Begrepp och definitioner
- Andra löpande transfereringar
Till andra löpande transfereringar (D.7) räknas:
Skadeförsäkringspremier, netto (D.71)
Skadeförsäkringspremier, netto, är premier som betalas för försäkringar som tecknats av institutionella enheter. De består av både de faktiska premier som betalas av försäkringstagarna för att få försäkringsskydd under räkenskapsperioden (intjänade premier) och de premietillskott som betalas av kapitalinkomster, som tillskrivs försäkringstagarna, efter avdrag för försäkringsbolagens administrationskostnader för försäkringarna.
(ENS 1995 4.109)Skadeförsäkringsfordringar (D.72)
Skadeförsäkringsfordringar är de fordringar som skall betalas enligt skadeförsäkringskontrakt; dvs. de belopp som försäkringsbolag är skyldiga att betala som ersättning för skador på personer och varor (inklusive realkapitalvaror).Löpande transfereringar inom den offentliga sektorn (D.73)
Löpande transfereringar inom den offentliga sektorn (D.73) omfattar transfereringar mellan olika delsektorer inom den offentliga sektorn (staten, lokalförvaltningen, socialskyddsfonderna) med undantag för subventioner, investeringsbidrag och andra kapitaltransfereringar. Löpande transfereringar inom den offentliga sektorn omfattar inte transaktioner å andra enheters vägnar; de bokförs endast en gång i räkenskaperna och då som tillgång hos den mottagande enheten å vars vägnar transaktionen gjorts. Denna situation uppstår särskilt när en offentlig enhet (t.ex. en statlig myndighet) inkasserar skatter som, helt eller delvis, automatiskt överförs till en annan offentlig enhet (t.ex. en lokal myndighet). I detta fall bokförs skatteinbetalningarna, som är avsedda för den andra offentliga enheten, som om de vore insamlade direkt av den enheten och inte som en löpande transferering inom den offentliga förvaltningen. Transfereringar av skatteinbetalningar, som en annan enhet inom den offentliga sektorn får som statsbidrag, innefattas däremot i löpande transfereringar inom den offentliga förvaltningen. (ENS 1995 4.117-4.120)Löpande internationell samverkan (D.74)
Löpande internationell samverkan omfattar alla transfereringar, kontant eller in natura, mellan den offentliga sektorn och offentliga sektorer eller internationella organisationer i utlandet, utom investeringsbidrag och andra kapitaltransfereringar.
a) icke skattebidrag från den offentliga sektorn till Europeiska unionens institutioner, utom den "BNI-relaterade fjärde avgiften"
b) den offentliga sektorns bidrag till internationella organisationer (exklusive skatter som medlemsstater betalar till övernationella organisationer),
c) alla löpande transfereringar som den offentliga sektorn kan motta från de institutioner eller organisationer som nämns under a och b,
d) löpande transfereringar mellan stater, antingen kontant (t.ex. betalningar avsedda att finansiera budgetunderskott i andra länder eller i territorier på andra sidan havet), eller in natura (t.ex. gåvor av livsmedel eller militär utrustning, nödhjälp efter naturkatastrofer i form av livsmedel, kläder, medicin etc.),
e) löner som den offentliga sektorn, en av Europeiska unionens institutioner eller en internationell organisation betalar till rådgivare eller tekniska experter som ställs till förfogande för utvecklingsländer.
(ENS 1995 4.121-4.124)Löpande transfereringar till företag och bostadssamfund (D.7911) och finansiella institut (D.7912)
Löpande transfereringar till hushåll (D.7914) och till hushållens ideella organisationer (D.7915).
Löpande transfereringar till hushållens ideella organisationer omfattar alla frivilliga bidrag (andra än arv), medlemsavgifter och finansiell hjälp, som hushållens ideella organisationer mottar från hushåll och, i mindre omfattning, från andra enheter. Följande omfattas:
a) reguljära avgifter som hushåll betalar till fackföreningar, idrottsföreningar och politiska, kulturella, religiösa och liknande organisationer, som klassificeras till sektorn för hushållens ideella organisationer.
b) frivilliga bidrag (andra än arv) från hushåll, bolag och utlandet till hushållens ideella organisationer, inklusive transfereringar in natura i form av gåvor av livsmedel, kläder, filtar, medicin etc. som välgörenhet för utdelning till inhemska och utländska hushåll.
c) stöd och bidrag från den offentliga sektorn, annat än transfereringar för det bestämda ändamålet att finansiera kapitalutgifter, vilka bokförs som investeringsbidrag.
Här omfattas inte betalningar av medlemsbidrag och medlemsavgifter till marknadsmässiga intresseorganisationer som betjänar företag såsom handelskammare eller branschföreningar, vilka behandlas som betalning för erhållna tjänster. (ENS 1995 4.125-4.128)- ENS95
ENS95= EU:s uppdaterade manual för upprättandet av ekonomisk statistik enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995.
- Fast bruttoinvestering
Fast bruttoinvestering består av inhemska producenters förvärvav av fasta tillgångar minus avyttringar. Fasta tillgångar är materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktionsprocesser, som själva används mer än ett år upprepat eller kontinuerligt i produktionsprocesser. (ENS 1995 3.102.)
- Insatsförbrukning
Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. (ENS 1995 3.69.)
Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt. (ENS 1995 3.72.)
- Kapitaltransfereringar
Kapitaltransfereringar (D.9) skiljer sig från löpande transfereringar på det sättet att de innebär anskaffning eller avyttring av en eller flera tillgångar för minst en part i transaktionen. Oavsett om de görs kontant eller in natura, resulterar de i en motsvarande ändring i de finansiella eller icke-finansiella tillgångarna i balansräkningen för en eller båda parter i transaktionen. (ENS 1995 4.145-4.167)
Kapitaltransfereringarna omfattar
a) kapitalskatter (D.91), som består av skatter som uttaxeras med oregelbundna intervall på tillgångar eller nettoförmögenhet, som ägs av institutionella enheter, eller på tillgångar som överförs mellan institutionella enheter som resultat av arv, gåvor eller andra transfereringar. T.ex. arv- och gåvoskatter. (ENS 1995 4.148-4.151)
b) investeringsbidrag (D.92), som består av kapitaltransfereringar, kontant eller in natura, som görs av den offentliga sektorn eller av utlandet till andra inhemska eller utländska institutionella enheter för att finansiera hela eller delar av anskaffandet av fasta tillgångar. Investeringsbidrag in natura består av transfereringar av transportutrustning, maskiner och annan utrustning från den offentliga sektorn till andra inhemska eller utländska enheter liksom av direkt tillhandahållande av byggnader och anläggningar till inhemska eller utländska enheter. (ENS 1995 4.152-4.163)
c) andra kapitaltransfereringar (D.99), som omfattar andra transfereringar än investeringsbidrag och kapitalskatter, som inte i sig omfördelar inkomster men omfördelar sparande och förmögenhet mellan ekonomins olika sektorer eller delsektorer samt utlandet. (ENS 1995 4.164-4.167)
- Kapitalutgifter
Kapitalutgifter (D.4) är utgifter som betalas som ersättning till ägaren av en finansiell tillgång eller en materiell icke producerad tillgång då tillgången ställs till en annan institutionell enhets förfogande.
Kapitalutgifterna klassificeras i räkenskapssystemet på följande sätt:a) betald ränta (D.41)
b) inkomst från bolag (som utgift) (D.42)
(1) utdelning från bolag (D.421)
(2) ägaruttag ur kvasibolag (som utgift) (D.422)
c) återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet (som utgift) (D.43)
d) kapitalinkomst, tillräknad försäkringstagarna (som utgift) (D.44)
e) betalda arrenden (D.45).
(ENS 1995 4.41)- Löner och kollektiva avgifter
Löner och kollektiva avgifter (D.1) definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden.
Löner och kollektiva avgifter delas upp i
a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner
b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).- Mark och andra materiella icke producerade tillgångar
Mark och andra materiella icke producerade tillgångar består av tillgångar som kan användas i produktionen av varor och tjänster. (ENS 1995 6.06-6.11)
- Offentliga sektorn
Till den offentliga sektorn hör enligt ENS staten, delstaterna, lokalförvaltningen och socialförsäkringen. I Finland räknas staten, kommunerna och samkommunerna, Ålands landskapsförvaltning samt socialskyddsfonderna.
Statliga eller kommunala affärsverk som fungerar som marknadsproducenter räknas inte till den statliga eller kommunala sektorn. Statssektorn omfattar budgetekonomin samt statliga fonder utanför statsbudgeten.
Till socialskyddsfonder räknas i Finland enheter som handhar den allmänna socialförsäkringen, dvs. svarar för genomförandet av grundtryggheten, såsom Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, arbetslöshetskassor, sjukkassor, bolag som sköter lagstadgade arbetspensioner, pensionsfonder, pensionskassor och offentliga anstalter (t.ex. Kommunernas pensionsförsäkring). Enligt EU-kommissionens beslut från januari 1997 skall de finländska arbetspensionsanstalterna i statistiken räknas till den offentliga sektorn.
Till arbetspensionsanstalter räknas inte frivilliga pensionskassor och pensionsfonder. I nationalräkenskaperna samt i underskotts- och skuldrapporteringen har dessa s.k. A-pensionsfonder och -kassor samt AB-pensionsfondernas och -kassornas A-delar från och med statistikåret 2000 redovisats separat från de uppgifter som gäller arbetspensionsanstalterna.
- Offentliga sektorns totalutgifter
De komponenter i begreppet totalutgifter som används i statistiken, utgiftsslag, är enhetliga med utgiftsslagen i rapporteringstabellen '200 Offentliga sektorns centrala storheter' i nationalräkenskaperna.
Enligt anvisningarna för rapporteringstabell 200 ska utgiftsslagen D4 Kapitalutgifter, D7 Löpande transfereringar samt D9 Kapitaltransfereringar konsolideras (integreras) inom varje delsektor och då man bildar den offentliga sektorn totalt (S13). Med andra ord ska transaktionerna i fråga mellan delsektorerna då elimineras. Då delsektorerna beskrivs presenteras de inbördes transaktionerna som icke-integrerade.
Totalutgifterna efter utgiftsslag
Komponenterna i totalutgifterna i rapporteringstabell 200, dvs. utgiftsslagen, som används också i presentationer av utgifterna efter uppgift, är transaktioner i nationalräkenskaperna (ENS 1995 1.33 och 1.36) och de är följande:Fast bruttoinvestering (P.51)
Nettoanskaffning av icke-finansiella icke producerade tillgångar (K.2)
Löner och kollektiva avgifter (D.1)
Insatsförbrukning (P.2)
Produktsubventioner (D.3)
Kapitalutgifter (D.4)
Sociala förmåner andra än in natura (D.62)
Sociala transfereringar in natura (D.63)
Andra löpande transfereringar (D.7)
Kapitaltransfereringar (D.9)- Sociala förmåner andra än in natura
I sociala förmåner andra än in natura (D.62) ingår:
a) Kontanta socialförsäkringsförmåner som utbetalas till hushåll av socialförsäkringssystem. T.ex. pensioner, arbetslöshetsstöd.
b) Kontanta socialbidrag som utbetalas till hushåll av offentliga enheter för att täcka samma behov som sociala trygghetsförsäkringsförmåner, men inte inom ett socialt trygghetsförsäkringssystem med sociala avgifter och sociala trygghetsförsäkringsförmåner. T.ex. kommunalt utkomststöd, underhållsbidrag.
- Sociala transfereringar in natura
Sociala transfereringar in natura omfattar individuella varor och tjänster som tillhandahålls individuella hushåll av offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer, vare sig varorna och tjänsterna är köpta på marknaden eller producerade som icke marknadsproduktion från offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer.
- Subventioner
Subventioner (D.3) är löpande, ensidiga betalningar som den offentliga sektorn eller Europeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter med syftet att påverka produktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till produktionsfaktorerna. Övriga icke marknadsproducenter kan erhålla övriga produktionssubventioner endast i de fall dessa betalningar grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke marknadsproducenter.
Subventioner från Europeiska unionens institutioner omfattar endast transfereringar, som görs direkt till inhemska producentenheter.
Subventioner klassificeras i
a) produktsubventioner (D.31)
(1) importsubventioner (D.311)
(2) övriga produktsubventioner (D.319)
b) övriga produktionssubventioner (D.39).(ENS 1995 4.30.-4.32.)
Finlands officiella statistik (FOS):
Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål [e-publikation].
ISSN=1798-081X. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 20.5.2013].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jmete/kas_sv.html.
Olet sivulla:
Förstasidan > Statistik > Offentlig ekonomi > Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål > Begrepp och definitionerStatistik
Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål
- Pressmeddelanden
- Utbud av produkter och tjänster
- Beskrivning
- Kvalitetsbeskrivningar
- Metodbeskrivningar
- Begrepp och definitioner
- Klassificeringar
Växel 09 17 341