Volymindex för industriproduktionen

Producent: Statistikcentralen
Ingångssida: http:// www.stat.fi/til/ttvi/index_sv.html
Ämnesområdet: Industri
Tangerande ämnesområde:
Finlands officiella statistik (FOS): Ja
Europeiska statistiksystemet (ESS): Ja

Beskrivning

Volymindexet för industriproduktionen beskriver utvecklingen av industriproduktionsvolymen. Volymindexet baserar sig på en enkät som sänds till företag eller arbetsställen. Företagen eller arbetsställena får varje månad en förfrågan, som närmast gäller produktionsvolymer.

Uppgiftsinnehåll

Volymindexet för industriproduktionen är månadsstatistik baserad på ett subjektivt urval. Volymindexet för industriproduktionen beskriver den relativa förändringen av industriproduktionsvolymen i förhållande till en viss basperiod. Enligt internationella rekommendationer byter man vart femte år basåret för volymindexet för industriproduktionen. Som basår har man valt sådana år som slutar på 0 och 5.

Indexet beräknas på basis av uppgifter efter arbetsställe. Till arbetsställena sänds månatligen en förfrågan, där man efterfrågar produktionsvolymerna för de viktigaste förnödenheter som arbetsstället har producerat. Inom vissa näringsgrenar används också uppgifter om värde. De deflateras med motsvarande varubetecknings eller näringsgrens producentprisindex för industrin. Det månatliga volymindexet beräknas som vägt aritmetiskt medelvärde för produktionen. Som vikter för arbetsställen används antingen värdeuppgifter efter varubeteckning på årsnivå, som erhållits via direktenkäten och som är så nya som möjligt, eller värdeuppgifter om den sålda produktionen av arbetsställets årsproduktion, som erhålls ur statistiken över företagsstrukturer. För volymindexet för industriproduktionen används beräkning med s.k. rörliga vikter, varvid man varje år ändrar vikterna efter arbetsställe och näringsgren.

För varje arbetsställe räknas ett volymindex. Arbetsställets volymuppgifter e.d. divideras med jämförelseårets årsgenomsnitt och multipliceras med värdet av årsproduktionen för motsvarande varubeteckning. När alla index för de arbetsställen som hör till samma näringsgren sammanvägs, erhålls indexet för den mest detaljerade nivån av näringsgrensindelningen. Efter det viktas indexen för den mest detaljerade nivån med förädlingsvärdena till högre näringsgrensnivåer. Utgående från volymindexet beräknas en ursprunglig serie efter näringsgren. Arbetsdagskorrigeringen och säsongsrensningen av volymindexet utförs enligt mall. Säsongsrensningen är en kalkylmässig metod med vars hjälp man från de arbetsdagskorrigerade serierna försöker eliminera regelbundet återkommande säsongsvariationer. Det månatliga indexet baserat på urval avstäms med det årsvolymindex som beräknas årligen och som baserar sig på s.k. totalmaterial. Beräkningen av årsvolymindex baserar sig på materialet i statistiken över arbetsställen och förnödenheter i Statistikcentralens statistik över företagsstrukturer. Den statistik och de index som utarbetats på basis av materialet är offentliga; dock med den begränsningen att det inte går att identifiera uppgifter om enskilda företag eller arbetsställen.

Den näringsgrensindelning som använts i publikationen över volymindexet för industriproduktionen: CDE Hela industrin

C Gruvdrift och utvinning av mineral D Tillverkning

Livsmedels- och dryckesvaruframställning

DB(17–18) Textil- och beklädnadsvarutillverkning

Textilvarutillverkning
Tillverkning av kläder

DC(19) Tillverkning av läder och lädervaror

Sågvirkes- och trävarutillverkning
Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning
Förlagsverksamhet och grafisk produktion
Tillverkning av koks och oljeprodukter
Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter
Tillverkning av gummi- och plastvaror
Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter DJ(27–28) Metallframställning och metallvarutillverkning
Metallframställning
Tillverkning av metallvaror
Tillverkning av maskiner och utrustning

DL(30–33) Tillverkning av elektronik och elprodukter

Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar
Tillverkning av radio- och TV-sändare samt apparater för trådtelefoni och -telegrafi 3. Tillverkning av precisionsinstrument och optiska instrument

DM(34–35) Tillverkning av transportmedel

Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar
Tillverkning av andra transportmedel
Tillverkning av möbler; annan tillverkning

E Energi- och vattenförsörjning

El-, gas- och värmeförsörjning
Vattenrening och -produktion

Specialindex

20–21 Trä- och pappersindustri

23–25 Kemisk industri

27–35 Metallindustri

met-DL annan metallindustri*

D Annan fabriksindustri

Klassificering efter ändamål

Energiprodukter

Råvaror och produktionsförnödenheter

Investeringsvaror

Kapitalvaror

Andra konsumtionsvaror

*metallindustri exkl. tillverkning av elektronik och elprodukter

Klassificeringar

I volymindexet för industriproduktionen används tre klassificeringar: En tillämpning som utarbetats för de behov industrikonjunkturstatistiken ställer, baserad på EU:s varunoklassificering (Prodcom), näringsgrensindelningen (TOL 2002) och klassificeringen av användningsändamål (MIG). Syftet med klassificeringen av användningsändamål är att gruppera mer detaljerade näringsgrensnivåer efter användningsändamål för de produkter som är mest typiska för näringsgrenarna. Vid klassificeringen används fem grupper: Energiprodukter, råvaror och produktionsvaror, investeringsvaror, kapitalvaror och andra konsumtionsvaror. Utgående från näringsgrensindelningen bildas dessutom några summanivåer som upplevts som viktiga. Sådana är t.ex. trä- och pappersindustrin, den kemiska industrin, metallindustrin och annan fabriksindustri.

Näringsgrensindelningen TOL 2002: Handböcker 4, Statistikcentralen 2002.

Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Volymindexet för industriproduktionen bygger på en enkät som sänds till företag och arbetsställen. Uppgifterna i indexet baserar sig på arbetsställe- och företagsregistret vid Statistikcentralens enhet för företagsstrukturer. Ur registret har valts de största arbetsställena (omkring 1 000) inom resp. näringsgren (den mest detaljerade nivån) och de varor arbetsställena producerar. Vid beräkningen av indexet används ytterligare de förädlingsvärden efter näringsgren som beräknats vid enheten för företagsstrukturer och producentprisindexet för industrin, som framställts av enheten för priser och löner.