Begrepp och definitioner

Läroanstalternas driftsutgifter

I läroanstalternas driftsutgifter ingår driftsutgifterna för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning och -forskning.

Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen. Till driftsutgifterna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har ytterligare kalkylmässigt räknats arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter för undervisningspersonal i kommunerna åren 1995-2001.

Till utgifterna för grundläggande utbildning har räknats utgifterna i grundskolor, specialskolor och övningsskolor på grundskolenivå och grundnivån i andra skolor som motsvarar grundskolan. Utgifterna i sjukhus- och handikappundervisningen samt statens skolhem ingår i uppgifterna. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. Sedan år 1999 omfattar utgifterna också den grundläggande utbildning som anordnas vid folkhögskolorna. Utgifterna för förskoleundervisning som ägt rum i samband med grundskolor före år 2000 ingår i utgifterna för den grundläggande utbildningen.

Utgifterna för gymnasieutbildningen omfattar gymnasiernas utgifter och utgifterna för gymnasieutbildning vid övningsskolor och andra läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Från och med år 1999 inkluderar utgifterna också gymnasieutbildning som anordnas vid folkhögskolor. I beräkningen av utgifterna per studerande ingår ämnesstuderande i antalen studerande. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror.

Utgifterna för yrkesutbildning omfattar utgifterna för den grundläggande yrkesutbildning som leder till examen vid yrkesläroanstalter (inkl. musikläroanstalter, idrottsutbildningscenter, folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna) och statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildningen som ordnas vid läroanstalt. I tidsserieuppgifterna ingår utgifterna för den grundläggande yrkesutbildningen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna från och med år 1999. Statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid läroanstalt ingår i figurerna från och med år 2001. Statsandelsfinansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning i läroanstaltsform ingår i årliga och tidserie data in publikationer från och med år 2015. Statsandelsfinansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning i läroanstaltsform är inte inkluderat i publikationer förrän år 2015. Utgifterna för yrkesinriktade specialläroanstalter ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Uppgifterna omfattar inte utgifter för läroavtalsutbildning, yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, kompletterande utbildning som länsstyrelserna köpt och avgiftsbelagd serviceverksamhet. Utgifterna för de temporära yrkeshögskolorna, läroanstalterna på Åland och de militära yrkesläroanstalterna ingår inte i utgifterna för yrkesutbildning.

Yrkeshögskoleutbildningen inkluderar utgifterna för yrkeshögskolor. Utgifterna för yrkeshögskoleutbildningen på Åland ingår inte i siffrorna. På grund av revidering av yrkeshögskolelagen och ändringar i datainsamlingen är uppgifterna för år 2015 inte helt jämtförbara med tidigare års uppgifter. Uppgifterna före år 2015 är baserad på uppgifterna som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar. Fr.o.m. år 2015 är uppgifterna insamlat av Undervisnings- och kulturministeriet. Fr.o.m. år 2015 utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i yrkeshögskoleutbildningens utgifter. Före år 2015 en del av utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i utgifterna för yrkesutbildningen. I beräkningen av utgifterna per studerande ingår inte de nya studerande som anmält sig som frånvarande i antalet studerande i yrkeshögskoleutbildning.

Universitetsutbildningen och -forskningen omfattar universitetens utgifter. Med driftsutgifter avses budgetfinansierade verksamhetsutgifter enligt statens bokslut inklusive utgifterna för husbyggnad och anskaffning av fastigheter. Ytterligare ingår universitetens externa forskningsfinansiering i driftsutgifterna för universitetsutbildning och -forskning. I universitetens utgifter ingår hyrorna för statens fastighetsverk från år 1995 (år 1995 bara en del av kostnadsåret). I beräkningen av utgifterna per studerande ingår den externa forskningsfinansieringen i utgifterna för universitetsutbildning och -forskning.

På grund av de ändringar som beror på revideringen av universitetslagen är uppgifterna fr.o.m. år 2010 inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter. År 2010 innehåller uppgifterna inte reservationsanslag till universitetens verk-samhetsutgifter och universitetens gemensamma utgifter. Fr.o.m. år 2010 innehåller uppgifterna utgifterna under moment 29.40.50 Statlig finansiering av universitetens verksamhet. Övningsskolornas och Nationalbibliotekets utgifter samt kompensation för mervärdesskatt till universiteten ingår inte i siffrorna.

Utbildningens driftsutgifter

I utbildningens driftsutgifter ingår utöver läroanstalternas driftsutgifter (se separat definition) också driftsutgifterna för förskoleundervisning, läroavtalsutbildning, annan utbildning och studiestöd.

Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen.

Sedan augusti 2000 avser utgifterna för förskoleundervisningen den avgiftsfria förskoleundervisning för 6-åringar som ges i samband med daghem och grundskolor. Utgifterna för sjukhus- och handikappundervisningen ingår i uppgifterna. Kostnaderna för skolskjutsar ingår från augusti 2004 i utgifterna för förskoleundervisningen.

Utgifterna för läroavtalsutbildning omfattar utgifterna för yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning som anordnas som läroavtalsutbildning inklusive utgifterna för läroavtalsutbildning som stöds av Europeiska socialfonden (ESF).

Annan utbildning inkluderar folkhögskolors och medborgarinstituts utgifter samt musikläroanstalters och idrottsutbildningscenters utbildning som inte leder till examen. Från år 1999 ingår utgifterna för utbildning som leder till examen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna i uppgifterna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Utgifterna för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter och studiecentraler ingår inte i uppgifterna i gruppen Annan utbildning.

Administrationsutgifterna har varit inkluderat i skolväsendet utgifter till år 2014 publikationen men från år 2015 publikationen administrationsutgifterna är inte inkluderat i årliga och tidserie data. Administrationsutgifterna innehållade undervisningsministeriets, utbildningsstyrelsens samt kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter för administration av undervisnings- och kulturväsendet. Läroanstalternas egna administrationsutgifter har räknats till deras driftsutgifter.

Studiestödet omfattar studiepenningen, bostadsstödet, vuxenstudiepenningen, räntestödet och -bidraget, borgensansvarsprestationer, måltidsstödet och stödet för skolresor.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Utbildningsekonomi [e-publikation].
ISSN=1799-0955. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 20.9.2018].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kotal/kas_sv.html