Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Tarja Halonen och Esko Aho klarade sig till andra omgången

De två kandidater som fick mest röster under den första omgången i presidentvalet var Tarja Halonen och Esko Aho. Finlands Socialdemokratiska Partis kandidat Tarja Halonen fick 1 224 431 röster och vann därmed den första omgången med 40,0 procent av rösterna. Esko Aho, som är kandidat för Centern i Finland, blev andra med 34,4 procent av rösterna. Han fick 1 051 159 röster. Skillnaden mellan de två kandidater som fick mest röster var 5,6 procentenheter.

Riitta Uosukainen placerade sig som tredje, med 392 305 röster, dvs. 12,9 procent av de avgivna rösterna. Hon klarade sig klart sämre än de två kandidater som fick mest röster. På fjärde plats var Elisabeth Rehn med 241 877 röster. Hennes andel av rösterna var 7,9 procent. På följande plats var Heidi Hautala med 100 740 röster, dvs. 4,5 procent av de avgivna rösterna. Väljarstödet för Risto Kuisma och Ilkka Hakalehto var väldigt litet; Kuisma fick 16 943 röster, dvs. 0,6 procent av de avgivna rösterna, och Hakalehto fick 31 405 röster, dvs. 1,0 procent av rösterna.

Väljarstödet för Esko Aho och Tarja Halonen under den första valomgången var betydligt större än väljarstödet för de partier de representerar i det förra riksdagsvalet. Väljarstödet för Aho var 12,0 procentenheter större än väljarstödet för Centern i det förra riksdagsvalet och väljarstödet för Halonen var 17,2 procentenheter större än väljarstödet för SDP i det förra riksdagsvalet.

Valdeltagandet lamare än i det förra presidentvalet

Valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta i Finland var 76,9 procent. Detta är 5,3 procentenheter lägre än i det förra presidentvalet år 1994. Valdeltagandet i de två föregående direkta presidentvalen (år 1988 och 1994) var livligare än nu. Däremot var valdeltagandet nu större än i riksdagsvalet (68,3 procent) och europaparlamentsvalet (31,4 procent) år 1999.

Valdeltagandet var nu livligast i Vasa valkrets, 79,1 procent, och Nylands valkrets, 79,0 procent. Bara på Åland var valdeltagandet 59,1 procent. Inklusive finska medborgare som är bosatta utomlands fanns det allt som allt 4 167 200 röstberättigade. Av dessa var 3 962 283 bosatta i Finland och 204 917 i utlandet.

Valdeltagandet i alla Statistikcentralens kommunvisa och valkretsvisa tabeller har räknats på basis av valbeteendet bland finska medborgare som är bosatta i Finland.


Senast uppdaterad 31.5 2004

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Presidentval [e-publikation].
ISSN=2242-3680. 2000, Tarja Halonen och Esko Aho klarade sig till andra omgången . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/pvaa/2000/pvaa_2000_2004-05-31_kat_002_sv.html