Jämförelse mellan lokalförvaltningens nettoutlåning och årsbidraget i kommunernas och samkommunernas resultaträkning, miljarder euro 1)

  2005 2006 2007* 2008*
A Årsbidrag i statistiken över kommunalekonomin 1,5 2,1 2,4 2,4
1 Skattedifferens till följd av källor 0,0 0,1 0,2 -0,1
2 Kapitalinkomst ur affärsverk utanför sektorn 0,3 0,3 0,4 0,4
3 Årsbidrageffekten av affärsverk utanför sektorn -0,7 -0,8 -0,8 -0,8
4 Årsbidrag för Åland och övriga enheter utanför statistiken över kommunalekonomin 0,0 0,0 0,0 0,0
5 Investeringar -2,4 -2,4 -2,5 -2,8
6 Nettoeffekten av kapitaltransfereringar 0,1 0,1 0,1 0,1
7 Övriga justeringar, inkl. statistisk differens 0,1 0,1 -0,1 0,3
B Justeringsposter tot. = 1+2+3+4+5+6+7 -2,6 -2,6 -2,7 -2,8
C Nettoutlåning enligt räkenskaperna (EMU-underskott/överskott) = A+B -1,1 -0,5 -0,3 -0,4
1) * Preliminär uppgift
Tabellen innehåller en jämförelse mellan kommunernas och samkommunernas årsbidrag och lokalförvaltningens nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna för de fyra föregående åren. Uppgifterna baserar sig på tabell 2C i EDP-rapporten. På grund av avrundningar summerar siffrorna inte till nödvändigtvis till 100 %.
Tabellen innehåller en jämförelse mellan kommunernas och samkommunernas årsbidrag och lokalförvaltningens nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna för de fyra föregående åren. Vid jämförelsen av begrepp inom nationalräkenskaperna och dess primärmaterial utgår man från begreppet årsbidrag i kommunernas och samkommunernas resultaträkning. Årsbidraget är det entydigaste och viktigaste ekonomiska nyckeltalet inom den kommunala bokföringen. Det uttrycker skillnaden mellan utgifter och inkomster inom kommunernas och samkommunernas egentliga verksamhet, dvs. hur mycket av årets inkomster som återstår när alla utgifter och omkostnader som hör till den normala verksamheten har dragits av. På lång sikt borde årsbidraget kunna täcka avskrivningarna/investeringarna.
Nationalräkenskaperna och den kommunala bokföringen utgör självständiga system med egna klassificeringar och begrepp. Därför uppstår det givetvis differenser mellan årsbidraget och det underskott för lokalförvaltningen (nettoutlåningen) som redovisas i nationalräkenskaperna. Differenserna kan indelas i följande huvudkategorier:
1) Datering. Inkomstskatter redovisas i nationalräkenskaperna enligt prestationsprincipen, medan man i den kommunala bokföringen använder sig av kontantprincipen. Jämförelsen kräver därför en justering för skatternas datering (justering 1).
2) Sektoravgränsning. Kommunernas bokslut grundar sig på "kommunkoncernprincipen", vilket innebär att årsbidraget också omfattar alla kommunala affärsverk. Inkomster och utgifter mellan kommuner och affärsverk har konsoliderats. Nationalräkenskaperna grundar sig på “sektorprincipen”, vilket innebär att vissa affärsverk räknas till företagssektorn (justering 3) och därigenom inte påverkar lokalförvaltningens nettoutlåning annat än genom den ersättning för grundkapital som de betalat till kommuner och samkommuner (justering 2).
3) Täckning. Jämförelsen kräver ytterligare justeringar där man beaktar effekten av sådana poster av betydelse för kommunsektorns nettoutlåning som inte ingår i årsbidraget. Investeringarna utgör den viktigaste av dessa justeringar. Andra justeringar gäller kapitalöverföringar samt årsbidragen för den åländska landskapsförvaltningen (justering 4, 5 och 6).
Kategorin övriga justeringar (justering 7) omfattar effekten av de omvärderingar som ingår i årsbidraget, effekten av de omplacerade fondvinster som bokförts som kapitalinkomst samt en statistisk differens som inte kan förklaras.

Källa: Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier 2008, .Statistikcentralen

Förfrågningar: Mika Sainio (09) 1734 2686, Matti Okko (09) 1734 3341, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 30.09.2009

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2008, Jämförelse mellan lokalförvaltningens nettoutlåning och årsbidraget i kommunernas och samkommunernas resultaträkning, miljarder euro 1) . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 25.6.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2008/jali_2008_2009-09-30_tau_005_sv.html