Fastställt resultat. Första valomgången. Presidentkandidaternas framgång i Presidentvalet 2006

I valet deltog 8 kandidater, av vilka sju hade ställts upp av partier och en av en valmansförening. Två av kandidaterna hade också deltagit det förra presidentvalet år 2000, dvs. SDP:s kandidat, den sittande presidenten Tarja Halonen, och Gröna Förbundets Heidi Hautala. I valet avgavs totalt 3 016 801 godkända röster.

De tre största partiernas kandidater Tarja Halonen, Sauli Niinistö och Matti Vanhanen fick nästan 90 procent av de avgivna rösterna. Ingen av kandidaterna fick över 50 procent av rösterna, vilket innebär att det slutliga valet av president blev framflyttat till den andra omgången av valet.

Vänsterns kandidat Tarja Halonen vann den första omgången i presidentvalet med 1 397 030 röster, vilket är 46,3 procent av de godkända rösterna. Hon fick flest röster i landets alla 15 valkretsar. I tre valkretsar fick hon fler än hälften av rösterna; i landskapet Åland (69,4 %), Satakunta  (52,2 %) och Tavastlands valkrets (50,0 %). Halonen var officiellt SDP:s kandidat, men också Vänsterförbundet meddelande offentligt att man stöder Halonen.
Halonens väljarstöd var 22,2 procentenheter (671 164 röster) större än väljarstödet för Sauli Niinistö, som blev andra.
Jämfört med det förra presidentvalet var stödet för Tarja Halonen 6,3 procentenheter större än år 2000.
I riksdagsvalet 2003 var det sammanlagda väljarstödet för SDP och VÄNST 34,4 procent. Tarja Halonens popularitet var nu klart större än det sammanlagda väljarstödet för hennes bakgrundspartier år 2003.
Samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö var den andra segraren i valet i och med att han gick till den andra valomgången. Han fick 725 866 röster, dvs. 24,1 procent av de avgivna rösterna. Niinistös popularitet var störst i de södra valkretsarna. Han fick omkring en tredjedel av rösterna i Helsingfors valkrets (32,5 %) och Nylands (30,6 %) valkrets. Starka områden förutom de föregående var också Egentliga Finlands (27,2 %), Birkalands (26,5 %) och Tavastlands (25,7 %) valkretsar, där hans väljarstöd var större än hans medeltal för hela landet.
Niinistös och Vanhanens inbördes skillnad var 5,5 procentenheter och 163 876 röster till Niinistös favör.
Sauli Niinistös röstetal och andel av rösterna översteg med råge Samlingspartiets resultat i det förra riksdagsvalet. Stödet för Niinistö var 5,5 procentenheter större och han fick 207 962 fler röster än Samlingspartiet år 2003.
Centern i Finlands kandidat Matti Vanhanen kom på tredje plats med ett väljarstöd på 18,6 procent. Han fick 561 990 röster i valet. Vanhanen klarade sig bäst i Uleåborgs valkrets (33,5 %) och Lapplands valkrets (31,2 %). Fler röster än i genomsnitt i hela landet fick han i Norra Savolax (29,1 %), Vasa (28,8 %), Norra Karelens (27,6 %), Södra Savolax (27,3 %) och Mellersta Finlands (22,8 %) valkretsar. Hans popularitet var dock i alla nämnda valkretsar klart under det normala väljarstödet för Centern.
Stödet för Vanhanen efter valkrets var omvänt i förhållande till stödet för Niinistö; Niinistös starka områden var Vanhanens svaga och tvärtom.
Vanhanens totalresultat var 6,1 procentenheter lägre än stödet för Centern i Finland i riksdagsvalet 2003, då Centern blev Finlands störst parti med en andel av 24,7 procent av rösterna.
Gröna förbundets kandidat Heidi Hautala fick 105 248 röster, dvs. 3,5 procent av rösterna. Hon klarade sig bäst i Helsingfors valkrets, där hennes väljarstöd var 7,8 procent (26 335 röster) och i Nylands valkrets, med 4,2 procent av rösterna (21 230 röster).
Heidi Hautala deltog också i presidentvalet år 2000. Hennes valresultat var då nästan lika stort som nu, 100 740 röster och 3,3 procent av rösterna.
Väljarstödet för Gröna förbundets kandidat var i alla valkretsar (exkl. Vasa valkrets) klart lägre än stödet för partiet, när man jämför med riksdagsvalet 2003. Det totala väljarstödet för partiet i riksdagvalet var 8,0 procent.
Sannfinländarnas kandidat Timo Soini fick 103 492 röster, vilket var 3,4 procent av de avgivna rösterna. Soinis väljarstöd var nästa lika stort som stödet för Hautala sett till hela landet, men deras väljarstöd skiljde sig regionvis från varandra. Soini samlade in röster jämnt över hela landet och stödet för honom var klart mindre än för Hautala bara i Helsingfors och Nylands valkrets. Det bästa valresultatet gjorde Soini i Norra Karelens valkrets, 4,9 procent, totalt 4 520 röster.
Jämfört med riksdagsvalet 2003 gjorde Soini ett bra resultat. Hans röstetal var över dubbelt större än Sannfinländarnas röstetal.

Kristdemokraternas kandidat Bjarne Kallis fick 61 483 röster, vilket var 2,0 procent av de avgivna rösterna. Det bästa valresultatet gjorde Kallis i Vasa valkrets, där hans väljarstöd var 5,2 procent av rösterna (13 132 röster).
Stödet för Kallis var 3,3 procentenheter lägre än Kristdemokraternas väljarstöd i riksdagsvalet 2003.
Svenska folkpartiet i Finlands kandidat Henrik Lax fick 48 703 röster, vilket var 1,6 procent av de avgivna rösterna. Bäst klarade sig Lax i Vasa valkrets, 6,4 procent av rösterna, totalt 16 163 röster.
Henrik Lax's valresultat var anspråkslöst jämfört med det normala väljarstödet för hans parti SFP, då hans väljarstöd var lågt också inom de områden där SFP traditionellt varit starkt. Till exempel i Vasa valkrets var stödet för honom 12,2 procentenheter lägre än stödet för SFP i riksdagsvalet 2003. Partiets väljarstöd var i riksdagsvalet 4,6 procent i hela landet.
Arto Lahti fick 12 989 röster, vilket var 0,4 procent av de avgivna rösterna. Lahti var den enda obundna kandidaten. Bakom sig hade han en valmansförening på 20 000 personer, som ställt upp honom som kandidat.

 

 


Senast uppdaterad 19.1.2006

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Presidentval [e-publikation].
ISSN=2242-3680. 2006, Fastställt resultat. Första valomgången. Presidentkandidaternas framgång i Presidentvalet 2006 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 27.5.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/pvaa/2006/pvaa_2006_2006-01-19_kat_001_sv.html