Begrepp och definitioner

Arbetade timmar

Lönestatistiken:

Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.

Arbetskraftskostnadsundersökningen:

Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.

Arbetsgivarsektorn

Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).

Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:

Kommunsektorn

Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk

Staten

Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi

Den privata sektorn

Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk

Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.

I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.

I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).

Arbetskraftskostnader

Arbetskraftskostnaderna beskriver alla sådana kostnader för arbetsgivaren som uppkommer vid anlitandet av arbetskraft. Arbetskraftskostnaderna anges vanligen som kostnader per arbetad timme. Kostnader för arbetslokaler, tjänsteresor eller skattefria dagtraktamenten hör inte till arbetskraftskostnaderna.

De totala arbetskraftskostnaderna erhålls genom avdrag av arbetsgivarstöd från summan av arbetskraftskostnadsposterna. Avsikten med arbetsgivarstöden är att finansiera de kostnader som uppkommer för arbetsgivaren till följd av direkta kostnader, antingen helt eller delvis. Sådana stöd är sysselsättningsstöd och utbildningsersättningar som arbetsgivaren erhåller.

I arbetskostnadsindexet indelas arbetskostnadsposterna i följande grupper:

  • lön exkl. löneposter av engångsnatur
  • löneposter av engångsnatur
  • kostnader för den sociala tryggheten

I undersökningen om arbetskraftskostnader indelas arbetskostnadsposterna i följande huvudgrupper:

  • direkt lön
  • löneposter av engångsnatur
  • lön för lediga dagar
  • betalningar till personalfonder
  • kostnader för naturaförmåner och företagsprodukter
  • kostnader för den sociala tryggheten
  • utbildningskostnader
  • övriga arbetskraftskostnader

Den direkta lönen är lika med de löner som betalats för utförd arbetstid för varje lönebetalningstid. Den direkta lönen inkluderar

  • direkta ersättningar som betalats på basis av utförd arbetstid, produktion eller utförd arbetsmängd
  • ersättning för övertid, skiftarbete o.dyl.
  • tilläggsarvoden och ersättningar som betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod

Poster av engångsnatur är sådana betalningar som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa lönetillägg, som ofta betalas bara en gång om året, hör t.ex. resultatpremier och semesterpengar samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av poster av engångsnatur också i kollektivavtalen.

Lön för lediga dagar är ersättningar som betalas för lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilligt beviljade semestrar, för allmänna lediga dagar eller andra lediga dagar med lön. Typiska poster är semesterlöner, månadsavlönades löner för söckenhelger, timavlönades söckenhelgdagsersättningar och löner för ledighet som baserar sig på arbetstidsförkortning.

Som betalning till personalfonder räknas en sådan summa som företagen årligen eventuellt överför till sina arbetstagares sparsystem, t.ex. personalfonder.

Kostnaderna för natura förmåner och företagsprodukter omfattar alla kostnader som arbetsgivaren orsakas för sådana varor och tjänster som arbetsgivaren upplåter åt sina arbetstagare. Sådana varor och tjänster är bl.a. bilförmån och arbetsplatsbespisning, optioner samt rekreations- och socialverksamhet. De egna anställdas löner beaktas inte.

Kostnader för den sociala tryggheten avser den summa som arbetsgivarna betalar för sina arbetstagarens socialskyddsförmåner. Lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilliga betalningar är bl.a. arbetspensions- och socialskyddsavgifter samt arbetslöshetsförsäkringspremier. Till denna grupp hör också löner för sjukdomstid och familjeledighet som kalkylerade kostnader för finansiering av den sociala tryggheten (netto, dvs. med avdrag av de ersättningar som FPA betalar till arbetsgivaren) samt kostnader för företagshälsovård (också netto) och ersättningar för anställningsförhållandens upphörande.

Utbildningskostnaderna omfattar bl.a. kostnader för yrkesutbildning, kostnader för deltagande i kurser, externa utbildares arvoden och betalningar till organisationer som anordnar utbildning. Däremot hör utbildningsdeltagarnas löner inte till utbildningskostnaderna, utan de räknas höra till löner för utförd arbetstid.

Andra arbetskraftskostnader är bl.a. kostnader för skydds- och arbetskläder samt för anskaffning av arbetskraft.

Arbetsgivarskatter enligt EU:s arbetskraftskostnadsbegrepp, som betalats på basis av lönesumman eller arbetskraften finns inte i Finland.

Arbetskraftskostnadsbegreppet motsvarar delvis begreppet Löner och kollektiva avgifter i nationalräkenskaperna som emellertid inte inkluderar företagshälsovårds-, utbildnings- eller rekryteringskostnader.

Avlönade timmar

Med avlönade timmar avses de timmar under den totala arbetstiden som löntagarna har fått lön för. Avlönade timmar kan vara arbetade timmar eller oarbetade timmar, dvs. frånvarotimmar (semestrar, sjukledigheter, allmänna lediga dagar, andra ledigheter).

Deltidsjobb

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.

För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Heltidsanställd

Heltidsanställd

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.

För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Deltidsanställd

Löneposter av engångsnatur

Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen.

Lönestrukturstatistik

I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.

Förtjänstnivåindex:

Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.

Arbetskraftskostnadsindex:

Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.

------

I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.

Löntagare

En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare.

I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.

I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.

Månadsavlönad

En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad. En månadsavlönad löntagare är vanligtvis en tjänsteman. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.

Årsverke

Årsverke beskriver en persons arbetsinsats omräknad till heltid. Ett företags (en sammanslutnings) alla avlönade timmar (ordinarie arbetstid + övertidstimmar) divideras med företagets (sammanslutningens) heltidsanställda löntagares genomsnittliga antal avlönade timmar per år.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftskostnadsundersökning [e-publikation].
ISSN=1799-327X. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tvtutk/kas_sv.html