Dokumentation för statistiken Inkomstfördelningsstatistik:
Begrepp
Arbetsinkomster
Inkomstfördelningsstatistikens arbetsinkomstbegrepp omfattar både sådana inkomstposter som beskattas som förvärvsinkomst och sådana som beskattas som kapitalinkomst. För förvärvsinkomster används från och med statistikåret 1999 benämningen arbetsinkomster. Begreppets innehåll har inte ändrats.
Arbetslös
Betalda transfereringar
Boendeutgifter
Bruttoinkomster
Disponibel inkomst
Den disponibla inkomsten bildas på följande sätt:
+ löneinkomster
+ företagarinkomster
+ kapitalinkomster (inkl. bostadsinkomst från ägarbostad och försäljningsvinster)
---------------------
= produktionsfaktorinkomster
+ erhållna transfereringar (inkl. bostadsinkomst från hyresbostad från annat hushåll)
----------------------
= bruttoinkomster
– betalda transfereringar
-----------------------
= disponibel inkomst
Då man till den disponibla inkomsten lägger till sociala transfereringar in natura, får man den justerade disponibla inkomsten. I inkomstfördelningsstatistiken har detta begrepp inte bildats.
Bostadsinkomsten för dem som bor i ägarbostäder räknades i inkomstfördelningsstatistiken till produktionsfaktorinkomster (kapitalinkomster) och bostadsinkomsten från bostad som hyrts av ett annat hushåll till erhållna transfereringar. Bostadsinkomsten bildas fortfarande i inkomstfördelningsstatistiken, men sedan statistikåret 2011 behandlas den som en egen separat inkomstpost (se punkten "bostadsinkomst"). Likaså behandlas skattepliktiga överlåtelsevinster dvs. försäljningsvinster enligt internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item).
Disponibla penninginkomster
De disponibla penninginkomsterna bildas på följande sätt:
+ löneinkomster
+ företagarinkomster
+ kapitalinkomster (exkl. bostadsinkomst)
--------------------------------------------
= produktionsfaktorinkomster
+ erhållna transfereringar (exkl. bostadsinkomst)
--------------------------------------------
= penninginkomster (brutto)
– betalda transfereringar
--------------------------------------------
= disponibla penninginkomster
Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten hushållets disponibla penninginkomst.
Det huvudsakliga inkomstbegreppet i inkomstfördelningsstatistiken är enligt internationella rekommendationer hushållets disponibla penninginkomster, varvid försäljningsvinsterna och skatterna på försäljningsvinsterna inte omfattas av inkomstbegreppet. De behandlas i enlighet med internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item) utanför inkomstbegreppet.
Begreppet disponibla penninginkomster i totalstatistiken över inkomstfördelning avviker från de disponibla penninginkomsterna i inkomstfördelningsstatistiken. Begreppsskillnaden utgörs av att inkomstbegreppet i totalstatistiken över inkomstfördelning omfattar skattepliktiga överlåtelsevinster. På grund av praktiska skäl omfattar totalstatistiken över inkomstfördelning inte merparten av ränteinkomsterna och inte heller transfereringar mellan hushåll (bl.a. underhållsavgifter). Fastighetsskatt har inte heller dragits av i totalstatistiken över inkomstfördelning.
Ekvivalent inkomst
Ekvivalent inkomst = hushållets inkomst fördelad på antalet konsumtionsenheter i hushållet.
I inkomstfördelningsstatistiken har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt s.k. justerade OECD:s konsumtionsenhetsskala, enligt vilken
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
(som barn definieras alla i åldern 0–13 år).
Viktningen bygger på antagandet att inkomsterna fördelas mellan hushållets medlemmar i proportion till varje medlems konsumtionsbehov.
Erhållna transfereringar
Övriga socialskyddsförmåner omfattar bl.a. rehabiliteringsunderstöd, sjukdagpenning, föräldradagpenning, ersättningar som grundar sig på lagstadgad olycksfallsförsäkring samt inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning.
Socialbidrag omfattar bl.a. barnbidrag, stöd för vård av små barn, militärunderstöd, utkomststöd, allmänt bostadsbidrag, studiestöd, forskningsstipendier samt grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd inom ramen för arbetslöshetsskyddet.
Övriga erhållna transfereringar är bl.a. transfereringar mellan hushåll.
Företagarinkomster
Ginikoefficient
Hushåll
Utanför hushållspopulationen står personer som varaktigt är bosatta utomlands samt anstaltsbefolkningen (t.ex. personer som vistas långvarigt på ålderdoms-hem, vårdanstalter, i fängelse eller på sjukhus).
Motsvarande registerbaserade uppgift är bostadshushåll. Ett bostadshushåll består av personer som bor stadigvarande i en gemensam bostad eller på en gemensam adress. Ett bostadshushåll kan omfatta flera hushåll. Begreppet bostadshushåll används i registerbaserad statistik i stället för begreppet hushåll.
Inkomstandel av boendekostnader
Inkomstandelen (brutto) av boendekostnaderna visar boendekostnadernas andel av hushållets disponibla penninginkomster (exkl. fastighetsskatt). I inkomstandelen (netto) av boendekostnaderna omfattar boendekostnaderna och de disponibla penninginkomsterna inte bostadsbidrag (allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare, studiepenningens bostadstillägg) som hushållet erhållit som transfereringar och inte skatteavdragsrätten för bolåneräntor.
Inkomstdeciler
Exempel på bildande av inkomstdeciler:
I den nuvarande inkomstfördelningsstatistiken bildas decilgrupper genom att först dividera hushållets inkomster med antalet konsumtionsenheter (s.k. ekvivalerad inkomst). Varje hushållsmedlem får samma ekvivalerade inkomst. Därefter rangordnas personerna efter inkomst och delas in i tio lika stora grupper. Varje inkomstdecil omfattar således 10 procent av befolkningen. Till den första decilen hör den tiondel som har de lägsta inkomsterna och till den sista decilen den tiondel som har de högsta inkomsterna. Inkomstdecilernas inkomstandelar anger deras andelar av det totala beloppet av den inkomst som statistiken gäller.
Kapitalinkomster
I statistik som publicerats före statistikåret 2011 ingick bostadsinkomst och skattepliktiga försäljningsvinster i kapitalinkomster. Fr.o.m. statistikåret 2011 har bostadsinkomst och försäljningsvinster lämnats ute från inkomstbegreppet, eftersom statistikföringen baserar sig på begreppet disponibla penninginkomster som uppfyller internationella rekommendationer. Uppgifter med det gamla inkomstbegreppet som omfattar bostadsinkomst och försäljningsvinster framställs fortfarande som jämförelseuppgifter och de kan efterfrågas hos Statistikcentralen.
Konsumtionsenhet
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.
Låginkomsttagare
I inkomstfördelningsstatistiken började man i statistikföringen av låga inkomster fr.o.m. år 2011 använda begreppet penninginkomster, som uppfyller internationella rekommendationer. I rapporter som publicerats före det användes ett bredare inkomstbegrepp, dvs. hushållens disponibla ekvivalerade inkomster, då den s.k. kalkylerade bostadsinkomsten och försäljningsvinster räknades som inkomst.
Löneinkomster
Penninginkomster
Kalkylerade inkomstposter består av kalkylerade intäkter från en ägarbostad i eget bruk. Penninginkomster inbegriper naturaförmåner som hänför sig till ett anställningsförhållande.
Penninginkomster brutto = hushållets produktionsfaktorinkomster (löne-, företagar- och kapitalinkomster) + erhållna transfereringar.
Produktionsfaktorinkomster
Referensperson
Även om inkomsterna är det avgörande kriteriet för en referensperson, beaktar man i vissa fall hela hushållets verksamhet (bl.a. företagarhushåll). Ett undantag är också jämförelsen mellan pensionerade föräldrar och deras barn (också myndiga barn), då den förälder som har de största inkomsterna anges som referensperson, om föräldrarnas sammanlagda inkomster klart överstiger barnets inkomster.
Socioekonomisk ställning
Hushållets socioekonomiska ställning bestäms på basis av hushållets referenspersons socioekonomiska ställning.
Indelningen baserar sig på Statistikcentralens klassificeringsstandard för socioekonomisk ställning från år 1989. I standarden beaktas personens yrke, yrkesställning, arbetets art och personens levnadsskede (Klassificering av socioekonomisk ställning 1989. Helsingfors. Statistikcentralen, Handböcker, 17).
Principer och riktlinjer
Organisation
Lagstiftning och andra överenskommelser
Principer för dataskydd
Principer för offentliggörande
Kvalitetssäkring
Tilastokeskus noudattaa tilastoja laatiessaan Euroopan tilastojen käytännesääntöjä (Code of Practice, CoP) ja niihin pohjautuvaa laadunvarmistuskehikkoa (Quality Assurance Framework, QAF). Käytännesäännöt koskevat tilastoviranomaisten riippumattomuutta ja vastuuvelvollisuutta sekä prosessien ja julkaistavan tiedonlaatua. Periaatteet ovat yhteensopivat YK:n tilastokomission hyväksymien virallisen tilaston periaatteiden kanssa ja täydentävät niitä. Myös Suomen virallisen tilaston laatukriteerit ovat yhteensopivat Euroopan tilastojen käytännesääntöjen kanssa. Periaatteet ovat myös yhteensopivat Euroopan laatupalkintoperiaatteiden (EFQM) kanssa.
Asiasta kerrotaan enemmän Tilastokeskuksen laadunhallinnan sivulla.
Tilastokeskuksessa tehdään vuosittain tilastojen läpivalaisuja, joilla osaltaan varmistetaan tilastojen laatua.