Begrepp och definitioner

Elev

I statistiken över grundskolor, ämnesval och specialundervisning är grundskolelever alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1-9 och eleverna i tilläggsundervisning (elever i 10 klass).

Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.

Förskoleundervisning

I grundskolestatistiken och statistiken över specialundervisning avses med förskoleundervisning undervisning av förskoleelever som är inskrivna i grundskolan. Förskoleundervisningen är avsedd för 6-åringar som skall inleda skolgången följande år. Förskoleundervisning ges förutom i förskoleklasser i grundskolor också i daghem. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisning.

Grund för specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är grunderna för intagning och överföring till specialundervisning från och med år 2001 följande:

1. Svår utvecklingsförsening

  • Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit medelsvår, svår eller ytterst svår fördröjning av utvecklingen. Elevens lärokurser är alltid delvis eller helt individuella.

2. Lindrig utvecklingsförsening

  • Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit lindrig försening av utvecklingen.

3. Olika störningar i hjärnfunktionen, rörelsehandikapp eller motsvarande

  • Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit en neurologisk skada eller utvecklingsstörning såsom ADHD, eller ett rörelsehandikapp såsom CP-syndrom.

4. Störningar i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter

  • Grunden för antagningen eller överföringen till specialelev har varit en störning i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter.

5. Inlärningssvårigheter i anslutning till autism eller Aspergers syndrom

  • Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit autism eller Aspergers syndrom.

6. Inlärningssvårigheter p.g.a. störning i utvecklingen av språkförmågan(dysfasi)

  • Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit störning i utvecklingen av språkförmågan (dysfasi).

7. Synskada

  • Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit synskada

8. Hörselskada

  • Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit hörselskada.

9. Annan orsak än de ovannämnda

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.

Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:

11 Grundskolor

12 Specialskolor på grundskolstadiet

19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.

Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Intagna eller överförda till specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan avses med elever som intagits eller överförts till specialundervisning elever i grundskolan, som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av annan orsak har intagits eller överförts till specialundervisning. Beslutet om intagning eller överföring till specialundervisning fattas genom ett kommunalt organs beslut och det förutsätter att sakkunniga och föräldrarna hörs och att en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas utarbetas. Vid behov kan lärokurserna i läroämnena individualiseras så att de inte är så omfattande som i den allmänna undervisningen. Läroplikten kan också förlängas, om det sannolikt inte är möjligt för eleven att nå målen för den grundläggande utbildningen på nio år.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Orsaker till specialundervisning på deltid

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är orsakerna till specialundervisning på deltid följande:

1) talstörning

2) läs- och skrivsvårigheter

3) matematiksvårigheter

4) svårigheter med inlärningen av främmande språk

5) anpassningssvårigheter eller störning i känslolivet eller

6) andra svårigheter med inlärning

Grunden för specialundervisning på deltid fastställs enligt den primära orsaken till erhållande av specialundervisning.

Plats för anordnande av specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är platserna för anordnande av specialundervisning för elever som intagits eller överförts till specialundervisning följande:

1. Undervisningen helt i grupp för allmän undervisning: eleven är helt integrerad i en grupp för allmän undervisning.

2. Undervisningen delvis i grupp för allmän undervisning: eleven studerar delvis i specialklass eller specialgrupp och delvis i en grupp för allmän undervisning.

3. Specialgrupp, specialklass: eleven studerar i specialgrupp eller -klass.

Specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan (sedan år 1995) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för elever i grundskolan på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av annan jämförbar orsak (intagna eller överförda till specialundervisning) eller på grund av lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter (deltids specialundervisning). Enligt lag skall en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas skall utarbetas för eleven.

Specialundervisningen i grundskolan avviker från den allmänna undervisningen i att den förutsätter betydande specialarrangemang. Arrangemangen kan gälla undervisningsplanen, undervisningsmetoderna, elevbedömningen, hjälpmedlen, kommunikationssättet osv. Specialelever får undervisning i samband med den allmänna undervisningen, i specialgrupper eller i specialskolor.

I statistiken över specialundervisning i yrkesutbildning (sedan år 1999) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för studerande som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning eller av annan orsak behöver särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. För den studerande utarbetas enligt lagen om yrkesutbildning en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas.

Specialundervisning på deltid

I statistiken över specialundervisning i grundskolan avses med specialundervisning undervisning som anordnas för elever i grundskolan som har lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter. Till elever som fått specialundervisning på deltid räknas de elever utan beslut om intagning eller överföring som får specialundervisning bara på deltid, och dessutom de elever som intagits eller överförts till specialundervisning som får specialundervisning på deltid utöver sina övriga specialundervisningsarrangemang.

Studerande

Med studerande i yrkesutbildning avses studerande som den 20 september deltog i yrkesutbildning enligt läroplan och studerande som skrivit in sig vid läroanstalten under kalenderåret och deltar i utbildning som förbereder för yrkesprov.

Tilläggsundervisning

I statistiken över grundskole- och specialundervisning avser tilläggsundervisning en frivillig ettårig tilläggsklass (10 klass) som anknyter till grundskolan.

Undervisningsarrangemang i specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är undervisningsarrangemangen för elever som intagits eller överförts till specialundervisning följande:

1. Undervisningsarrangemanget allmän undervisning: eleven studerar lärokurser enligt undervisningsplanen för allmän undervisning.

2. En del av lärokurserna individuella: eleven studerar i ett eller flera läroämnen en individuell lärokurs som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen.

3. Alla lärokurser individuella: eleven studerar individuella lärokurser som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen, i samtliga läroämnen.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildningssektor

I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:

  • grundskoleutbildning
  • gymnasieutbildning
  • yrkesutbildning
  • yrkeshögskoleutbildning
  • universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 3-6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisningen.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Årskurs

I grundskole-, ämnesvals- och specialundervisningsstatistiken indelas grundskolan i nio årskurser, 1-9. Till grundskolan räknas också förskoleundervisningen för elever som är inskrivna vid grundskolan och tilläggsundervisningen i grundskolan (10 klass).

Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Specialundervisning [e-publikation].
ISSN=1799-1609. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 25.5.2012].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/erop/kas_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Utbildning > Specialundervisning > Begrepp och definitioner

Statistik

Utbildning

Specialundervisning

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel (09) 17 341 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter