1.6.1998
Förfrågningar: Helena Korpi (09) 1734 3605
Ansvarig statistikdirektör : Riitta Harala
Samlingsverket "Folkräkningen 1995" bekräftar tidigare trender
Statistikcentralen har utgett de centralaste uppgifterna från folkräkningen 1995 i tryckt form. Publikationen innehåller primäruppgifterna från 1995 års folkräkning, om bl.a. arbetskraften, arbetsplatser, sysselsättning, familjestruktur, byggnader, boende. Verket omfattar 381 sidor och har utgivits på tre språk, finska, svenska och engelska. Beskrivningsområdet är hela landet, delvis också landskapen. Några dramatiska överraskningar bjuder folkräkningsresultatet inte på, men innehåller ändå mängder av intressant stoff som i många stycken bekräftar tidigare kända utvecklingstrender. Här följer några plock ur innehållet i finlandssvenskt perspektiv:
Finlandssvenskarna var 294 664 till antalet vid utgången av 1995, d.v.s. knappt 6 % av hela befolkningen, som utgjordes av 5 116 862 personer vid samma tidpunkt. Den svenskspråkiga befolkningens ålderspyramid avvek från hela landets så att andelen åldringar var större, medan andelen 0-14-åringar var mindre än i landet som helhet.
Andelen sysselsatta totalt, pensionärer, företagare och högre tjänstemän var större bland den svenskspråkiga befolkningen än inom hela befolkningen. Andelen arbetslösa och studerande var lägre men andelen pensionärer däremot högre. De studerande kvinnorna var över lag flera än männen inom alla åldrar.
1995 var den sysselsatta svenskspråkiga befolkningens skattepliktiga inkomster omkring 140 000 mk, som var 14 000 mk större än genomsnittsmedborgarens. De svenskspråkiga inom utbildningssektorn skattade däremot för en mindre inkomst än riksgenomsnittet, liksom också de svenskspråkiga verksamma inom hälso-, sjukvård och sociala tjänster, med undantag av männen, vars inkomster överskred motsvarande snittinkomst för hela landet. De sysselsatta svenskspråkiga arbetarnas beskattningsbara inkomster var något lägre än riksmedeltalet.
Källa: publikationen Folkräkningen 1995. Statistikcentralen.