Presidentkandidaternas framgång och valdeltagandet under den andra valomgången 2000

Finland fick sin första kvinnliga president, Tarja Halonen valsegrare

I den andra omgången i presidentvalet segrade Tarja Halonen över sin motkandidat Esko Aho. Halonens röstetal var 1 644 532, dvs. 51,6 procent av alla röster. Esko Aho, som placerade sig som tvåa, hade röstetalet 1 540 803, vilket var 48,4 procent av rösterna. Utgångsläget efter den första omgången var redan jämnt mellan kandidaterna och situationen fortsatte att vara ytterst jämn under andra omgången. Tarja Halonens väljarstöd var 3,2 procentenheter högre än Ahos. Räknat i antal röster var skillnaden totalt 103 729 röster.

Halonen klarade sig speciellt väl i de södra valkretsarna och i de stora städerna i dessa. Sitt bästa resultat gjorde Halonen i Helsingfors och Nylands valkretsar, där hon fick 66,3 respektive 59,3 procent av rösterna. Väljarstödet för Aho var starkt och hans röstetal högre än Halonens i totalt 8 valkretsar. Sitt största väljarstöd hade han i Vasa valkrets (70 procent) och Ålands valkrets (60,6 procent).

"Arvet" efter den första omgången var ungefär 780 000 röster. Kandidaterna delade ganska jämnt på dessa lediga röster. Jämfört med den första valomgången ökade Ahos andel med 489 644 röster (14 procentenheter) och Halonens med 420 101 röster (11,6 procentenheter). Båda kandidaterna fick ungefär lika mycket röster av väljare som är anhängare till Samlingspartiet, Aho något fler än Halonen. De röster som i den första omgången gick till Gröna förbundets Heidi Hautala, gick under andra omgången främst till Halonen, medan Aho för sin del fick största delen av Rehns röster.

Valdeltagandet ökade under den andra omgången

Valdeltagandet bland medborgare som är bosatta i Finland var 80,2 procent. Detta är 3,3 procentenheter högre än under den första valomgången tre veckor tidigare. Jämfört med den andra valomgången år 1994 var valdeltagandet nu 2,1 procentenheter lägre.

Det direkta folkvalet aktiverade medborgarna till livligare valdeltagande än i andra val. Under den andra omgången utnyttjade allt som allt 3,2 miljoner medborgare sin rösträtt, men nästan en miljon röstberättigade (ungefär 966 000) lät bli att rösta också under den andra omgången.

Livligast var valdeltagandet i Vasa valkrets, där det var 83,4 procent. Valdeltagandet överskred 80 procent också i Uleåborgs och Lapplands valkretsar (81,1 procent), Nylands valkrets (80,9 procent), Birkalands valkrets (80,7 procent), Mellersta Finlands valkrets (80,2 procent) och Satakunta valkrets (80,3 procent). också de finska medborgare som är bosatta utomlands utnyttjade sin rösträtt något livligare än under den andra valomgången. Valdeltagandet bland dessa personer var 10,9 procent (under första valomgången 10,5 procent).

Valdeltagandet i alla Statistikcentralens kommunvisa och valkretsvisa statistiktabeller gäller de finska medborgare som är bosatta i Finland.

Röstningsprocenter 1) valkretsvis i den 2:a och 1:a valomgången

Valkrets

II val (%)

I valet (%)

Hela landet

80,2

76,9

Helsingfors

79,6

78,1

Nyland

80,8

79,0

Egentliga Finland

79,7

77,1

Satakunta

80,1

76,4

Tavastland

78,9

75,9

Birkaland

80,4

77,5

Kymmene

79,3

76,7

S:t Michel

78,9

74,6

Kuopio

79,0

74,1

Norra Karelen

78,4

73,4

Vasa

83,4

79,1

Mellersta Finland

80,2

75,6

Uleåborg

81,1

75,8

Lappland

81,1

76,4

Landskapet Åland

61,8

59,1

1) Inkl. bara de finska medborgare som är bosatta i Finland


Senast uppdaterad 31.5 2004

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Presidentval [e-publikation].
ISSN=2242-3680. 2000, Presidentkandidaternas framgång och valdeltagandet under den andra valomgången 2000 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/pvaa/2000/pvaa_2000_2004-05-31_kat_003_sv.html