Pressmeddelande 15.9.2006

En arbetad timme kostade 25 euro inom den privata sektorn år 2004

År 2004 kostade en arbetad timme 25,1 euro inom den privata sektorn, 22,8 euro inom den kommunala sektorn och 26,5 euro inom staten. Inom privata förädlingsnäringar var priset på en arbetad timme 26,3 euro och inom privata servicenäringar 24,0 euro. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens arbetskraftskostnadsstatistik gällande den privata och kommunala sektorn.

Inom industrinäringarna var kostnaderna för arbetad timme störst inom pappersindustrin och energiförsörjning, 33,9 och 36,0 euro. Inom tillverkning var kostnaderna lägst inom tillverkning av kläder och lädervaror, 17,9 euro, samt inom textilindustrin, 22,3 euro. Inom servicenäringarna kostade en arbetstimme mest, dvs. 37,1 euro, inom stödtjänster till finansiell verksamhet som omfattar bl.a. handel med värdepapper. En arbetstimme kostade däremot minst inom hotell- och restaurangbranschen, 19,5 euro, samt inom detaljhandeln,19,3. År 2004 var priset på ett årsverke inom den privata sektorn ungefär 40 600 euro och inom den kommunala sektorn ungefär 34 700 euro.

Antalet arbetade timmar har från år 2000 till år 2004 varit på ungefär samma nivå. Inom den privata sektorn uppgick antalet arbetade timmar till 1 620 per ett årsverke, inom den kommunala sektorn till 1 530 timmar och inom staten till 1 570 timmar. Arbetade timmar har beräknats genom att dra av frånvaron som t.ex. semestrar och sjukledigheter från summan av ordinarie arbetstid och övertid.

Kostnaden för arbetad timme och arbetade timmar år 2004

Näringsgren Arbetskraftskostnad euro/arbetad timme Arbetade timmar/årsv.
Den privata sektorn totalt 25,1 1 620
     
Utvinning av mineral 26,1 1 640
Tillverkning 26,7 1 620
El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 37,8 1 560
Byggverksamhet 23,6 1 660
Privata förädlingsnäringar totalt 26,3 1 620
     
Handel, hotellverksamhet 21,9 1 580
Samfärdsel 24,4 1 660
Finansiell verksamhet 30,3 1 640
Fastighets- o.d. verksamhet 27,8 1 670
Utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster 21,0 1 570
Andra samhälleliga och personliga tjänster 20,0 1 600
Privata servicenäringar totalt 24,0 1 620
     
Kommuner 22,1 1 540
Samkommuner 24,8 1 520
Den kommunala sektorn totalt 22,8 1 530
     
Staten* 26,5 1 570

* Undersökning om statens arbetskraftskostnader 2004, finansministeriet, Helsingfors 2006

Resultatpremiernas andel har ökat inom förädling

Resultatpremiernas andel av de totala arbetskraftskostnaderna ökade åren 2000-2004 från 1,8 procent till 3,3 procent inom den privata sektorn. Ökningen var särskilt stor inom förädlingsnäringarna där resultatpremiernas andel av de totala arbetskraftskostnaderna närmare tredubblades från 1,7 procent till 4,8 procent. Inom servicenäringarna ökade resultatpremiernas andel samtidigt från 1,8 procent till 2 procent. I övrigt har arbetskraftskostnadsposternas andel av de totala arbetskraftskostnaderna i huvudsak följt ändringarna i tarifferna för de sociala kostnaderna. År 2004 minskade de sociala kostnadernas andelar jämfört med år 2000.

Andelen kostnader för finansiering av socialskyddet av de totala arbetskraftskostnaderna uppgick till 20,8 procent inom den privata sektorn medan motsvarande andel inom den kommunala sektorn var 24,7 procent. Skillnaden beror närmast på lagstadgad finansieringsskyldighet gällande socialskyddet - inom den kommunala sektorn i synnerhet på arbetspensionsavgifter. Också andelen nettolöner för sjukdomstid och familjeledighet av arbetskraftskostnaderna var större inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn.

Inom den privata sektorn var semesterlönernas andel 7 procent av arbetskraftskostnaderna. Inom den kommunala sektorn var motsvarande andel 8,2 procent. Skillnaderna beror på olika semesterkvalifikationsgrunder inom sektorerna.

Inom den offentliga sektorn var både resultatpremiernas och naturaförmånernas andel av arbetskraftskostnaderna klart mindre än inom den privata sektorn. Den direkta inkomstens andel var nästan lika stor inom båda sektorerna. Omkring 40 procent av arbetskraftskostnaderna utgjordes av andra än direkta arbetskraftskostnader och arbetsgivaren betalade dem utöver lönen för arbetad arbetstid. Optioner och socialskyddsavgifter som betalas utgående från dem ingår inte i arbetskraftskostnaderna i statistiken.

Arbetskraftskostnadernas struktur år 2004 (andel av arbetskraftskostnader, %)

Kostnadspost Den privata sektorn Den offentliga sektorn Totalt
Förädlingsnäringar Servicenäringar Totalt Den kommunala sektorn Staten*
Direkt inkomst 57,2 61,1 59,3 57,9 60,2 58,9
Semesterpenning, resultatpremier o.d. 8,7 5,5 7,0 3,7 4,5 6,0
Personalfonder 0,1 0,2 0,2 - - 0,1
Lön för lediga dagar 10,6 10,2 10,4 12,5 12,2 11,1
Naturaförmåner 0,8 1,7 1,3 0,3 0,2 0,9
Socialskyddskostnader 21,5 20,2 20,8 24,7 22,3 22,0
Arbetsplatsutbildning 0,4 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7
Övriga arbetskraftskostnader 0,7 0,7 0,7 0,3 0,4 0,6
Stöd för sysselsättning -0,1 -0,5 -0,3 -0,7 -0,1 04
Totala arbetskraftskostnader 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Arbetskraftskostnadsstatistiken 2004 är en del av ett projekt som genomförs i alla EU-länder. En publikation förknippad med projektet kommer ut i december 2006. En undersökning som gäller staten och som genomförts av Statens arbetsmarknadsverk har kommit ut tidigare. EU:s statistikbyrå Eurostat publicerar internationella jämförelseuppgifter efter årsskiftet.

Källa: Arbetskraftskostnadsstatistik 2004. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Pentti Jonninen, (09) 1734 3581

Ansvarig statistikdirektör: Kari Molnar

Länkar: Offentliggörandet i anslutning till meddelandet.

Olet sivulla:

Förstasidan > Aktuellt > Nyheter och pressmeddelanden > Pressmeddelanden 2006 > En arbetad timme kostade 25 euro inom den privata sektorn år 2004

Aktuellt


Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter