16.3.1998

Förfrågningar: Kari Rautio (09) 1734 2479
Ansvarig statistikdirektör: Ilkka Hyppönen

Industriproduktionen ökade i januari med 8,0 procent

Enligt Statistikcentralen ökade industriproduktionen korrigerad efter arbetsdag med 8 procent från januari i fjol till januari i år. Inom metallindustrin samt trä- och pappersindustrin var tillväxten snabbare än genomsnittet för industriproduktionen.

Metallindustriproduktionen ökade i januari med drygt 14 procent. Av huvudnäringsgrenarna inom metallindustrin ökade tillverkningen av eltekniska produkter och fortskaffningsmedel mest, den föregående rentav med 29 procent och den senare med drygt 14 procent. Produktionen inom trä- och pappersindustrin ökade i januari med drygt 8 procent. Tillverkningen av massa, papper och pappersvaror ökade med drygt 10 procent, medan tillverkningen av trävaror och -produkter bara ökade med något under 2 procent.

Tillverkningen inom den kemiska industrin ökade med drygt 4 procent och inom den övriga industrin med närmare 5 procent. I januari var produktionen av investeringsvaror drygt 14 procent större och produktionen av kapitalvaror drygt 15 procent större än ett år tidigare. Produktionen av råmaterial och produktionsvaror ökade också med drygt 9 procent.

Inom fabriksindustrin var kapacitetsutnyttjandegraden i januari närmare 90 procent. Massa- och pappersindustrin går alltjämt för nästan full effekt. Kapaciteten inom metallindustrin utnyttjades i januari till nästan 92 procent och inom den kemiska industrin till närmare 84 procent.

Volymindexet för industriproduktionen har reviderats

Statistikcentralen har reviderat volymindexet för industriproduktionen och det reviderade indexet tillämpas från och med början av januari 1998. Det nya basåret är 1995. Enligt internationella rekommendationer skall viktstrukturen för volymindexet för industriproduktionen bytas regelbundet vart 5:e år och som basår väljs år som slutar med 0 eller 5.

Volymindexet för industriproduktionen har från och med år 1995 beräknats enligt den nya viktstrukturen och det nya basåret. Uppgifter för de tidigare åren (1985-1994) har med hjälp av de ursprungliga indextalen och den nya viktstrukturen omvandlats genom kedjning så att de motsvarar det nya basåret och den nya näringsgrensindelningen.

Också näringsgrensindelningen har reviderats. Den nya näringsgrensindelningen 1995 har tagits i bruk inom enheten för industrikonjunkturer. Den används i de flesta EU-länderna. Den nya indelningen gör det enklare att göra jämförelser mellan de olika länderna.

På grund av ändringen av näringsgrensindelningen och viktstrukturen förändras också de serier som publicerats tidigare. Viktvärdet av tillverkningen av massa, papper och pappersprodukter har ökat mest. Medan dessa näringsgrenar år 1990 stod för något under 12 procent av hela tillverkningsindustrins förädlingsvärde var andelen år 1995 rentav 19 procent. Viktvärdet av eltekniska produkter har också ökat från 8 till drygt 11 procent. Viktvärdet har sjunkit mest inom tillverkningen av livsmedel, drycker och tobak, dvs. från drygt 12 procent till 8 procent.

Ändringarna i viktstrukturen och näringsgrensindelningen har påverkat tillväxtsiffrorna för tidigare år. År 1997 ökade produktionen enligt förhandsuppgifterna med 9 procent i stället för 8,2 procent, som tidigare angivits. År 1996 var tillväxten 3,2 procent i stället för det tidigare publicerade 3,4.

Källa: Volymindexet för industriproduktionen 1998, januari. Statistikcentralen.