Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 31.3.2015

Den offentliga sektorns underskott 3,2 procent och skuld 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2014

Enligt de preliminära uppgifter som Statistikcentralen rapporterar till Eurostat var den offentliga sektorns underskott i förhållande till bruttonationalprodukten 3,2 procent år 2014. Enligt de preliminära uppgifterna översteg underskottet sålunda referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, som är tre procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns EDP-skuld, dvs. den konsoliderade bruttoskulden, låg däremot under referensvärdet på 60 procent. Den var 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2014.

Den finländska offentliga sektorns underskott (-) och skuld, i procent av BNP

Den finländska offentliga sektorns underskott (-) och skuld, i procent av BNP

Den offentliga sektorns underskott, dvs. nettoupplåningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick år 2014 till 6,4 miljarder euro. Underskottet för år 2014 var efter revideringen 535 miljoner euro mindre jämfört med de preliminära uppgifter för nationalräkenskaperna som publicerades i början av mars. Av revideringen gällde 406 miljoner euro statsförvaltningens och 129 miljoner euro lokalförvaltningens uppgifter. När det gäller statsförvaltningen hänförde sig de största förändringarna till skatteinkomster och EU-avgifter. Avkastningen av mervärdesskatten ökade med 191 miljoner euro jämfört med de preliminära uppgifterna då uppgifterna om utfallet blivit klara. Statens betalningsandelar till EU minskade för sin del med 149 miljoner euro. Lokalförvaltningens underskott (nettoupplåning) år 2014 minskade i och med preciseringen av effekterna av yrkeshögskolornas och affärsverkens bolagisering.

Jämfört med år 2013 ökade den offentliga sektorns underskott med 1,3 miljarder euro år 2014. Statsförvaltningens underskott ökade från året innan med 173 miljoner euro och lokalförvaltningens med 279 miljoner euro. Socialskyddsfonderna indelas i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas överskott minskade i likhet med tidigare år, nu med 252 miljoner euro. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott, för första gången sedan år 2009. Deras finansiella ställning försvagades med 609 miljoner euro från föregående år och uppgick till -584 miljoner euro år 2014. Till detta bidrog främst ökningen av arbetslöshetsutgifterna.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (EDP-skuld) var 121,1 miljarder euro i slutet av år 2014. Uppgifterna om skulden reviderades inte jämfört med uppgifterna i den offentliga sektorns skuld kvartalsvis, som publicerades i början av mars. År 2013 var EDP-skulden totalt 112,7 miljarder euro, dvs. skulden ökade med 8,4 miljarder år 2014. Statsförvaltningens andel av den ökade konsoliderade skulden var 6,6 miljarder euro, lokalförvaltningens 1,5 miljarder euro och socialskyddsfondernas 0,3 miljarder euro.

Uppgifterna om skulden revideras nästa gång i juni i samband med statistiken över den offentliga sektorns skuld kvartalsvis. Uppgifterna om underskottet revideras nästa gång i juli i samband med offentliggörandet av nationalräkenskaperna.

Eurostat kontrollerar under de närmaste veckorna de uppgifter om underskott och skuld som medlemsländerna rapporterat. I detta sammanhang kan det ske ändringar i de uppgifter som Statistikcentralen rapporterat. Om så sker, publiceras de uppdaterade uppgifterna på denna statistiks sidor den 21 april, samma dag som Eurostat offentliggör uppgifterna.

Innehåll och begrepp i statistiken

Med den offentliga sektorns över-/underskott avses nettoutlåning/nettoupplåning enligt nationalräkenskapernas sektorkonton, dvs. skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna. Till exempel när det gäller lokalförvaltningen avviker begreppet från de sektortillhöriga kommunernas och samkommunernas över-/underskott enligt räkenskapsperiodens resultaträkningar. En viktig skillnad har att göra med investeringarna som i nationalräkenskaperna utgiftsförs som sådana.

I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), genom Eurostats beslut, som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands andel av den offentliga sektorns skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

I slutet av år 2014 har skulder till ett belopp på 3 611 miljoner euro, på basis av de lån som EFSF beviljat, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 2013 var beloppet 3 426 miljoner euro. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Statsförvaltningens EDP-skuld avviker begreppsmässigt från den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna, erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningen ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten, Solidium, Rundradion och affärsverket Senatfastigheter. Då man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 3), dvs. år 2014 Statskontorets statsskuld 95,1 miljarder euro + de begreppsmässiga skillnaderna mellan skulderna 9,6 miljarder euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 3,7 miljarder euro = statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld 108,4 miljarder euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av valutaväxlingsavtal har beaktats.

En förteckning över de enheter som ingår i den offentliga sektorn finns på finska på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/julkisyhteisot.html . Beslut om de mest betydande sektorklassificeringsfallen finns på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/soveltamisp.html .


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Niina Suutarinen 029 551 2307, Jukka Hytönen 029 551 3484, financial.accounts@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (228,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 31.3.2015

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2014. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2014/jali_2014_2015-03-31_tie_001_sv.html