27.2.1998

Förfrågningar: nationalräkenskaper Tuomas Rothovius (09) 1734 3360, Olli Savela (09) 1734 3316;
de offentliga samfundens underskott och skuld Risto Suomela (09) 1734 3315
Ansvarig statistikdirektör: Markku Suur-Kujala

Produktionen ökade i fjol i takt med toppåren

Volymen av bruttonationalprodukten ökade enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter med 5,9 procent i fjol. Så snabb har tillväxten tidigare varit åren 1979 (7,0 procent) och 1989 (5,7 procent). Totalproduktionen har således tydligt överskridit nivån under toppåren 1989 och 1990. Den nominella bruttonationalprodukten var i fjol 618 miljarder mark.

Produktionen inom hela fabriksindustrin ökade med omkring 9 procent. Trä- och pappersindustriproduktionen ökade mest, med drygt 14 procent. Produktionen inom metallindustrin ökade med mer än 11 procent. Byggverksamheten ökade i fjol med 11 procent. Produktionen minskade inom anläggningsarbeten med drygt 2 procent. Energiproduktionen ökade inte från föregående år.

Efterfrågan inom ekonomin riktades speciellt till byggnadsinvesteringar, som ökade med drygt 15 procent, samt till export, som ökade med 13,5 procent. Den privata konsumtionen ökade med mer än 3 procent, men den offentliga konsumtionen minskade något från året innan.

Nationalinkomsten steg nominellt med 8,6 procent i fjol. Nationalinkomsten var i fjol 99 100 mark per person.

Hushållens realinkomster steg i fjol för tredje året i rad. Hushållens disponibla inkomster ökade nominellt med 5,5 procent och reellt med 4,1 procent. Hushållens inkomster ökade mest som en följd av att löneinkomsterna ökade med 4,5 procent samt på grund av att beskattningen blev lindrigare. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,5 procent och hushållens sparandegrad var 4,7 procent.

Företagens finansieringsställning har sedan år 1993 visat överskott. I fjol var företagens finansieringsöverskott 22 miljarder mark, vilket är en ökning på ca 3 miljarder mark från året förut.

Skattegraden, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, sjönk i fjol till 47,3 procent. Föregående år var skattegraden 48,0 procent.

Statens finansieringsunderskott var i fjol omkring 25 miljarder mark, året förut var det 42 miljarder mark. Kommunernas och samkommunernas finansieringsställning visade i fjol ett underskott på omkring en miljard mark. Enligt nationalräkenskaperna var de offentliga samfundens underskott inklusive socialskyddsfonder sammanlagt närmare 8 miljarder mark, dvs. 1,3 procent av bruttonationalprodukten.

EMU-underskottet i fjol 0,9 procent av bruttonationalprodukten

De offentliga samfundens underskott, som är ett av EMU-konvergenskriterierna, uppgick i fjol till 6 miljarder mark. Enligt förhandsuppgifterna var EMU-underskottet i fjol 0,9 procent av bruttonationalprodukten. Samfundens konsoliderade bruttoskuld, dvs. EMU-skuld, var 55,8 procent av bruttonationalprodukten. Underskottets bnp-andel sjönk för fjärde året i rad och skuldförhållandet för tredje året i rad. I statistikföringen har man tillämpat EU-komissionens beslut om statistikföringen av EMU-skulden och -underskottet. Därför avviker uppgifterna från uppgifterna om finansieringsunderskottet enligt nationalräkenskaperna.

Alla nationalräkenskapsuppgifter bygger på de uppgifter om utvecklingen inom samhällsekonomin år 1997 som Statistikcentralen fått före 20.2.1998. Nästa gång justeras uppgifterna 24.3.1998, då kvartalsuppgifterna över nationalräkenskaperna för år 1997 publiceras.

Källor: Förhandsuppgifter om nationalräkenskaperna 1997. Statistikcentralen
De offentliga samfundens underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterierna. Statistikcentralen.