Begrepp och definitioner

Arbetsgivarsektorn

De sysselsatta indelas i offentligt anställda eller privatanställda efter arbetsgivarens sektortillhörighet. Offentliga sektorn indelas vidare i stat och kommuner. I arbetskraftsundersökningen bestäms arbetsgivarsektorn enligt arbetsplatsens eller företagets uppgifter i företagsregistret. Klassificeringen avviker något från den som används i nationalräkenskaperna.

Arbetsolycksfall

Med arbetsolycksfall avses sådana arbetsskador som ersätts av försäkringsbolaget.

Arbetsolycksfall definieras i 4 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Med olycksfall i arbete avses olycksfall som med förorsakande av skada eller sjukdom drabbat arbetstagare i arbetet eller under förhållanden som föranleds av arbetet. Enligt lagen indelas arbetsolycksfallen efter platsen för olycksfallet i:

  • olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller område hörande till denna, inbegripet trafikolyckor som inträffat i anslutning till arbetet
  • färdolycksfall, dvs. olyckor som inträffat utanför den egentliga arbetstiden under färden från bostaden till arbetsplatsen eller tvärtom.

Arbetsställe

Ett arbetsställe, dvs. en lokal verksamhetsenhet är en produktionsenhet som ägs av ett företag eller en enhet av företagstyp, finns på ett enda ställe och producerar varor eller tjänster av främst ett slag. Arbetsställen är t.ex. fabriker, butiker, torgstånd och kiosker. Till den offentliga förvaltningens arbetsställen räknas bl.a. skattebyråer, kommunbibliotek och hälsocentraler.

Arbetsstället är en viktig enhet då man tilllämpar näringsgrensindelningen, eftersom

  • uppgifter efter arbetsställe ger den bästa bilden av den ekonomiska strukturen
  • man med hjälp av arbetsställen kan samla in uppgifter om företagsverksamhet och göra upp statistik efter geografiska och administrativa områden
  • det är snabbast och mest ekonomiskt att samla in många av primäruppgifterna om produktion, såsom antalet producerade varor och antalet arbetstimmar direkt av arbetsställena
  • det är möjligt att få information efter näringsgren om flerbranschföretag
  • all personbaserad statistik beskriver befolkningens näringsgrensfördelning, dvs. näringsfördelningen, utgående från arbetsställen.

Eftersom ett företag alltid verkar på ett visst ställe har det minst ett arbetsställe. De flesta företag har bara ett arbetsställe, men storföretagen kan ha flera arbetsställen runtom i landet. Dessutom kan arbetsställena verka inom olika näringsgrenar.

Dagarbete

Dagarbete innebär arbete där arbetstiden börjar och slutar mellan klockan 6.00 och 18.00.

Deltidsarbete

Som personer som utför deltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar deltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets deltid.

Distansarbete

Med distansarbete avses sådant förvärvsarbete som enligt överenskommelse med arbetsgivaren utförs utanför den egentliga arbetsplatsen (t.ex. hemma eller på sommarstugan, eller på tåget), ofta med utnyttjande av informationsteknisk utrustning. Distansarbete är arbete av sådant slag som skulle kunna utföras även på arbetsplatsen, medan t.ex. telefonmontörs- eller kurirarbete inte räknas som distansarbete. Kännetecknande för distansarbete är att arbetsarrangemangen inte är bundna till en bestämd tid eller plats. Som distansarbete räknas även distansarbete på deltid.

Frånvaro från arbetslivet för vård av barn

I arbetsförhållandeundersökningen frågas om intervjupersonen i något skede varit frånvarande från arbetslivet på grund av vård av barn.

Med frånvaro avses här endast familjeledighet, vårdledighet eller andra längre perioder av frånvaro från arbetslivet. Tillfälliga och kortvariga perioder (t.ex. frånvaro för vård av sjukt barn) beaktas däremot inte. Om personen flera gånger varit t.ex. moderskapsledig, anges periodernas sammanlagda längd.

Som frånvaro betraktas även sådana perioder då personen har haft tillfälliga arbeten eller deltidsarbete i högst 5 timmar/vecka.

Som frånvaro från arbetslivet räknas också om intervjupersonen varit moderskapsledig/föräldraledig eller stannat hemma med barnen direkt efter avslutad skola eller utbildning före sitt inträde i arbetslivet.

Heltidsarbete

Som personer som utför heltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar heltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets heltid.

Konsekutiva anställningsförhållanden

Med konsekutiva anställningsförhållanden avses flera s.k. sammanlänkade anställningar som följer nästan direkt efter varandra med högst en veckas uppehåll mellan anställningarna.

När det gäller personer som är verksamma inom undervisningssektorn kan man beakta även sådana anställningar där uppehållet omfattar en hel sommar. Inom undervisningssektorn är det rätt vanligt med tidsbegränsade anställningsförhållanden som upphör i början av sommaren vid läsårets slut, varefter ett nytt anställningsförhållande ingås i början av hösten vid det nya läsårets start.

Kronisk sjukdom

Med kroniska sjukdomar avses sjukdomar (inklusive allergier) som kräver t.ex. regelbunden behandling eller kontroll av läkare eller hälsovårdspersonal i minst sex månaders tid.

Kronisk innebär att besvären vid intervjutidpunkten har pågått i minst sex månader, eller troligen kommer att fortgå i minst sex månaders tid.

Kön

Uppgift om kön har tagits ur befolkningsdatasystemet.

Löntagare

En löntagare är en person som utför förvärvsarbete mot lön eller arvode. Löntagare indelas vidare i arbetare och tjänstemän.

Oavlönat övertidsarbete

I arbetsförhållandeundersökningen är det intervjupersonens egen bedömning som avgör när det är fråga om övertidsarbete utan kompensation. En kortare arbetstidsöverskridning på t.ex. fem minuter utan kompensation kan av vissa arbetstagare betraktas som övertidsarbete, medan andra inte fäster något avseende vid saken.

Om personen i princip har rätt till kompensationsledighet för övertidsarbete men i praktiken aldrig hinner ta ut den, kan man betrakta det som okompenserat övertidsarbete.

Arbetstidslagstiftningens bestämmelser om högsta antal arbetstimmar gäller också högre tjänstemän, även om de skulle säga att övertiden är inkluderad i deras arbetsavtalsenliga lön. De enda anställda som inte omfattas av arbetstidslagens bestämmelser är de som hör till ett företags allra högsta ledning.

Entreprenad- och projektarbetare däremot har ingen överenskommen arbetstid utan får sin lön först när arbetet är slutfört. I dessa fall kan det i princip inte förekomma övertidsarbete. Men om intervjupersonen själv bedömer att han arbetar långt över den normala genomsnittliga arbetstiden (t.ex. mer än 40 timmar i veckan), kan detta betraktas som övertidsarbete utan kompensation.

Osakligt bemötande

Enligt den nya arbetarskyddslagen (28 §) som trädde i kraft vid ingången av år 2003 skall arbetsgivaren, om det i arbetet förekommer trakasserier eller annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa, med till buds stående medel vidta åtgärder för att avlägsna missförhållandet.

Periodarbete

Periodarbete är ett system för utjämning av arbetstiden, där dags- eller veckoarbetstiden kan överskrida det i lagen föreskrivna högsta antalet timmar (8 timmar/dygn eller 40 timmar/vecka), på villkor att arbetstiden utjämnas över en längre period.

Psykiskt våld

Psykiskt våld eller arbetsplatsmobbning innebär att en medlem av arbetsgemenskapen blir utsatt för utfrysning, odugligförklaring, hot, baktalning eller andra former av påtryckning. Psykiskt våld kan utövas t.ex. av chefer eller arbetskamrater, men också av kunder eller elever.

Regelbundet kvällsarbete

Regelbundet kvällsarbete innebär att en del av arbetstiden regelbundet infaller efter kl. 18.00, dock så att största delen av arbetstiden infaller före kl. 21.00.

Regelbundet nattarbete

Regelbundet nattarbete innebär att större delen av arbetstiden regelbundet infaller mellan kl. 21.00 och 6.00.

Rehabilitering

Begreppet rehabilitering används här i relativt vidsträckt betydelse och inbegriper även hälsofrämjande på arbetsplatsen (verksamhet för bevarande av arbetsförmågan eller främjande av välbefinnandet i arbetet). Det väsentliga är om personen själv upplever verksamheten som rehabilitering.

Resultatlön

Resultatlön är en övergripande beteckning för olika typer av poster som betalas i tillägg till lönen. Posterna kan indelas i tre huvudtyper: resultatbonus, vinstbonus och vinstutdelningsposter. Aktie- eller optionsarrangemang räknas inte till resultatlön i detta sammanhang.

Teamarbete

Ett team är en fast grupp som arbetar med en gemensam uppgift och som har möjlighet att själv planera sitt arbete.

En grupp definieras ofta som ett kollektiv bestående av två eller flera personer som står i fortlöpande växelverkan med varandra och som har ett gemensamt mål. I arbetslivet kan grupper och arbetsteam inrättas för att sköta en fortlöpande uppgift eller produktionsverksamhet. Ett team eller en grupp kan också inrättas för en avgränsad uppgift.

Teamarbete innebär att arbetet normalt utförs inom en eller flera grupper. Till teamarbete räknas inte sådana representationsuppdrag i olika arbetsgrupper som inte kräver mycket arbetstid. Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ett team och en liten arbetsenhet av sedvanligt slag som fungerar enligt en fastställd arbetsfördelning. Avgörande är här intervjupersonens egen åsikt om huruvida hans arbete utgör teamarbete/grupparbete.

Totalt antal yrken

Det totala antalet yrken avser hur många yrken en person har haft under den tid han eller hon huvudsakligen var verksam som förvärvsarbetande. Som förvärvsarbete betraktas också anställning med sysselsättningsmedel, däremot inte t.ex. tillfälliga sommarjobb.

Treskiftsarbete

Treskiftsarbete innebär arbete i tre skift dygnet runt (morgon-, kvälls- och nattskift), antingen i avbrutet treskiftsarbete (produktionen avbryts t.ex. till veckosluten) eller i kontinuerligt treskiftsarbete. Till treskiftsarbete räknas också fyrskifts-, femskifts- och sexskiftsarbete, vilka utgör speciella former av treskiftsarbete.

Utbildningsnivå

Uppgifter om utbildning grundar sig på Statistikcentralens examensregister. I statistiken över befolkningsförändringar används sex utbildningsnivåer: grundnivå, mellannivå, lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts enligt utbildningstid. Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Då är det frågan om t.ex. folk-, mellan- och grundskolexamina. Personer som avlagt examen på mellannivå har 11-12 års utbildning. Utbildning av det här slaget är t.ex. studentexamen, yrkesinriktade examina på 1-3 år och yrkesinriktade grundexamina. Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Dessa är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Slutförd utbildning på lägre högskolenivå kräver 3-4 år studier på heltid efter mellannivån. Till utbildning på lägre högskolenivå räknas t. ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Examen på högre högskolenivå kräver i regel 5-6 års studier på heltid efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och specialiseringsexamina för läkare. Examen på forskarutbildningsnivå kräver självständigt och publiceringsdugligt forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Visstidsjobb

Till visstidsanställda räknas löntagare med ett arbetsavtal som ingåtts på viss tid eller för en provtid eller för den tid det tar att utföra ett bestämt arbete.

Yrke

Yrkesuppgiften baserar sig i arbetskraftsundersökningen på den intervjuades egen utsago. Den sysselsattas yrke bestäms enligt yrket för huvudsysslan. Den arbetslösas yrke bestäms enligt situationen före arbetslösheten. I arbetskraftsundersökningen klassificeras yrket enligt de yrkesklassificeringar som Statistikcentralen använder.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetsmiljö [e-publikation].
ISSN=2342-2882. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 5.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyoolot/kas_sv.html