 0,9
spanska 3 972 28 0,7
persiska 3 648 16 0,4
franska 2 470 10 0,4
ungerska 1 749 11 0,6
serbokroatiska 1 187 10 0,8

Bland alla kandidater finns en underrepresentationen på 2,3 procentenheter av kandidater med utländsk bakgrund, i Nyland är den 4,7 procentenheter och i Egentliga Finland 2,7 procentenheter. Det finns således färre kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen. Undantag är Norra Savolax och Kajanaland, där det finns något fler kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen. Största delen av underrepresentationen finns inom de områden där andelen personer med ett främmande språk är störst i förhållande till folkmängden, dvs i Nyland – särskilt i huvudstadsregionen – och i Egentliga Finland. (Figur 6.)

Figur 6. Personer med ett främmande språk som modersmål, efter landskap, av röstberättigade och kandidater i kommunalvalet 2012, %

Figur 6. Personer med ett främmande språk som modersmål, efter landskap, av röstberättigade och kandidater i kommunalvalet 2012, %

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Sammanlagt 94,5 procent av de röstberättigade och 97,1 procent av kandidaterna är födda i Finland och båda föräldrarna är också födda i Finland. Någon form av utländsk bakgrund har alltså drygt fem procent av de röstberättigade och något under tre procent av kandidaterna (Figur 7). Bland omkring en procent både av de röstberättigade och av kandidaterna är den ena föräldern född i Finland och den andra utomlands.

Både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns det fortfarande ganska få (0,1 procent) invandrare i andra generationen, dvs. som själva är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands. När det gäller första generationens invandrare (personen själv och föräldrarna är födda utomlands) finns det en klar underrepresentation bland kandidaterna. Av alla röstberättigade tillhör 4,5 procent denna grupp, medan bara 2,0 procent av kandidaterna gör det.

Figur 7. Andelen personer av utländsk bakgrund (vars ena eller båda föräldrar är födda utomlands) efter parti i kommunalvalet 2012, %

Figur 7. Andelen personer av utländsk bakgrund (vars ena eller båda föräldrar är födda utomlands) efter parti i kommunalvalet 2012, %

I följande granskning anses personer vars båda föräldrar (eller enda) är födda utomlands ha utländsk bakgrund (första och andra generationens invandrare). Av kandidaterna hör 2,1 procent till denna grupp och av de röstberättigade 4,6 procent. Granskat efter parti har SFP flest kandidater med utländsk bakgrund, 4,4 procent av kandidaterna, medan Sannfinländarna (1,3 procent) och Centern (1,2 procent) har minst kandidater med utländsk bakgrund. I genomsnitt fler kandidater med utländsk bakgrund har också Gröna Förbundet, Kristdemokraterna, FKP, Vänsterförbundet och SDP. (Figur 8)

Figur 8. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) efter parti i kommunalvalet 2012, %

Figur 8. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) efter parti i kommunalvalet 2012, %

Den största andelen personer med utländsk bakgrund av de röstberättigade finns i Nyland, särskilt i huvudstadsregionen, samt i Egentliga Finland och Österbotten, där andelen personer med utländsk bakgrund är över eller nära genomsnittet för Fasta Finland. Den minsta andelen personer med utländsk bakgrund av de röstberättigade finns i Södra och Norra Österbotten, Norra Savolax och Kajanaland, där under två procent av de röstberättigade har utländsk bakgrund. (Figur 9)

Sett till befolkningsandel är kandidaterna med utländsk bakgrund klart underrepresenterade i Södra Karelen, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Nyland och Birkaland, där andelen kandidater är under hälften av andelen röstberättigade. Däremot finns det i Mellersta Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen och Kajanaland kandidater med utländsk bakgrund nästan i samma proportion som bland de röstberättigade. I Norra Österbotten finns det rentav något fler personer med utländsk bakgrund bland kandidaterna än bland de röstberättigade.

Figur 9. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) efter landskap, separat huvudstadsregionen, i kommunalvalet 2012, %

Figur 9. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) efter landskap, separat huvudstadsregionen, i kommunalvalet 2012, %

1.4. Hög utbildningsnivå bland kandidaterna

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har 84,5 procent utbildning på högre nivå än grundnivå, medan 68,5 procent av de röstberättigade har någon utbildning efter grundnivå. Minst lägsta högre nivå har 28,4 procent av de röstberättigade och 43 procent av kandidaterna. (Figur 10)

Den högsta utbildningsnivån har kandidaterna för Gröna förbundet. Av dem har hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av något under 30 procent av alla kandidater och av mindre än en femtedel av de röstberättigade. Också hos SFP, Samlingspartiet och Kristdemokraterna finns det fler kandidater som avlagt högskoleexamen än bland kandidaterna i genomsnitt.

Figur 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2012, %

Figur 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2012, %

I kommunalvalet avspeglar utbildningsnivån bland kandidaterna de skillnader i utbildningsstruktur som finns i regionerna. I Nyland och särskilt i huvudstadsregionen är andelen högutbildade både av de röstberättigade och av kandidaterna större än i övriga delar av landet (Figur 11). I Nyland och särskilt i huvudstadsregionen är andelen högutbildade av kandidaterna betydande. I huvudstadsregionen har nästan 45 procent och i hela Nyland omkring 38 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå. I övriga delar av landet har högst 30 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå.

Tabell 7. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2012, % 

Högskole-
nivå  
Lägsta
högre nivå
Mellan-
nivå 
Grund-
nivå 
Röstberättigade 17,7 10,8 40,1 31,5
Kandidater 28,2 14,9 41,5 15,5
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
50,7 10,7 30,3 8,3
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
44,1 14,7 29,0 12,2
   Samlingspartiet
   SAML
41,0 19,3 29,5 10,3
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
32,9 17,5 36,9 12,7
   Centern
   i Finland
   CENT
27,6 18,0 41,0 13,3
   Övriga 24,2 12,5 44,4 18,9
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
20,7 13,7 47,8 17,8
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
18,4 4,3 48,7 28,6
   Vänsterförbundet
   VÄNST
16,6 8,6 54,2 20,6
   Sannfinländarna
   SAF
13,2 11,3 51,6 23,9

I landskapen där andelen personer av de röstberättigade, som avlagt examen på högskolenivå är lägst, finns det relativt sett flest kandidater som avlagt examen på högskolenivå. Till exempel i Södra Savolax, Södra Karelen, Kymmenedalen, Södra Österbotten och Satakunta är andelen kandidater som avlagt examen på högskolenivå dubbelt så stor jämfört med andelen bland de röstberättigade. I huvudstadsregionen och Nyland är förhållandet omkring en och en halv gånger så stort.

Figur 11. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Figur 11. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2012, %

1.5. Familjeställning

En stor del av kandidaterna lever i barnfamiljer

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i barnfamiljer (36 %) bland kandidaterna än bland de röstberättigade (24%) och betydligt färre utan familjer (20 %) bland kandidaterna än bland de röstberättigade (30 %). Bland kandidaterna finns det också färre hemmaboende unga. Olikheterna i familjeställning förklaras naturligtvis redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur. Hos kandidaterna saknas både den övre och den nedre delen av åldersspannet. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma. (Figur 12, Tabell 7)

Omkring var fjärde av alla röstberättigade är barnfamiljsföräldrar, dvs. det finns minst ett minderårigt barn att försörja i familjen. Något under tre procent av de röstberättigade är ensamförsörjare. Dessutom är omkring åtta procent föräldrar, vars hemmaboende barn redan är myndiga. Omkring 33 procent av de röstberättigade är barnlösa och lever i ett parförhållande, något under 30 procent är ensamboende utan familj och omkring sju procent är hemmaboende unga vuxna.

Bland Centern och SFP finns det flest sådana kandidater vars barn fortfarande bor hemma, dvs. över hälften av kandidaterna för dessa partier. FKP och Vänsterförbundet har för sin del minst sådana kandidater vars barn bor i samma hushåll. Flest hemmaboende unga finns bland Centerns och Samlingspartiets kandidater och flest kandidater utan familj hos FKP (43 %) och Gröna förbundet (25 %). Bara hos FKP finns det fler kandidater utan familj än bland alla röstberättigade.

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjetyp i kommunalvalet 2012, %

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjetyp i kommunalvalet 2012, %

Tabell 8. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i kommunalvalet 2012, %

 Parti  Barnfamiljer
(barn under 18  år)
 Övriga familjer,
där bara barn
över 17 år 
Par
utan
barn 
 Hemma-
boende
ungdom 
 Utan
familj
Gift/sambo
med barn  
Ensam-
försörjare  
 Gift/sambo
med barn
Ensam-
försörjare
Röstberättigade 21,3 2,7 4,5 1,4 32,9 7,3 29,9
Kandidater 32,4 3,9 6,8 1,4 30,8 4,6 20,1
   Samlingspartiet
  SAML
36,7 3,6 6,2 1,1 31,0 4,7 16,7
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
27,5 3,9 7,0 1,5 36,1 3,5 20,4
   Sannfinländarna
   SAF
30,5 4,3 4,9 1,4 29,3 4,7 24,9
   Centern
   i Finland
   CENT
37,3 3,4 9,0 1,4 27,9 6,2 14,8
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
38,2 6,6 3,0 1,2 21,4 4,3 25,3
   Vänsterförbundet
   VÄNST   
22,2 3,7 6,5 1,6 36,5 2,9 26,6
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
36,6 3,7 8,8 1,4 27,1 6,3 16,1
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
31,3 3,8 8,4 1,0 33,4 3,8 18,2
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
11,2 5,6 3,0 1,6 33,2 2,3 43,1
   Övriga 27,7 4,6 5,0 1,3 26,4 4,1 30,9

1.6. Antalet barn

Fler barn än i genomsnitt

Familjeställningen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn. I äldre åldersgrupper har barnen redan har flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Uppgiften om antalet barn kan anses som en indikator på hur många har erfarenhet av egna barn.

Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Flest barn finns bland Kristdemokraterna, där 22 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centern, där 17 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är mest sällsynta bland FKP:s och Gröna förbundets kandidater (Figur 13). Kandidaternas barnantal avspeglar nativitetsbeteendet i området, dvs. att det finns flest barn i Norra, Mellersta och Södra Österbotten, Kajanaland och Lappland och minst barn i Egentliga Finland, Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. (Figur 13.)

Av de röstberättigade har 35 procent aldrig haft egna barn och av kandidaterna 22 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 19 procent för SFP:s kandidater och 31 procent för Gröna förbundets kandidater.

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i kommunalvalet 2012, %

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i kommunalvalet 2012, %

Kandidaterna har i genomsnitt två barn. Alla röstberättigade har för sin del i genomsnitt 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,3 barn, och minst FKP:s kandidater, dvs. 1,6 barn. De röstberättigade männen har något färre barn än kvinnorna, men bland kandidaterna finns inga nämnvärda skillnader mellan könen. (Tabell 9)

Tabell 9. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i kommunalvalet 2012, %

Totalt   Men   Kvinnor
Röstberättigade 1,5 1,4 1,6
Kandidater 2,0 2,0 2,0
   Samlingspartiet
   SAML
2,0 2,0 1,9
  Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP   
1,9 1,9 2,0
   Sannfinländarna
   SAF
1,9 1,9 2,1
   Centern
   i Finland
   CENT
2,3 2,3 2,3
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
1,6 1,5 1,7
   Vänsterförbundet
   VÄNST
1,8 1,8 1,9
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
1,9 1,9 1,9
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
2,3 2,3 2,3
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
1,6 1,6 1,6
   Övriga 1,8 1,6 2,0

1.7. Sysselsättningssituation

Ovanligt med sysselsättnigsproblem

Av kandidaterna är 71 procent sysselsatta och ungefär lika många är arbetslösa som bland de röstberättigade. Andelen pensionärer bland kandidaterna är klart färre, dvs. bara 16 procent av kandidaterna. Bland kandidaterna finns det dock nästan tre procentenheter fler pensionärer än i föregående kommunalval. När man granskar den arbetsföra befolkningen (18-64-åringar) är omkring 78 procent av kandidaterna sysselsatta, medan andelen sysselsatta bland röstberättigade i samma ålder är tio procentenheter lägre. Bland de röstberättigade finns det klart fler studerande och andra personer utanför arbetskraften än bland kandidaterna i samma ålder. (Figur 14)

Av de röstberättigade har över hälften, omkring 54 procent, arbete. Andelen arbetslösa är sex procent och andelen pensionärer omkring 28 procent. Bland de röstberättigade är åtta procent studerande och omkring fyra procent är annars utanför arbetskraften. Andelen sysselsatta har sjunkit något och andelen arbetslösa har stigit något från föregående val.

Flest sysselsatta finns bland SFP:s, Samlingspartiets och Centerns kandidater, av vilka över 75 procent har arbete. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Bland SDP:s, Gröna förbundets och Kristdemokraternas kandidater är arbetslöshet en lika vanlig företeelse som bland de röstberättigade. Bland Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och FKP:s kandidater finns det fler arbetslösa än i genomsnitt. Gröna förbundet har relativt sett flest studerande bland sina kandidater, dvs. 11,8 procent. Pensionärernas andel är störst bland FKP, vilket förklarar den låga andelen sysselsatta hos FKP:s kandidater.

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

Tabell 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

Sysselsatta   Arbetslösa   Studerande  Pensionärer  Övriga
Röstberättigade tot. 53,6 6,2 8,1 27,9 4,3
   – 18-64-åringar 68,7 8,0 10,5 7,3 5,5
Kandidater tot. 70,6 6,0 5,3 15,8 2,3
   – 18-64-åringar 78,3 6,8 6,0 6,2 2,6
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
77,7 2,9 5,5 11,7 2,2
   Samlingspartiet
   SAML
77,0 3,2 4,8 13,2 1,8
   Centern
   i Finland
   CENT
76,2 3,7 4,5 13,7 1,9
   Gröna
   förbundet
   VIHR
73,9 6,9 9,4 7,0 2,8
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
71,0 5,7 4,5 17,3 1,5
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
65,3 5,8 6,1 19,8 3,0
   Vänsterförbundet
   VÄNST
62,5 9,0 5,7 20,4 2,4
   Sannfinländarna
   SAF
59,5 11,5 5,2 20,2 3,6
   Övriga 58,1 9,6 8,0 20,0 4,3
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
39,8 13,5 9,2 32,6 4,9

Det relativa sysselsättningstalet räknas som procentandelen 18-64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Kandidaternas relativa sysselsättningstal följer väl de röstberättigades relativa sysselsättningstal. Där det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen är högt, är det högt också för kandidaterna. Österbotten har det högsta relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen, 73,4 procent, och där är också mer än 82 procent av kandidaterna med i arbetslivet. På motsvarande sätt är det relativa sysselsättningstalet i Norra Karelen 62 procent och där finns också den lägsta sysselsätt-ningen för kandidaterna, omkring 72 procent är sysselsatta. (Figur 15, Tabell 11)

När man ser till det relativa sysselsättningstalet ligger kandidaterna närmast de röstberättigade i Nyland, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 6,9 procentenheter högre än de röstberättigades. Den största skillnaden finns för sin del i Satakunta, dvs. 12,9 procentenheter. Där är det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna 81,1 procent och för de röstberättigade 68,2 procent.

Figur 15. De röstberättigades och kandidaternas relativa sysselsättningstal (18-64 år) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Figur 15. De röstberättigades och kandidaternas relativa sysselsättningstal (18-64 år) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Tabell 11. De röstberättigades och kandidaternas relativa sysselsättningstal (18-64 år) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Landskap   Båda könen     Män   Kvinnor 
Röstberättigade   Kandidater   Röstberättigade   Kandidater   Röstberättigade   Kandidater 
Fasta Finland 68,7 78,3 67,6 77,3 69,8 79,9
Nyland 72,9 79,8 71,7 79,1 74,0 80,6
   Huvudstads-
   regionen
72,0 76,8 70,5 76,0 73,4 77,9
Egentliga
Finland
69,1 79,5 67,7 78,0 70,5 81,5
Satakunta 68,2 81,1 67,6 78,7 68,8 84,7
Egentliga
Tavastland
70,7 80,8 69,9 80,1 71,6 81,7
Birkaland 67,7 78,9 66,8 79,3 68,6 78,3
Päijänne-
Tavastland
66,7 78,5 66,2 78,5 67,2 78,5
Kymmenedalen 65,8 75,7 64,5 73,0 67,1 79,7
Södra
Karelen
65,5 77,4 63,9 74,9 67,2 81,3
Södra
Savolax
65,9 77,6 64,0 76,6 67,8 79,1
Norra
Savolax
64,9 76,6 63,4 74,7 66,4 79,4
Norra
Karelen
62,0 71,6 60,6 70,9 63,6 72,8
Mellersta
Finland
65,3 75,9 64,7 76,0 66,0 75,6
Södra
Österbotten
69,3 81,5 69,4 80,2 69,3 83,6
Österbotten 73,4 82,4 73,2 80,7 73,7 85,0
Mellersta
Österbotten
69,6 81,8 70,2 82,6 69,0 80,3
Norra
Österbotten
65,1 76,4 65,0 74,8 65,3 78,8
Kajanaland 62,4 74,3 59,8 72,9 65,3 76,5
Lappland 62,9 73,2 61,1 71,5 64,8 75,6
En stor del av kandidaterna är tjänstemän

Över 40 procent av alla kandidater är tjänstemän, medan motsvarande siffra för de röstberättigade är omkring 30 procent. Flest tjänstemän finns det bland Gröna förbundets, SFP:s och Samlingspartiets kandidater, av vilka över hälften är lägre eller högre tjänstemän. Hos alla tre partier är också andelen högre tjänstemän av alla tjänstemän mer än hälften. Minst tjänstemän finns bland kandidaterna för Sannfinländarna (8,3 %), Vänsterförbundet (12,4 %) och FKP (13,5 %). (Figur 16)

Jord- och skogsbruksföretagare finns det för sin del flest hos Centerns kandidater (14,2 %) och SFP:s kandidater (6,7 %). Andelen andra företagare är störst hos kandidaterna för Samlingspartiet, dvs. 13 procent. Vänsterförbundet och SDP har den största andelen arbetare bland sina kandidater, omkring en fjärdedel, Sannfinländarna har omkring 23 procent.

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2012, %

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2012, %
Den offentliga sektorn sysselsätter relativt sett fler kandidater än röstberättigade

Av kandidaterna är 78 procent sysselsatta. Fyrtioåtta procent av dem är löntagare inom den privata sektorn, 18 procent är företagare, 7 procent är statliga och 27 procent kommunala löntagare. Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Flest löntagare inom den privata sektorn finns bland FKP:s och Vänsterförbundets kandidater, omkring 60 procent, bland Sannfinländarnas kandidater, 56 procent, och bland SDP:s kandidater, 53 procent. Den minsta andelen löntagare inom den privata sektorn har Centern, dvs. 39 procent. Det ska dock beaktas att t.ex. av FKP:s kandidater bara hälften är med i arbetslivet och resten är pensionärer, arbetslösa, studerande osv.

Av Centerns kandidater är 30 procent företagare och av dem verkar största delen inom lantbruket. Minst företagare har FKP (3,3 %) och SDP (6,0 %). Allra mest sysselsätter den offentliga sektorn Gröna förbundets kandidater: 34 procent får sin lön från kommunen och 11 procent från staten. Näst mest sysselsätter den offentliga sektorn SDP:s kandidater, 35 procent är kommunanställda och sex procent statsanställda. Minst kandidater inom den offentliga sektorn har Sannfinländarna: 17 procent arbetar inom kommunsektorn och fem procent inom statssektorn. (Figur 17.)

Figur 17. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2012, %

Figur 17. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2012, %

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidaterna i stora kommuner, där nästan 40 procent arbetar inom kommun- eller statssektorn. I kommuner med mindre än 5 000 invånare är den offentliga sektorns andel omkring 30 procent och den privata sektorns (inkl. företagare) omkring 70 procent. I mindre kommuner är andelen företagare bland kandidaterna omkring en femtedel. (Tabell 12.)

Tabell 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2012, %

Kommunens
storleksklass 
Privat   Företagare  Staten  Kommunen  Offentligt
totalt 
Röstberättigade tot. 61,3 10,3 5,9 22,4 28,4
            -1 999 47,7 23,4 3,2 25,7 29,0
    2 000-4 999 50,8 20,8 3,4 25,1 28,5
    5 000-9 999 55,4 16,4 4,0 24,2 28,2
10 000-19 999 58,3 13,9 3,9 23,9 27,8
20 000-49 999 63,2 9,7 4,5 22,6 27,1
50 000-99 999 58,8 9,1 6,4 25,6 32,1
         100 000+ 65,3 6,8 8,0 20,0 27,9
Kandidater tot. 47,7 18,0 6,7 27,7 34,3
            -1 999 39,2 33,4 4,0 23,4 27,4
    2 000-4 999 41,5 27,0 4,2 27,3 31,4
    5 000-9 999 45,2 22,5 5,4 26,8 32,2
10 000-19 999 47,4 19,2 5,4 28,0 33,5
20 000-49 999 52,4 13,3 6,2 28,2 34,3
50 000-99 999 46,6 13,2 8,7 31,4 40,1
         100 000+ 52,8 9,2 11,8 26,1 37,9

1.8. Inkomstnivå

Kandidaternas inkomstnivå högre än för de röstberättigade

Kandidaterna är bättre utbildade och har en högre sysselsättning än de röstberättigade i området. Det här förklarar delvis varför också kandidaternas skattepliktiga inkomster vid statsbeskattningen är klart större än de röstberättigades. I det följande har kandidaternas och de röstberättigades inkomstnivå granskats med hjälp av medianinkomsterna.

Medianinkomsterna bland de röstberättigade uppgick år 2010 till 21 500 euro och bland kandidaterna till 29 900 euro, dvs. 8 400 euro mer. De högsta inkomsterna både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns i Nyland, 25 000 euro resp. 33 600 euro. (Figur 18, Tabell 13.)

Störst är inkomstskillnaderna mellan kandidater och röstberättigade i Österbotten, Södra Savolax och Satakunta, där kandidaternas medianinkomst är över 10 000 euro högre än de röstberättigades. Den minsta inkomstskillnaden finns i Norra Karelen och Lappland, under 8 000 euro. De röstberättigades skattepliktiga medianinkomster vid statsbeskattningen har stigit med 13,7 procent och kandidaternas med 12,7 procent från föregående kommunalval.

Den bästa inkomstutvecklingen jämfört med kommunalvalet år 2008 har de röstberättigade haft i Kajanaland och Lappland, där de röstberättigades medianinkomster har stigit med över 17 procent. Kandidaternas inkomster har stigit mest i Österbotten, Södra Österbotten och Nyland, dvs. med minst 15 procent. Minst har de röstberättigades inkomster stigit i Egentliga Finland (11,8 %) och Nyland (12,3 %). Den minsta inkomstutvecklingen bland kandidaterna har Norra Karelen, där kandidaternas medianinkomster är omkring fem procent högre än vid det föregående kommunalvalet.

Figur 18. De röstberättigades och kandidaternas statsskattepliktiga medianinkomster (euro) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Figur 18. De röstberättigades och kandidaternas statsskattepliktiga medianinkomster (euro) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Tabell 13. De röstberättigades och kandidaternas statsskattepliktiga medianinkomster (euro) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Område  Röstberättigade   Kandidater 
Totalt  Män  Kvinnor  Totalt Män  Kvinnor 
Fasta Finland 21 498 24 746 19 062 29 884 31 701 27 565
Nyland 24 976 28 393 22 625 33 608 36 111 30 447
   Huvudstads-
   regionen
24 793 27 809 22 761 32 463 34 432 30 484
Egentliga Finland 21 228 24 511 18 814 29 554 30 875 27 770
Satakunta 20 316 24 161 17 461 30 365 32 971 27 587
Egentliga
Tavastland
22 076 25 547 19 496 31 060 33 366 28 506
Birkaland 20 792 24 317 18 252 29 713 31 728 26 735
Päijänne-
Tavastland
20 244 23 665 17 771 29 657 31 400 26 605
Kymmenedalen 21 173 25 142 17 981 30 472 32 782 27 391
Södra
Karelen
20 250 23 933 17 483 30 076 32 561 26 775
Södra
Savolax
19 057 21 299 17 227 29 401 31 342 26 238
Norra
Savolax
19 469 22 003 17 565 28 073 28 909 27 179
Norra
Karelen
17 905 20 037 16 205 25 338 26 790 23 606
Mellersta
Finland
19 511 22 854 17 068 27 562 29 682 23 631
Södra
Österbotten
19 718 22 724 17 340 29 684 30 823 27 877
Österbotten 21 348 25 473 18 339 31 793 32 240 28 359
Mellersta
Österbotten
20 468 24 591 17 381 29 852 32 362 26 707
Norra
Österbotten
20 478 23 872 17 826 29 741 30 971 28 391
Kajanaland 18 875 21 306 16 889 27 440 28 013 25 896
Lappland 19 657 21 963 17 750 27 347 28 967 25 217

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 37 000 euro och FKP:s 19 000 euro. Medianinkomsterna för SFP:s kandidater är 35 500, för SDP:s kandidater 31 300 och för Centerns kandidater 30 500 euro. Jämfört med de röstberättigade tjänar Samlingspartiets och SFP:s kandidater nästan 15 000 euro mer. Gröna förbundets yngre kandidater, som ofta studerar, har i medeltal 2 300 euro högre inkomster än de röstberättigade. Bara inkomsterna för FKP:kandidater är lägre än de röstberättigades. (Figur 19, Tabell 14.)

Figur 19. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i kommunalvalet 2012, %

Figur 19. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i kommunalvalet 2012, %

Tabell 14. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i kommunalvalet 2012, %

Totalt   Män   Kvinnor  
Röstberättigade 21 498 24 746 19 062
Kandidater 29 884 31 701 27 565
   Samlingspartiet
   SAML
36 968 39 925 33 444
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
31 254 33 222 28 636
   Sannfinländarna
   SAF
23 145 24 031 20 555
   Centern
   i Finland
  CENT
30 530 33 164 27 364
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA  
27 481 29 071 26 188
   Vänsterförbundet
   VÄNST
26 328 28 130 24 063
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP 
35 513 39 150 31 410
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
26 063 28 708 24 027
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
18 974 20 421 17 644
   Övriga 22 671 23 234 21 323

Medianinkomsterna för alla kandidater är nästan 40 procent högre än för de röstberättigade. Samlingspartiets kandidater har 72 procent högre inkomster än de röstberättigades, SFP 65 procent högre, SDP 45 procent högre och Centern 42 procent. Sannfinländarnas inkomstnivå är nästan på samma nivå som nivån för alla röstberättigade, dvs. bara åtta procent högre. FKP:s kandidater har en inkomstnivå som t.o.m. är lägre än de röstberättigades, dvs. 88 procent av de röstberättigades inkomster.

I landskapen är skillnaderna ännu större. Den största skillnaden mellan röstberättigade och partiernas kandidater i landskapen har SFP i Mellersta Österbotten och Samlingspartiet i Mellersta och Norra Österbotten. Kandidaternas medianinkomster är där nästan dubbelt så stora som medianinkomsterna för de röstberättigade i landskapen. SDP:s kandidater i Kajanaland tjänar för sin del 77 procent mer än de röstberättigade i området. Centerns kandidater i Södra Savolax har 65 procent högre medianin-komster än de röstberättigade i landskapet.

Gröna förbundets, Vänsterförbundets och Kristdemokraternas kandidater skiljer sig i allmänhet från de röstberättigade mindre än genomsnittet, den största skillnaden har Gröna förbundet i Södra Savolax (45 % högre inkomster), Vänsterförbundet i Österbotten (42 %) och Kristdemokraterna i Södra Karelen (47 %). Sannfinländarna är väldigt nära de röstberättigades inkomstnivå: i Päijänne-Tavastland och Norra Österbotten rentav något under de röstberättigades nivå. Inkomsterna för FKP:s kandidater låg genomgående under de röstberättigades inkomstnivå, med undantag av Päijänne-Tavastland. (Tabell 15.)

Tabell 15. Kandidaternas genomsnittliga inkomster partivis jämfört med de röstberättigades genomsnittliga inkomster efter landskap i kommunalvalet 2012, röstberättigade = 100

Röst-
berätti-
gade  
Kandi-
dater  
SAML   SDP   SAF   CENT   GRÖNA  VÄNST  SFP   KD   FKP  Övr. 
Fasta Finland 100 139 172 145 108 142 128 122 165 121 88 105
Nyland 100 135 171 138 114 141 132 118 141 109 90 100
   Huvud-
stads-
regionen
100 131 180 148 118 151 134 126 143 101 94 62
Egentliga
Finland
100 139 175 149 118 127 133 119 174 105 77 75
Satakunta 100 149 179 164 110 147 120 130 .. 131 .. 107
Egentliga
Tavastland
100 141 171 141 116 141 124 127 .. 137 .. ..
Birkaland 100 143 179 148 119 138 129 134 .. 144 96 105
Päijänne
Tavastland
100 146 177 154 99 133 123 112 .. 136 108 138
Kymmenedalen 100 144 183 158 103 149 119 117 .. 123 .. 142
Södra
Karelen
100 149 182 148 100 157 110 91 .. 147 .. 102
Södra
Savolax
100 154 178 165 104 165 145 127 .. 120 .. 133
Norra
Savolax
100 144 178 161 119 157 117 135 .. 120 38 109
Norra
Karelen
100 142 176 155 105 156 93 113 .. 115 .. 99
Mellersta
Finland
100 141 172 154 113 145 101 118 .. 128 79 53
Södra
Österbotten
100 151 179 144 105 166 127 123 .. 125 .. 115
Österbotten 100 149 167 141 113 148 95 142 168 134 .. 144
Mellersta
Österbotten
100 146 189 135 120 159 75 104 195 130 .. 127
Norra
Österbotten
100 145 189 149 99 157 129 133 .. 132 .. 94
Kajanaland 100 145 176 177 113 155 79 128 .. 94 .. 101
Lappland 100 139 172 147 112 150 103 126 .. 145 68 120

1.9. Inkomstklasser

I det följande jämförs kandidaternas indelning i inkomstkvintiler, som har bildats på basis av de röstberättigades statsskattepliktiga inkomster. Indelning i inkomstkvintiler innebär att inkomstgrupperna har definierats på så sätt att varje inkomstgrupp har lika många personer, dvs. 20 procent av de röstberättigade. Som kontrollgrupp har använts 2009 års sysselsatta i samma inkomstgrupper.

Av de röstberättigade tjänade den lägsta kvintilen år 2010 mindre än 9 166 euro och den högsta mer än 37 161 euro. Av de sysselsatta ingår något under sju procent i den lägsta kvintilen och av kandidaterna 11 procent. På motsvarande sätt ingår i den högsta kvintilen en tredjedel av de sysselsatta och nästan 35 procent av kandidaterna. Av Samlingspartiets och SFP:s kandidater hör nästan hälften av kandidaterna till den högsta kvintilen. Flest låginkomsttagare finns bland FKP:s, Gröna förbundets och Sannfinländarnas kandidater. (Figur 20.)

Figur 20. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter inkomstklass i kommunalvalet 2012, %

Figur 20. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter inkomstklass i kommunalvalet 2012, %

Tabell 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter inkomstklass i kommunalvalet 2012, %

–9 165   9 166-16 832 16 833-26 261 26 262-37 161 37 162+
Röstberättigade 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0
Kandidater 11,2 12,7 18,1 23,4 34,6
Sysselsatta 6,4 9,7 20,1 30,7 33,1
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
7,6 9,7 19,1 29,4 34,2
   Samlingspartiet
   SAML
8,9 7,9 13,3 20,3 49,7
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
9,7 9,8 13,6 19,5 47,4
   Centern
   i Finland
   CENT
10,1 12,3 18,1 23,5 36,0
   Vänsterförbundet
   VÄNST
12,0 15,7 22,0 26,7 23,6
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
13,0 17,2 20,1 22,5 27,1
   Sannfinländarna
   SAF
15,5 20,1 21,6 21,5 21,3
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
16,8 14,6 16,7 19,1 32,7
   Övriga 21,5 17,0 17,7 18,8 25,0
   Finlands
   Kommunistiska
   Parti
   FKP
23,0 18,1 27,6 16,8 14,5

När man ser till inkomstdeciler hör omkring 19 procent av kandidaterna till den högsta decilen. Decilerna har bildats på basis av alla röstberättigades inkomster, dvs. till varje decil hör 10 procent av de röstberättigade. Av Samlingspartiets och SFP:s kandidater hör rentav omkring en tredjedel av kandidaterna till den högsta decilen. Till samma nivå med de röstberättigade, eller till en lägre, hör Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och FKP:s kandidater. (Figur 21.)

Figur 21. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Figur 21. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Källa: Kommunalvalet 2012, kandidat uppställning och bakgrundsanalys av kandidater, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Moisio 09 1734 3239, Jaana Asikainen 09 1734 3506, Kaija Ruotsalainen 09 1734 3599, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 18.10.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. Uppställning av kandidater och bakgrundsanalys av kandidater 2012, 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2012 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2012/01/kvaa_2012_01_2012-10-18_kat_001_sv.html