Dokumentation som var i kraft 29.1.2023

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Inkomstfördelningsstatistiken beskriver strukturen på hushållens inkomster och fördelningen bland befolkningsgrupper och regioner i Finland. Statistiken framställs årligen och dess informationsinnehåll baserar sig på internationella rekommendationer (OECD (2013) OECD Framework for Statistics on the Distribution of Household Income, Consumption and Wealth; UNECE (2011) Canberra Group Handbook on Household Income Statistics, Second edition 2011). Inkomstfördelningsstatistiken beskriver på ett täckande sätt hushållens disponibla penninginkomster, vilket är det primära inkomstgreppet i inkomstfördelningsstatiken. Andra huvudinkomstbegrepp är produktionsfaktorinkomst, det vill säga löne-, företagar- och kapitalinkomster, erhållna transfereringar samt betalda transfereringar. Utifrån statistiken produceras flera indikatorer, varav de viktigaste är Gini-koefficienten, som beskriver inkomstskillnader, medelvärdet och medianen på inkomster i hushåll och bostadshushåll samt den relativa låginkomstgraden.

Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial är ett registerbaserat material som omfattar hela befolkningen. Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial är den primära datakällan för att beskriva inkomster och inkomstskillnader efter befolkningsgrupp och region. Tidsserieuppgifterna är statistikförda på ett jämförbart sätt sedan år 1995.

Uppgifterna i urvalsmaterialet är internationellt jämförbara, och de är tillgängliga från och med år 1966. Vid bildandet av materialet följs förordningen om ESS EU-SILC-statistiken (Europaparlamentets och rådets förordning 1700/2019, ersatt den tidigare förordningen 1177/2003). Urvalsmaterialet lämpar sig inte för en exakt inkomstfördelningsgranskning mellan regioner eller befolkningsgrupper, på grund av begränsningar i representativiteten. I urvalsmaterialet används sådana klassificeringar och bakgrundsuppgifter som inte finns i totalmaterialet. Den viktigaste av klassificeringarna är den socioekonomiska ställningen.

Statistikens population

Målpopulationen i inkomstfördelningsstatistiken är privata hushåll och personerna i hushållen, med andra ord bostadsbefolkningen i Finland i slutet av statistikåret (31.12.).                                                                                                                 
Populationen omfattar alla privata hushåll och de personer i dem som var stadigvarande bosatta i Finland i slutet av inkomsternas referensperiod (31.12., datainsamlingsåret - 1).

Bostadsbefolkningen utgörs av alla personer som stadigvarande bor i en bostad. Utanför statistiken är drygt två procent av befolkningen. Dessa är adresslösa, de som bor på anstalt (t.ex. personer som vistas långvarigt på äldreboenden, vårdhem, i fängelse eller på sjukhus), personer som bor stadigvarande utomlands och personer som bor tillfälligt i Finland. Beväringar ingår i statistikens population.

Statistisk enhet

Statistiska enheter i inkomstfördelningsstatistiken är privat hushåll (bostadshushåll och hushåll med gemensam ekonomi), person och konsumtionsenhet. 

Definitionen av hushåll är olika i inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial och urvalsmaterial. I totalmaterialet är hushållet bostadshushållet. Bostadshushållet består av de personer som stadigvarande bor i samma bostad eller på samma adress. Bostadshushållet används i alla Statistikcentralens registerbaserade statistikgrenar. I inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial definieras ett hushåll utgående från gemensam ekonomi, på basis av uppgifter som samlats in genom intervju. Ett hushåll består av de personer som bor och äter tillsammans eller som annars gemensamt använder sina inkomster. Enhetligheten mellan de olika materialen har under de senaste åren på enhetsnivå varit 94–95 procent i populationen.

Måttenhet

Måttenheter i inkomstfördelningsstatistiken är euro och procent samt antal hushåll, personer och konsumtionsenheter.

Basperiod

Statistikåret 2021 är basperioden för uppgifter om realvärden på penningbelopp i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken (statstikåret 2020 för motsvarande uppgifter i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken).

Referensperiod

Inkomstfördelningsstatistiken beskriver uppgifter från statistikåret, som är ett helt kalenderår, och från slutet av statistikåret (31.12).

Referensområde

I inkomstfördelningsstatistiken används regionindelningar som motsvarar EU:s enhetliga NUTS-indelning av områdesenheter (NUTS2, dvs. storområdesindelningen, NUTS3 dvs. landskapsindelningen), ekonomisk region och kommun.

Sektortäckning

Inkomstfördelningsstatistiken omfattar privata hushåll i Finland.

Tidstäckning

Tidsserieuppgifterna i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken omfattar jämförbara uppgifter för åren 1995–2021.

Uppgifterna i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är internationellt jämförbara från år 1966 fram till år 2020.

Distributionsfrekvens

Uppgifterna i inkomstfördelningsstatistiken distribueras varje år. Eventuella revisioner görs i tidsserierna i samband med årspubliceringen.

Begrepp

Arbetsinkomster

Arbetsinkomsterna utgörs av summan av de löne- och företagarinkomster som hushållen och inkomsttagarna erhållit under loppet av ett år.

Inkomstfördelningsstatistikens arbetsinkomstbegrepp omfattar både sådana inkomstposter som beskattas som förvärvsinkomst och sådana som beskattas som kapitalinkomst. För förvärvsinkomster används från och med statistikåret 1999 benämningen arbetsinkomster. Begreppets innehåll har inte ändrats.

Arbetslös

I inkomstfördelningsstatistiken definieras en person som arbetslös om han eller hon varit arbetslös i minst 6 månader under loppet av ett år. Uppgifterna om antalet arbetslöshetsmånader baserar sig på intervjuer. Uppgifterna granskas och korrigeras vid behov med hjälp av registeruppgifter (Folkpensionsanstaltens registeruppgifter om arbetslöshetsdagpenning och utbetalningsperioder, skatteregistrets uppgifter om arbetslöshetsdagpenningar).

Betalda transfereringar

Hushållens betalda transfereringar består i första hand av direkta skatter och socialskyddsavgifter. Till betalda transfereringar räknas även obligatoriska pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter samt betalningar av underhåll för barn. Till betalda skatter har inte räknats kyrkoskatt, frivilliga individuella försäkringspremier (från och med år 2000 räknas dessa till sparande i inkomstfördelningsstatistiken) eller indirekta skatter. Betalda transfereringar baserar sig (med undantag för betald källskatt på ränteinkomster) på registeruppgifter. Fr.o.m. år 2011 omfattar betalda transfereringar också en del transfereringar mellan hushåll (bl.a. räkningar som betalats för andra hushåll och pengar som getts för studier).

Boendeutgifter

Boendeutgifter omfattar brukskostnader för hushållets egentliga bostad, bolåneräntor och amorteringar, finansieringsvederlag och fastighetsskatt.

Bruttoinkomster

Hushållens bruttoinkomster utgörs summan av hushållets produktionsfaktorinkomster (löne-, företagar- och kapitalinkomster) och erhållna transfereringar, före avdrag av betalda transfereringar (bl.a. skatter och socialskyddsavgifter).

Disponibel inkomst

Före år 2011 användes i inkomstfördelningsstatistiken främst begreppet disponibel inkomst. I inkomstfördelningsstatistiken och i konsumtionsundersökningen räknades till hushållens disponibla inkomster alla hushållets löne-, företagar- och kapitalinkomster (inkl. den kalkylerade bostadsinkomsten från ägarbostäder och skattepliktiga försäljningsvinster på egendom), naturaförmåner och erhållna transfereringar, med betalda transfereringar avdragna från summan av dessa.

Den disponibla inkomsten bildas på följande sätt:

+ löneinkomster
+ företagarinkomster
+ kapitalinkomster (inkl. bostadsinkomst från ägarbostad och försäljningsvinster)
---------------------
= produktionsfaktorinkomster
+ erhållna transfereringar (inkl. bostadsinkomst från hyresbostad från annat hushåll)
----------------------
= bruttoinkomster
– betalda transfereringar
-----------------------
= disponibel inkomst

Då man till den disponibla inkomsten lägger till sociala transfereringar in natura, får man den justerade disponibla inkomsten. I inkomstfördelningsstatistiken har detta begrepp inte bildats.

Bostadsinkomsten för dem som bor i ägarbostäder räknades i inkomstfördelningsstatistiken till produktionsfaktorinkomster (kapitalinkomster) och bostadsinkomsten från bostad som hyrts av ett annat hushåll till erhållna transfereringar. Bostadsinkomsten bildas fortfarande i inkomstfördelningsstatistiken, men sedan statistikåret 2011 behandlas den som en egen separat inkomstpost (se punkten "bostadsinkomst"). Likaså behandlas skattepliktiga överlåtelsevinster dvs. försäljningsvinster enligt internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item).

Disponibla penninginkomster

Hushållets disponibla penninginkomster omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner i anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den beräknade bostadsinkomsten är den viktigaste.

De disponibla penninginkomsterna bildas på följande sätt:

+ löneinkomster
+ företagarinkomster
+ kapitalinkomster (exkl. bostadsinkomst)
--------------------------------------------
= produktionsfaktorinkomster
+ erhållna transfereringar (exkl. bostadsinkomst)
--------------------------------------------
= penninginkomster (brutto)
– betalda transfereringar
--------------------------------------------
= disponibla penninginkomster

Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten hushållets disponibla penninginkomst.

Det huvudsakliga inkomstbegreppet i inkomstfördelningsstatistiken är enligt internationella rekommendationer hushållets disponibla penninginkomster, varvid försäljningsvinsterna och skatterna på försäljningsvinsterna inte omfattas av inkomstbegreppet. De behandlas i enlighet med internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item) utanför inkomstbegreppet.

Begreppet disponibla penninginkomster i totalstatistiken över inkomstfördelning avviker från de disponibla penninginkomsterna i inkomstfördelningsstatistiken. Begreppsskillnaden utgörs av att inkomstbegreppet i totalstatistiken över inkomstfördelning omfattar skattepliktiga överlåtelsevinster. På grund av praktiska skäl omfattar totalstatistiken över inkomstfördelning inte merparten av ränteinkomsterna och inte heller transfereringar mellan hushåll (bl.a. underhållsavgifter). Fastighetsskatt har inte heller dragits av i totalstatistiken över inkomstfördelning.

Ekvivalent inkomst

Ekvivalent inkomst är ett inkomstbegrepp som används för att göra olika hushållstypers inkomster jämförbara genom att beakta samkonsumtionsfördelar.

Ekvivalent inkomst = hushållets inkomst fördelad på antalet konsumtionsenheter i hushållet.

I inkomstfördelningsstatistiken har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt s.k. justerade OECD:s konsumtionsenhetsskala, enligt vilken
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
(som barn definieras alla i åldern 0–13 år).

Viktningen bygger på antagandet att inkomsterna fördelas mellan hushållets medlemmar i proportion till varje medlems konsumtionsbehov.

Erhållna transfereringar

Hushålls och individers erhållna transfereringar består av förvärvspension, folkpension och övriga socialskyddsförmåner, socialbidrag samt andra erhållna transfereringar.

Övriga socialskyddsförmåner omfattar bl.a. rehabiliteringsunderstöd, sjukdagpenning, föräldradagpenning, ersättningar som grundar sig på lagstadgad olycksfallsförsäkring samt inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning.

Socialbidrag omfattar bl.a. barnbidrag, stöd för vård av små barn, militärunderstöd, utkomststöd, allmänt bostadsbidrag, studiestöd, forskningsstipendier samt grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd inom ramen för arbetslöshetsskyddet.

Övriga erhållna transfereringar är bl.a. transfereringar mellan hushåll.

Företagarinkomster

Till företagarinkomster räknas inkomster från jord- och skogsbruk, näringsinkomst, inkomster från ekonomiska sammanslutningar samt upphovsmannaarvoden. Till lantbruksföretagarinkomster räknas även olika subventioner och ersättningar, t.ex. produktionssubventioner, EU:s jordbruksstöd och skördeskadeersättningar. Den kalkylerade inkomsten av produkter som tagits i eget bruk har inte räknas till inkomster från jordbruk.

Ginikoefficient

Gini-koefficienten är det vanligaste nyckeltalet som beskriver inkomstskillnader. Ju högre värde Gini-koefficienten får desto ojämnare är inkomsterna fördelade. Gini-koefficientens högsta möjliga värde är ett. Då får inkomsttagaren med de största inkomsterna alla inkomster. Gini-koefficientens lägsta möjliga värde är 0, då inkomsterna för alla inkomsttagare är lika stora. I inkomstfördelningsstatistiken anges Gini-koefficienterna som procenttal (multiplicerat med 100). Gini-koefficienten beskriver relativa inkomstskillnader. Det sker inga ändringar i Gini-koefficienten, om inkomsterna för alla inkomsttagare ändras lika mycket procentuellt.

Hushåll

Ett hushåll omfattar samtliga personer som delar bostad och kosthåll eller på an-nat sätt använder sina inkomster tillsammans. Begreppet hushåll används bara vid intervjuundersökningar.

Utanför hushållspopulationen står personer som varaktigt är bosatta utomlands samt anstaltsbefolkningen (t.ex. personer som vistas långvarigt på ålderdoms-hem, vårdanstalter, i fängelse eller på sjukhus).

Motsvarande registerbaserade uppgift är bostadshushåll. Ett bostadshushåll består av personer som bor stadigvarande i en gemensam bostad eller på en gemensam adress. Ett bostadshushåll kan omfatta flera hushåll. Begreppet bostadshushåll används i registerbaserad statistik i stället för begreppet hushåll.

Inkomstandel av boendekostnader

Boendekostnader omfattar brukskostnader, bolåneräntor och fastighetsskatt för hushållets egentliga bostad. Bostadens brukskostnader består beroende på upplåtelseformen av skötselvederlag, hyror, vatten- och avloppsavgifter, separata energikostnader, kostnader för underhållsreparationer och bostadens övriga bruks- och underhållskostnader.

Inkomstandelen (brutto) av boendekostnaderna visar boendekostnadernas andel av hushållets disponibla penninginkomster (exkl. fastighetsskatt). I inkomstandelen (netto) av boendekostnaderna omfattar boendekostnaderna och de disponibla penninginkomsterna inte bostadsbidrag (allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare, studiepenningens bostadstillägg) som hushållet erhållit som transfereringar och inte skatteavdragsrätten för bolåneräntor.

Inkomstdeciler

Fördelningen av en variabel beskrivs med hjälp av deciler. Ibland används också kvintiler, som har bildats på samma sätt som decilerna.

Exempel på bildande av inkomstdeciler:

I den nuvarande inkomstfördelningsstatistiken bildas decilgrupper genom att först dividera hushållets inkomster med antalet konsumtionsenheter (s.k. ekvivalerad inkomst). Varje hushållsmedlem får samma ekvivalerade inkomst. Därefter rangordnas personerna efter inkomst och delas in i tio lika stora grupper. Varje inkomstdecil omfattar således 10 procent av befolkningen. Till den första decilen hör den tiondel som har de lägsta inkomsterna och till den sista decilen den tiondel som har de högsta inkomsterna. Inkomstdecilernas inkomstandelar anger deras andelar av det totala beloppet av den inkomst som statistiken gäller.

Kapitalinkomster

Med kapitalinkomster avses hyres-, ränte- och dividendinkomster, pensioner på basis av privat försäkring samt övriga inkomster (fr.o.m. år 2000). Ränteinkomster som beskattas enligt källskattelagen ingår i ränteinkomsterna till sitt bruttobelopp. De källskatter som betalats för dem ingår i betalda transfereringar. Enligt internationella rekommendationer räknas försäljningsvinster inte som inkomster. Därför omfattar inkomstbegreppet i inkomstfördelningsstatistiken inte heller skattepliktiga överlåtelsevinster. I totalstatistiken över inkomstfördelning ingår de däremot i inkomster.

I statistik som publicerats före statistikåret 2011 ingick bostadsinkomst och skattepliktiga försäljningsvinster i kapitalinkomster. Fr.o.m. statistikåret 2011 har bostadsinkomst och försäljningsvinster lämnats ute från inkomstbegreppet, eftersom statistikföringen baserar sig på begreppet disponibla penninginkomster som uppfyller internationella rekommendationer. Uppgifter med det gamla inkomstbegreppet som omfattar bostadsinkomst och försäljningsvinster framställs fortfarande som jämförelseuppgifter och de kan efterfrågas hos Statistikcentralen.

Konsumtionsenhet

Genom att räkna ut inkomster och konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet kan man göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek och struktur. Det finns flera olika sätt för beräkning av konsumtionsenheter. I inkomstfördelningsstatistiken och i konsumtionsundersökningen har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt OECD:s s.k. justerade konsumtionsenhetsskala, enligt vilken
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3

Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.

Låginkomsttagare

Låginkomsttagare är personer vars hushålls disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet (s.k. ekvivalerad penninginkomst) understiger 60 procent av medianinkomsten av de ekvivalerade disponibla penninginkomsterna för samtliga hushåll. Den andel av befolkningen som ligger under denna inkomstgräns kallas låginkomstgraden. Eurobeloppet för låginkomstgränsen varierar från år till år. Definitionen baserar sig på Europeiska unionens statistikbyrå Eurostats rekommendationer. Finland har ingen officiell nationell definition på låginkomsttagare eller fattigdomsgräns.

I inkomstfördelningsstatistiken började man i statistikföringen av låga inkomster fr.o.m. år 2011 använda begreppet penninginkomster, som uppfyller internationella rekommendationer. I rapporter som publicerats före det användes ett bredare inkomstbegrepp, dvs. hushållens disponibla ekvivalerade inkomster, då den s.k. kalkylerade bostadsinkomsten och försäljningsvinster räknades som inkomst.

Löneinkomster

Löneinkomster inbegriper alla inkomster som betalats som lön till hushåll, antingen i pengar eller som naturaförmåner. I inkomstbegreppet ingår inkomster av anställningsoptioner i naturaförmåner och därmed i löner. Begreppet löneinkomster som använts i inkomstfördelningsstatistiken omfattar utöver löneinkomster för ordinarie arbetstid också bl.a. övertidsersättning samt inkomster från bisysslor. Enligt inkomstfördelningsstatistikens inkomstbegrepp räknas även realiserade anställningsoptioner som löneinkomster.Från löneinkomsten har avdragits kostnader för löneinkomstens förvärvande, utom resekostnader.

Penninginkomster

Penninginkomster erhålls då man från hushållets bruttoinkomster drar av kalkylerade inkomstposter.

Kalkylerade inkomstposter består av kalkylerade intäkter från en ägarbostad i eget bruk. Penninginkomster inbegriper naturaförmåner som hänför sig till ett anställningsförhållande.

Penninginkomster brutto = hushållets produktionsfaktorinkomster (löne-, företagar- och kapitalinkomster) + erhållna transfereringar.

Produktionsfaktorinkomster

I inkomstfördelningsstatistiken utgörs produktionsfaktorinkomster av penningersättningar i form av löner, företagarinkomster och kapitalinkomster som hushållen erhållit för deltagande i produktionsverksamhet.

Referensperson

I statistiken över inkomstfördelningen och i undersökningen om hushållens förmögenhet utses till hushållets referensperson den medlem i hushållet som har de största personliga inkomsterna. De personliga inkomsterna har fastställts med hjälp av register- och intervjuuppgifter.

Även om inkomsterna är det avgörande kriteriet för en referensperson, beaktar man i vissa fall hela hushållets verksamhet (bl.a. företagarhushåll). Ett undantag är också jämförelsen mellan pensionerade föräldrar och deras barn (också myndiga barn), då den förälder som har de största inkomsterna anges som referensperson, om föräldrarnas sammanlagda inkomster klart överstiger barnets inkomster.

Socioekonomisk ställning

I konsumtionsundersökningen och inkomstfördelningsstatistiken bildas hushållsmedlemmarnas socioekonomiska ställning på basis av personens verksamhet under de 12 senaste månaderna. För bestämmande av socioekonomisk ställning har personerna först delats in i yrkesverksamma och icke yrkesverksamma. Som yrkesverksamma har i regel klassificerats alla personer som under referensåret har deltagit i produktionsverksamhet i minst 6 månader. Kategorin yrkesverksamma har vidare indelats i företagare och löntagare på basis av intervjuuppgifter. Som företagare har även klassificerats personer som beskattats som löntagare (t.ex. företagare som arbetar som löntagare i sitt eget företag). Kategorin icke yrkesverksamma delas in i studerande, pensionärer, arbetslösa och övriga. Som arbetslösa räknas personer som under det gångna året har varit arbetslösa i minst 6 månader.

Hushållets socioekonomiska ställning bestäms på basis av hushållets referenspersons socioekonomiska ställning.

Indelningen baserar sig på Statistikcentralens klassificeringsstandard för socioekonomisk ställning från år 1989. I standarden beaktas personens yrke, yrkesställning, arbetets art och personens levnadsskede (Klassificering av socioekonomisk ställning 1989. Helsingfors. Statistikcentralen, Handböcker, 17).

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Som informationskällor i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken används endast administrativa registermaterial, varvid kvaliteten på statistiken beror på kvaliteten på källmaterialet och fel i behandlingen av materialet. Kvaliteten på informationskällorna är god i statistikföring som grundar sig på registersystem.

Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial grundar sig på en representativ urvalsundersökning. Största delen av uppgifterna fås från administrativa informationskällor. En del uppgifter insamlas genom att intervjua hushåll. Felkällor är urvalsfel och övriga felkällor är täcknings-, mätnings-, bortfalls- och behandlingsfel.

De viktigaste felkällorna i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken gäller svarsbortfall. Enhetsbortfallet korrigeras med viktning som grundar sig på urvalsdesignen (urvalsdesign i två faser). Designvikterna korrigeras först per stratum med ett inverterat tal för urvalspersonernas inklusionssannolikhet. Därefter skalas de svarskorrigerade vikterna till antalet hushåll och vikterna kalibreras för att motsvara den centrala kända demografiska fördelningen i populationen och inkomstsummorna i totalmaterialet. Det finns få fel på grund av partiellt bortfall i urvalsmaterialet. Dessa fel består främst av fel bland de få inkomstuppgifter som insamlats via intervjuer om källskattepliktiga ränteinkomster. Partiellt bortfall korrigeras genom imputering.

Kvaliteten på resultaten i inkomstfördelningsstatistiken påverkas utöver av bortfall och slumpvariation även av täckningsfel (rampopulationen avviker från målpopulationen) och mätningsfel (det uppmätta värdet av resultatvariabeln avviker från dess rätta värde). Dessa felkällor är små i båda materialen (total- och urvalsmaterialet).

En del felkällor i inkomstfördelningsstatistiken kan generera systematiska fel. Systematiska fel bedöms genom att jämföra estimat med sådana uppgifter om hela befolkningen som fås ur totalmaterialet och andra register samt med motsvarande uppgifter ur annan statistik. Vad gäller befolkningsuppgifter har kvaliteten på totalmaterialet utretts till exempel i kvalitetsbeskrivningen för Statistikcentralens statistik över bostäder och boendeförhållanden. Täckningen av totalmaterialets inkomstuppgifter är god sett till det använda inkomstbegreppet (disponibla penninginkomster). I uppgifterna saknas inkomstposter utanför registren eller som inte räknas som inkomst. Inkomstuppgifternas täckning och kvalitet undersöks genom att jämföra totalmaterialet med övriga statistikkällor, såsom Skatteförvaltningens, Folkpensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens och Institutet för hälsa och välfärds statistik och Statistikcentralens uppgifter för hushållssektorn i nationalräkenskaperna Jämförelser görs regelbundet årligen och mera information ges av Statistikcentralen.

I inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial bedöms estimatens skevhet och exakthet med hjälp av medelfel i uppgifterna.

Aktualitet

Statistikårets uppgifter publiceras ur totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken som slutliga uppgifter omkring 11–12 månader efter slutet av statistikåret.

Punktlighet

Uppgifterna levereras till användarna exakt vid de publiceringstidpunkter som uppgetts i publiceringskalendern, omkring 11–12 månader efter utgången av statistikåret.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken beskriver på ett täckande sätt bostadshushållens inkomster, med följande regionindelningar: EU:s enhetliga NUTS-indelning av områdesenheter (NUTS2, dvs. storområdesindelningen, NUTS3 dvs. landskapsindelningen), ekonomisk region och kommun.

Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial baserar sig på en nationellt representativ urvalsundersökning. Urvalsmaterialets uppgifter är nationellt regionalt jämförbara med den NUTS2- eller storområdesindelning och kommungruppering som används i statistiken, och internationellt jämförbara med beaktande av de landsspecifika skillnaderna i NUTS2-indelningens inkomstbegrepp. Inkomsterna i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken motsvarar med små undantag de uppgifter som publiceras av Eurostat och OECD. Ett sådant undantag orsakas av naturaförmåner i löneinkomsterna, som inräknas i inkomster i den nationella statistikföringen, men inte i EU-SILC-statistiken.

Jämförbarhet över tid

Tidsserieuppgifterna i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken gäller åren 1995–2021. Den tidsserie som bildats utifrån totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är inte helt och hållet jämförbar mellan åren 1995–2009 och 2010–2021.

Ur urvalsmaterialet kan fås tidsserieuppgifter från år 1966 till år 2020. Inkomsterna har uppdaterats retroaktivt i tidsserieuppgifterna med början år 1987. Jämförbarheten i urvalsmaterialets tidsserie är god för åren 1993–2020, och gällande huvudinkomstposter relativt god från år 1993 och bakåt till tidigare statistikår.

I totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken förnyades beräkningsmetoden för skogsinkomster, hur rehabiliteringspenningen bildas preciserades och nya inkomstposter lades till i inkomstnomenklaturen från och med år 2010. Nya inkomstposter är underhållsstöd, erhållet underhåll, skattefria stipendier och beväringarnas dagpenning. Betalt underhåll lades till i betalda transfereringar som en avgift av skattenatur för personer som har avdragit underhållsavgifter i sin beskattning. Underhållsstöd fås direkt ur FPA:s register, men erhållet underhåll har härletts ur skatteavdragsuppgifterna som gäller betalare av underhållsavgifter. Även hur rehabiliteringspengarna bildas preciserades genom att den andel som styrs direkt till arbetsgivaren togs bort från personernas rehabiliteringspengar.

Tidsseriejämförelser av inkomster som kalkyleras utifrån både urvals- och totalmaterialet påverkas i viss mån av ändringen i beräkningen av inkomster för skogsförsäljning. Förändringen påverkar framför allt jordbruksföretagarnas inkomster, där det finns en liten förändring mellan år 2013 och 2014. Dessutom övergick man år 2006 till en försäljningsinkomstbaserad beskattning av skogsinkomster. Därför ändrades även behandlingen av skogsinkomster i inkomstfördelningsstatistiken. Inkomsterna från skogsbruk baserade sig åren 2006–2013 huvudsakligen på Skatteförvaltningens årsanmälningsuppgifter och vid intervjuerna begärdes inte kompletterande uppgifter. Skogsbrukets inkomster uppskattades som en procentuell andel av skogens försäljningsinkomster, medan de tidigare hade beräknats med en regressionsmodell som baserar sig på intervjuuppgifter.

Den tidsmässiga jämförbarheten av inkomstbegreppen i inkomstfördelningsstatistiken försvåras även av reformen av skatt på utdelning år 2005, då gottgörelse av bolagsskatt slopades. Före skatteförnyelsen räknades gottgörelse av bolagsskatten som inkomst i dividend-, produktionsfaktor- och bruttoinkomster. Eftersom gottgörelsen av bolagsskatt också ingick i betalda transfereringar, har skattereformen ingen inverkan på den disponibla inkomstens jämförbarhet. I inkomstfördelningsstatistikens tidsseriefiler har förändringarna till följd av skattereformen korrigerats för åren 1993–2004. Dessa förändringar påverkar på samma sätt den tidsmässiga jämförbarheten av både de inkomstuppgifter som genereras utifrån totalmaterialet och de inkomstuppgifter som genereras utifrån urvalsmaterialet.

Den kalkylerade bostadsinkomsten för ägarbostäder som skapas utgående från urvalsmaterialet framställs fortfarande som en separat inkomstkomponent och den räknas fortfarande till hushållets disponibla inkomster (men inte till penninginkomsterna). År 2006 förnyades i statistiken kalkyleringssättet för bostadsinkomst genom att beakta å ena sidan gemensam praxis med Statistikcentralens övriga statistik (särskilt konsumtionsundersökningen och nationalräkenskaperna) och å andra sida med kraven i förordningen om statistiken ESS EU-SILC. De viktigaste förändringarna är kopplade till revidering av stratum av bruttohyror som beräknats för urvalshushållen med hjälp av en stratummetod och till behandling av ägarbostäders avskrivningar. I stratumen är bruttohyran i enlighet med den statistiska kommungrupperingen ersatt med kommunvisa uppgifter och i de större kommunerna med delområdesuppgifter (sedan år 2012 används bruttohyra i enlighet med delområdet i fler stora kommuner än tidigare). De stratumvisa värdena på bruttohyror baserar sig fortfarande på de genomsnittliga hyrorna i gamla och nya hyresförhållanden enligt Statistikcentralens statistik över bostadshyror för fritt finansierade bostäder, men värdena på hyror som baserar sig på stratum med ett lågt antal observationer har korrigerats med försäljningspriserna för gamla bostäder i bostadsaktiebolag. Från bostadsinkomst avdras inte längre avskrivningar när det gäller personer som bor i egnahemshus. (Se punkt 3.4) Bostadsinkomst som beräknats med den förnyade metoden har införts retroaktivt i tidsserieuppgifterna från och med år 1993, så till den delen är inkomstbegreppen jämförbara när inkomstfördelningsstatistikens tidsseriematerial används som informationskälla.

Till de urvalsbaserade erhållna transfereringarna har sedan inkomstfördelningsstatistiken år 2006 inte längre inräknats hushållets erhållna penninggåvor eller andra gåvor. Orsaken är enhetlighet med inkomstbegreppet i statistiken ESS EU-SILC. Det nya beräkningssättet minskar hushållets genomsnittliga disponibla inkomster med omkring 150 euro per hushåll.

Enhetlighet över statistikområdena

Totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är enhetligt med den statistik som baserar sig på Statistikcentralens totalmaterial. Urvalsmaterialets statistiska uppgifter, Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden samt förmögenhet har bildats på ett integrerat sätt utgående från uppgifter som samlats in inom ramen för undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden, genom intervjuer och totalmaterialet.

Utöver inkomstfördelningsstatistiken ingår inkomstbegrepp i Statistikcentralens statistik över förmögenhet, konsumtionsundersökning och nationalräkenskaper.

Det finns inga betydande begreppsskillnader mellan inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial och konsumtionsundersökningen. Båda följer definitionen på inkomst enligt internationella rekommendationer. Inkomstfördelningsstatistikens boendekostnader och konsumtionsundersökningens konsumtionsutgifter för boende är enhetliga. I konsumtionsundersökningens uppgifter inräknas konsumtionsutgifter för hushållets egentliga bostäder och fritidsbostäder (inkl. kalkylerad konsumtion). Statistikföringen följer principen om bruttohyra och för klassificeringen används en detaljerad klassificering av konsumtionsutgifterna (COICOP-HBS). Utöver det nämnda kan statistikuppgifterna avvika på grund av urvals- och framställningsmetoder.

Inkomstfördelningsstatistik beskriver hushållssektorns inkomster och transfereringar och är således en utvidgning till hushållssektorns inkomst- och inkomstanvändningskonto i nationalräkenskaperna. Vid jämförelse av inkomstfördelningsstatistikens inkomstsummor i hela landet med nationalräkenskapernas poster på inkomst- och inkomstanvändningskonton ska man beakta skillnaderna i avgränsningen av sektorer, i en del definitioner och i statistikgrenarnas framställningsmetoder. På grund av skillnaderna kan stora avvikelser förekomma i nationalräkenskapernas och inkomstfördelningsstatistikens siffor, till exempel gällande årsförändringen i hushållens disponibla inkomst. I de disponibla inkomsterna i nationalräkenskaperna ingår bland annat kalkylerad bostadsinkomst, men inte försäljningsvinster (kapitalvinster).

Intern enhetlighet

Statistiken är enhetlig till innehållet med undantag för inverkan av begreppsskillnader som gäller hushåll och inkomster samt särskilda felkällor i urvalsmaterialet.

Totalmaterialets och urvalsmaterialets inkomstuppgifter är annars lika, men i urvalsmaterialet ingår inkomstuppgifter som fattas från registren (ränteinkomster som beskattas enligt källskattelagen, vissa transfereringar mellan hushåll) och samlas in genom att intervjua hushåll.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Källmaterial

Totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är ett statistikmaterial som omfattar hela hushållsbefolkningen och sammanställas på individnivå ur administrativt material och administrativa register. Således innehåller statistiken detaljerade uppgifter om inkomsterna i alla hushåll och bland personerna i hushållen.

Vid framställandet av totalmaterialet har använts följande administrativa material och statistikregister:
  • Befolkningsdatasystemet som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statistikcentralens person- och bostadsdatalager.
  • Skatteförvaltningens skattedatabas
  • Folkpensionsanstaltens databas över pensioner och förmåner (sjukförsäkringsersättnings- och rehabiliteringsregistret, underhållsstödsregistret, studiestödsregistret och registret över bostadsbidrag.)
  • Material som gäller förebyggande och kompletterande utkomststöd, vilket Institutet för hälsa och välfärd (THL) insamlat från kommunerna
  • Pensionsskyddscentralens register över pensionsfall
  • Statistikcentralens examensregister
  • Statskontorets databas för systemet för ersättning av militärskadeärenden
  • Finansinspektionens uppgifter (inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning)
  • Statistikcentralens företagsregister
  • Sysselsättningsfondens (tidigare Utbildningsfonden) uppgifter
Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial grundar sig på en representativ urvalsundersökning. Grunduppgifterna i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial sammanställs genom att förena de uppgifter som fåtts genom att intervjua hushåll och totalmaterialets registeruppgifter med ett urval som på ett godkänt sätt intervjuats. Huvuddelen av hushållens klassificeringsuppgifter samt de inkomstuppgifter som inte fåtts ur register har insamlats genom intervjuer inom ramen för undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden.

Ram

Målpopulationen för totalmaterialet är Finlands bostadsbefolkning i slutet av statistikåret (31.12). Bostadsbefolkningen utgörs av alla personer som stadigvarande bor i en bostadslägenhet. Utanför statistiken är drygt två procent av befolkningen. Dessa är de som har sin stadigvarande adress vid inrättningar (t.ex. personer som vistas långvarigt på äldreboenden, vårdhem, i fängelse eller på sjukhus), bostadslösa, personer som bor utomlands eller på okänd adress. Totalmaterialet upprättas genom att slå samman uppgifter ur administrativa källor och registerkällor med hjälp av personbeteckningen. Hushållets inkomster bildas genom att summera inkomsterna hos de personer som bor i hushållet. 

Urvalsram

Urvalsmaterialets målpopulation och referenstidpunkt (sista dagen på statistikåret) är desamma som i totalmaterialet. Urvalsramen är ett totalmaterial som grundar sig på befolkningsdatasystemet som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och på Statistikcentralens person- och bostadsdatalager. Referenstidpunkten för urvalsmaterialets population är 31.12. Urvalsramen bildas före statistikårets slut, och detta leder till att urvalsramen innehåller en del fel. Urvalet granskas före datainsamlingen från det uppdaterade totalmaterialet och fel till följd av övertäckning korrigeras innan urvalet väljs.

Urvalsramen används till olika ändamål i urvalet, i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial för att skapa bostadshushåll och urvalsklasser.

Det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är i allmänhet uttömmande och uppdaterad i fråga om personer. Uppgifter om befolkningsförändringar uppdateras i realtid. Statistikcentralen använder uppgifterna varje vecka för sina person- och bostadsdatalager, som används för statistiska ändamål, bl.a. månatligen för publicering av preliminär statistik om den kommunvisa befolkningen efter kön. 

Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial

I inkomstfördelningsstatistikens urvalsundersökning följs en fyra års roterande paneldesign. Varje panel omfattar fyra undersökningsomgångar.

Till sin typ är urvalsdesignen en tvåfasig stratifierad urvalsdesign.  I urvalets första fas väljs masterurvalet bland personer (50 000, undantagsvis 100 000 åren 2016, 2019 och 2020) genom ett systematiskt urval ur urvalsramen. I den andra fasen väljs ett slumpmässigt urval av personer (5 000) inklusive bostadshushåll från masterurvalets stratum med icke-relativ kvotering. Personernas urvalssannolikhet varierar mellan olika stratum. Stratumen är de 12 grupperna av socioekonomisk ställning. De socioekonomiska uppgifterna bildas utgående från beskattningsbara inkomster enligt inkomsttypen och inkomstnivån hos den i hushållet (bostadshushållet) med de högsta inkomsterna (förutom i fråga om företagare).

År 2019 inkluderades under första undersökningsomgången ett tilläggsurval med 500 personer. År 2020 var urvalsstorleken 5 500.

Som en följd av paneldesignen väljs för undersökningens 2–4 undersökningsomgång ett tilläggsurval av 16-åringar och man iakttar urvalsdragning under andra fasen.

Urvalspersonerna (och deras bostadshushåll) syftar på den befolkning som är registrerad som stadigvarande bosatt i Finland den 31 december. Urvalsenheten är person som fyllt 16 år.  

Datainsamlingsmetod

Totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är ett statistikmaterial som omfattar hela hushållsbefolkningen och sammanställas på personnivå ur administrativt material och administrativa register. Således innehåller statistiken detaljerade uppgifter om inkomsterna i alla hushåll och bland personerna i hushållen.

Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden för uppgifter som insamlas genom intervjuer för inkomstfördelningsstatistiken är datorstödd telefonintervju (CATI, computer assisted telephone interview) som administreras av en intervjuare. Endast en liten del av intervjuerna (omkring 1–2 %) insamlas med datorstödd besöksintervju (CAPI, computer assisted personal interview).

Frekvens för datainsamling

Data för statistiken över arbetskonflikter samlas in varje år.

Metoder

Databehandling

I urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken får hushållen och personerna en viktkoefficient som används för att höja uppgifterna så att de representerar populationens uppgifter. För urvalspersonerna bildas först en designvikt som beskriver sannolikheten av att personen blir vald ur urvalet. För det godkända urvalet korrigeras vikten med ett inverterat tal för urvalspersonens inklussionssannolikhet. Svarsbortfallet korrigeras vidare i materialet genom att kalibrera (CALMAR-makro) vikterna så att de motsvarar populationens centrala kända fördelning och summor. Genom förfarandet strävar man efter att minska den skevhet som kan uppstå på grund av bortfallet och generera så exakta estimat som möjligt för de viktigaste inkomstvariablerna.

Vid kalibrering av vikterna i materialet för år 2020 användes följande uppgifter:
  • region (landskapsindelningen, där Helsingfors och den övriga huvudstadsregionen är separat; statistisk kommungruppering)
  • bostadshushållens storlek
  • medlemmarnas ålders- och könsgrupper
  • utbildningsgraden hos 16 år fyllda personer
  • totalsummor på centrala inkomstposter: löne-, företagar- och kapitalinkomster, arbetslöshetsdagpenning (grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, inkomstrelaterad andel), pensioner, ränta på bostads- och studielån
  • antal inkomsttagare (inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, löneinkomster, pensionsinkomster)
  • antalet personer i hushåll med små inkomster i bostadsbefolkningen (registerbaserat inkomstbegrepp, inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial)
Från kalibreringsuppgifter togs antalet personer i hushåll med små inkomster i bruk statistikåret 2015 och utbildningsgraden statistikåret 2016 för att korrigera den ökade skevheten på grund av det ökade bortfallet. Det här hade en betydande inverkan på utbildningsfördelningen bland personer som fyllt 16 år: antalet som enbart gått grundskolan eller saknade uppgift om utbildning ökade och antalet som avlagt högskoleexamen minskade. Däremot blev det inga stora förändringar i befolkningsgruppernas medianinkomster och inga stora årsförändringar. Inkomstförhållandena mellan befolkningsgrupperna förändrades inte. Kalibreringsändringen hade ingen inverkan på jämförbarheten för centrala nyckeltal.
 

Datavalidering

Riktigheten hos de uppgifter som bildas i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken säkerställs genom att kontrollera felfriheten och enhetligheten i uppgifterna från olika källmaterial, för de klassificeringar och variabler som härleds. Kontroller görs dessutom i urvalsmaterialet efter att uppgifterna i totalmaterialet sammanslagits med urvalet. Täckningen av totalmaterialets inkomstuppgifter är god sett till det använda inkomstbegreppet (disponibla penninginkomster). I uppgifterna saknas inkomstposter utanför registren eller som inte räknas som inkomst.                                                                                                                                                                             
Vad gäller befolkningsuppgifter har kvaliteten på totalmaterialet utretts till exempel i kvalitetsbeskrivningen för Statistikcentralens statistik över bostäder och boendeförhållanden. Inkomstuppgifternas täckning och det utarbetade materialets kvalitet undersöks genom att jämföra totalmaterialet med övriga statistikkällor, såsom Skatteförvaltningens, Folkpensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens och Institutet för hälsa och välfärds statistik och Statistikcentralens uppgifter för hushållssektorn i nationalräkenskaperna Jämförelser görs regelbundet årligen och mera information ges av Statistikcentralen.

Den främsta felkällan i urvalsmaterialet är enhetsbortfall, som korrigeras med viktning som grundar sig på urvalsdesignen. Kvaliteten på resultaten påverkas utöver av bortfall och slumpvariation även av täckningsfel (rampopulationen avviker från målpopulationen) och mätningsfel (det uppmätta värdet av resultatvariabeln avviker från dess rätta värde).  Endast en liten del av inkomstposterna samlas in genom intervjuer (bl.a. ränteinkomster som beskattas enligt källskattelagen). På datainsamlingens elektroniska blankett ingår kontroller av trovärdighet och logik. Uppgifterna processas efter datainsamlingen med behövliga kontroller och editeringar på enhetsnivå, huvudsakligen med automatiserade procedurer som följer vanliga regler. Partiellt bortfall imputeras med hot-deck-metoden. En del felkällor kan generera systematiska fel. Systematiska fel bedöms genom att jämföra estimat med sådana uppgifter om hela befolkningen som fås ur totalmaterialet och andra register samt med motsvarande uppgifter ur annan statistik. Jämförelser görs årligen och mera information om dessa ges av Statistikcentralen.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Datainnehållet i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken grundar sig på Europaparlamentets och rådets ramförordning 1177/2003; 1700/2019, som gäller statistiken ESS EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions).  

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Uppgifterna behandlas endast av dem som framställer statistiken och har behörighet att använda uppgifterna. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Statistiklagen styr sammanställandet av statistik (280/2004). Vid behandling av personuppgifter tillämpas utöver statistiklagen EU:s allmänna dataskyddsförordning EU 2016/679 och den nationella dataskyddslagen. Om sekretess beträffande uppgifter som insamlats för statistiska ändamål föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) dvs. i offentlighetslagen.

Uppgifter i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken bifogas till Statistikcentralens servicematerial om inkomstfördelningsstatistiken. Servicematerialet innehåller inte direkta identifikationsuppgifter. För att säkerställa dataskyddet görs värdena för sådana inkomstvariabler som underlättar igenkänning grövre.

Uppgifterna i det statistikmaterial som utgör grunden för urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken och statistiken över levnadsförhållanden levereras till EU:s statistikverk Eurostat för statistiken EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions). Statistikmaterialet innehåller inte direkta identifikationsuppgifter. För materialet vidtas dessutom skyddsåtgärder som är gemensamma för alla länder och vid behov nationella åtgärder. Eurostat överlåter material ur statistiken EU-SILC för forskning utifrån ansökan. De forskare som behandlar materialet undertecknar ett sekretessavtal.

Statistiska skyddsmetoder beskrivs bland annat i publikationen Handbook on Statistical Disclosure Control (2010).

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Regionspecifika uppgifter i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken publiceras utöver av Statistikcentralen även som tabelluppgifter i statistik- och indikatorbanken SOTKAnet som administreras av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Inkomstuppgifterna i inkomstfördelningsstatistiken används för Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden. Inkomstfördelningsstatistiken och statistiken över levnadsförhållanden grundar på samma urvalsmaterial. Uppgifterna används för den internationella statistiken ESS EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions). EU:s statistikbyrå Eurostat ansvarar för statistikföringen av EU-SILC och för överlåtelse av dess statistikmaterial för forskningsändamål. Att använda uppgifterna för forskningsändamål förutsätter en ansökan om användningstillstånd.

Ur urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken levereras dessutom till OECD (OECD IDD) och vissa år till Luxemburg Income Study's (LIS) internationella databas. De publicerar internationellt jämförbara uppgifter på sin statistikwebbplats.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Veli-Matti Törmälehto
specialforskare
029 551 3680

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna