Pressmeddelande 12.3.2008

De som arbetar utanför hemkommunen förtjänar mer

De som arbetar utanför sin hemkommun, dvs. pendlarna, förtjänar i genomsnitt en tredjedel mer än de personer som arbetar i hemkommunen. År 2005 förtjänade pendlarna i genomsnitt 30 200 euro, medan de genomsnittliga inkomsterna för dem som arbetade i sin hemkommun var 22 900 euro. I 50 kommuner har pendlarna mer än dubbelt högre inkomster än de personer som arbetar i hemkommunen.

Uppgifterna framgår av utvecklingschef Pekka Myrskyläs artikel, som publicerades i Statistikcentralens tidning Hyvinvointikatsaus (Välfärdsöversikt) 1/2008.

Andelen arbetsinkomster förtjänade utanför hemkommunen av alla arbetsinkomster i kommunen år 2005

Arbete och boende har snabbt avskiljts från varandra. Över 760 000 sysselsatta arbetar utanför sin hemkommun, och i varannan kommun i Finland inflyter mer än hälften av de skattepliktiga förvärvsinkomsterna från dem som arbetar utanför hemkommunen. I Grankulla består rentav 87 procent av de skattepliktiga arbetsinkomsterna av löner som invånarna förtjänar utanför kommunen. Pendlarnas skattepliktiga inkomster har ökat snabbare än inkomsterna för dem som arbetar i hemkommunen.

Finländarna vill ha mer boendeutrymme

Tidningen Hyvinvointikatsaus 1/2008 behandlar finländarnas boende och de förändringar som det genomgått. Professor Anneli Juntto skriver i sin artikel att finländarnas boendestandard håller på att stiga, men att merparten av finländarna skulle vilja ha mer boendeutrymme.

Finländarna bor i bostäder på i medeltal 87 m2, men drömbostaden skulle i medeltal ha 114 m2. Ungdomar och trångbodda önskar sig oftare än andra ökat utrymme.

Finländarnas boendestandard stiger, men skillnaderna i inkomster och förmögenhet syns också i boendestandarden. Den mest välbärgade decilen har i medeltal tre gånger fler kvadratmeter till sitt förfogande än den minst bemedlade.

De ungas bostadsskulder är större än tidigare och stora bostadslån är förknippade med risker. Det är emellertid inte alltid så att personer med bostadsskulder befinner sig i en svår situation, inte heller skvallrar bostadsskulder nödvändigtvis om problem. De som har bostadsskulder bor oftare än jämgamla i en sådan bostad som de haft som sitt mål. Deras bostäder är också rymligare än de skuldfrias bostäder. Bostadsskulden har alltså hjälpt till att uppnå dessa mål.

De unga önskar sig mest ökad boenderymlighet

Källa: Boende- och förmögenhetsundersökning, 2005. Statistikcentralen.

Barnfamiljer bor trångt

I Finland liksom i övriga nordiska länder är hushållen i genomsnitt relativt små och blir ständigt mindre. En- och tvåpersonershushåll blir snabbt allt vanligare och samtidigt blir boendet rymligare. I slutet av år 2006 fanns det i Finland redan nästan en miljon enpersonsbostadshushåll, medan de under förra hälften av 1980-talet uppgick till något under en halv miljon, skriver överaktuarie Arja Tiihonen.

Barnfamiljerna bor dock fortfarande trångt. I Finland fanns det år 2006 över en halv miljon bostadshushåll med barn under 18 år och av dem bodde något under en tredjedel trångt. Sammanlagt bodde 40 procent av barn under 18 år i bostäder där det fanns fler än en person per rum.

Källa: Hyvinvointikatsaus 1/2008. Statistikcentralen.

Förfrågningar:
Pekka Myrskylä 050 500 3312, (09) 1734 3555
Arja Tiihonen (09) 1734 3272
Anneli Juntto 0400 729324

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Dela