Begrepp och definitioner
- Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
- Läroanstalternas driftsutgifter
I läroanstalternas driftsutgifter ingår driftsutgifterna för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning och -forskning.
Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssyste-met de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstift-ningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Invester-ingsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under hösttermi-nen. Till driftsutgifterna för den grundläggande utbildningen och gymna-sieutbildningen har ytterligare kalkylmässigt räknats arbetsgivarens pen-sionsförsäkringsavgifter för undervisningspersonal i kommunerna åren 1995-2001.
Till utgifterna för grundläggande utbildning har räknats utgifterna i grund-skolor, specialskolor och övningsskolor på grundskolenivå och grundnivån i andra skolor som motsvarar grundskolan. Utgifterna i sjukhus- och handi-kappundervisningen samt statens skolhem ingår i uppgifterna. Utgifterna in-kluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. Sedan år 1999 omfattar ut-gifterna också den grundläggande utbildning som anordnas vid folkhögsko-lorna. Utgifterna för förskoleundervisning som ägt rum i samband med grundskolor före år 2000 ingår i utgifterna för den grundläggande utbild-ningen.
Utgifterna för gymnasieutbildningen omfattar gymnasiernas utgifter och ut-gifterna för gymnasieutbildning vid övningsskolor och andra läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Från och med år 1999 inkluderar utgif-terna också gymnasieutbildning som anordnas vid folkhögskolor. I beräk-ningen av utgifterna per studerande ingår ämnesstuderande i antalen stude-rande. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror.
Utgifterna för yrkesutbildning omfattar utgifterna för den grundläggande yrkesutbildning som leder till examen vid yrkesläroanstalter (inkl. musik-läroanstalter, idrottsutbildningscenter, folkhögskolor och yrkesutbild-ningscenter för vuxna). I tidsserieuppgifterna ingår utgifterna för den grundläggande yrkesutbildningen vid folkhögskolor och yrkesutbild-ningscenter för vuxna från och med år 1999. Utgifterna för yrkesinriktade specialläroanstalter ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Uppgifterna omfattar inte utgifter för läroavtalsutbildning, yrkesinriktad påbyggnads-utbildning, kompletterande utbildning som länsstyrelserna köpt och av-giftsbelagd serviceverksamhet. Utgifterna för de temporära yrkeshögsko-lorna, läroanstalterna på Åland och de militära yrkesläroanstalterna ingår inte i utgifterna för yrkesutbildning.
Yrkeshögskoleutbildningen inkluderar utgifterna för temporära och ordi-narie yrkeshögskolor. Utgifterna för yrkeshögskoleutbildningen på Åland ingår inte i siffrorna. I beräkningen av utgifterna per studerande ingår inte de nya studerande som anmält sig som frånvarande i antalet studerande i yrkeshögskoleutbildning.
Universitetsutbildningen och -forskningen omfattar universitetens utgifter. Med driftsutgifter avses budgetfinansierade verksamhetsutgifter enligt statens bokslut inklusive utgifterna för husbyggnad och anskaffning av fastigheter. Ytterligare ingår universitetens externa forskningsfinansiering i driftsutgifterna för universitetsutbildning och -forskning. I universitetens utgifter ingår hyrorna för statens fastighetsverk från år 1995 (år 1995 bara en del av kostnadsåret). I beräkningen av utgifterna per studerande ingår den externa forskningsfinansieringen i utgifterna för universitetsutbildning och -forskning.
På grund av de ändringar som beror på revideringen av universitetslagen är uppgifterna för år 2010 inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter. År 2010 innehåller uppgifterna inte reservationsanslag till universitetens verk-samhetsutgifter och universitetens gemensamma utgifter. Fr.o.m. år 2010 in-nehåller uppgifterna utgifterna under moment 29.40.50 Statlig finansiering av universitetens verksamhet. Övningsskolornas och Nationalbibliotekets utgifter samt kompensation för mervärdesskatt till universiteten ingår inte i siffrorna.- Läroanstalternas personalutgifter
I läroanstalternas personalutgifter ingår personalutgifterna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning och -forskning samt annan utbildning (se definitionen av annan utbildning i begreppet skolväsendets driftsutgifter).
Läroanstalternas personalutgifter omfattar läroanstalternas utgifter för undervisnings- och förvaltningspersonal och personal i stödande verksamhet, arvoden samt pensions- och socialförsäkringsavgifter.
- Skolväsendets driftsutgifter
I skolväsendets driftsutgifter ingår utöver läroanstalternas driftsutgifter (se separat definition) också driftsutgifterna för förskoleundervisning, läroavtalsutbildning, annan utbildning, utbildningsförvaltning och studiestöd.
Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen.
Sedan augusti 2000 avser utgifterna för förskoleundervisningen den avgiftsfria förskoleundervisning för 6-åringar som ges i samband med daghem och grundskolor. Utgifterna för sjukhus- och handikappundervisningen ingår i uppgifterna. Kostnaderna för skolskjutsar ingår från augusti 2004 i utgifterna för förskoleundervisningen.
Utgifterna för läroavtalsutbildning omfattar utgifterna för yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning som anordnas som läroavtalsutbildning inklusive utgifterna för läroavtalsutbildning som stöds av Europeiska socialfonden (ESF).
Annan utbildning inkluderar folkhögskolors och medborgarinstituts utgifter samt musikläroanstalters och idrottsutbildningscenters utbildning som inte leder till examen. Från år 1999 ingår utgifterna för utbildning som leder till examen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna i uppgifterna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Utgifterna för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter och studiecentraler ingår inte i uppgifterna i gruppen Annan utbildning.
Administrationsutgifterna innehåller undervisningsministeriets, utbildningsstyrelsens samt kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter för administration av undervisnings- och kulturväsendet. Läroanstalternas egna administrationsutgifter har räknats till deras driftsutgifter.
Studiestödet omfattar studiepenningen, bostadsstödet, vuxenstudiepenningen, räntestödet och -bidraget, borgensansvarsprestationer, måltidsstödet och stödet för skolresor.
- Utbildningssektor
I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:
- grundskoleutbildning
- gymnasieutbildning
- yrkesutbildning
- yrkeshögskoleutbildning
- universitetsutbildning.
- Utbildningssystem
Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:
Förskoleundervisning ges i Finland till 3-6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisningen.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Finlands officiella statistik (FOS):
Utbildningsekonomi [e-publikation].
ISSN=1799-0955. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 9.5.2013].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kotal/kas_sv.html.
Statistik
- Offentliggöranden
- Översikter
- Tabeller
- Figurer
- Pressmeddelanden
- Utbud av produkter och tjänster
- Beskrivning
- Kvalitetsbeskrivningar
- Metodbeskrivningar
- Begrepp och definitioner
- Klassificeringar
Växel 09 17 341