Jämförelse mellan den statliga sektorns nettoutlåning och budgetekonomins nettofinansieringsbehov, miljarder euro 1)

  2005 2006 2007* 2008*
A Nettofinansieringsbehovet för statens budgetekonomi enligt budgetutfallet 1,5 1,5 2,9 0,8
1 Finansiella transaktioner som ingår i budgeten -1,8 -1,8 -0,8 0,0
Kreditgivning 0,1 0,1 0,1 0,1
Mottagna återbetalningar av lån -0,3 -0,2 -0,2 -0,2
Anskaffning av aktier och andelar 0,0 0,0 0,2 0,2
Försäljningar av aktier och andelar -1,5 -1,6 -0,9 -0,1
Övriga finansiella transaktioner 0,0 0,0 0,0 0,0
2 Skillnaden mellan betalade och upplupna räntor 0,1 0,1 0,0 0,0
3. Övriga resultatregleringar 0,3 -0,1 -0,1 -0,3
4 Över-/underskott i enheter utanför budgeten 0,4 1,7 2,1 0,9
5 Övriga justeringsposter 0,4 0,2 -0,3 0,4
B Justeringsposter tot. = 1+2+3+4+5 -0,6 0,1 0,9 0,9
EMU-underskott/överskott = A+B 0,9 1,6 3,8 1,7
SWAP-korrigering av ränteutgifter -0,3 -0,2 0,0 -0,1
Nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna = EMU-underskott/överskott + SWAP-korrigering 0,6 1,4 3,8 1,6
1) * Preliminär
Tabellen innehåller en jämförelse mellan budgetunderskottet och statssektorns nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna. Jämförelsen gäller de fyra föregående åren. Med budgetunderskott avses i Finland statsbudgetens nettofinansieringsbehov. Begreppet omfattar budgetekonomin och utgör skillnaden mellan statens samtliga inkomster och utgifter före upplåning och amorteringar.
Utgående från nettofinansieringsbehovet erhålls via flera korrigeringsposter över/underskottet enligt nationalräkenskaperna (det finansiella sparandet). Poster som i nationalräkenskaperna representerar finansiella transaktioner (förändringar i fordringar och skulder) såsom kreditgivning, mottagna återbetalningar av lån eller andra finansplaceringar, får inte påverka det finansiella sparandet.
Mer slumpmässiga justeringsposter är emissions- eller kursvinster eller -förluster som förekommer i statsbudgeten som inkomst eller utgift till den del de inte i nationalräkenskaperna räknas som räntor. Skillnader i förhållande till budgetkonton uppstår även på grund av att bokföringen av skatter, stöd och räntor delvis avviker från kontantprincipen (och sker enligt bokföringsmässiga grunder eller med korrigering för datering) samt på grund av bokförings- eller dateringsmässiga skillnader av annan art.
Summan av tabellposterna A och B ger statsekonomins EMU-budgetsaldo (underskott/överskott). Efter swap-korrigering av ränteutgifterna erhålls statsekonomins överskott enligt nationalräkenskaperna.
De betydande avvikelserna från budgetöverskottet förklaras bl.a. av att intäkter av försäljning av aktier och andelar inte resulterar i en förbättring av EMU-budgetsaldot. Samtidigt förbättras statsekonomins överskott av överskottet från statliga fonder utanför statsbudgeten.
Uppgifterna baserar sig på tabell 2A i EDP-rapporten.

Källa: Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier 2008, .Statistikcentralen

Förfrågningar: Mika Sainio (09) 1734 2686, Matti Okko (09) 1734 3341, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 30.09.2009

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2008, Jämförelse mellan den statliga sektorns nettoutlåning och budgetekonomins nettofinansieringsbehov, miljarder euro 1) . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.6.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2008/jali_2008_2009-09-30_tau_004_sv.html