Publicerad: 27.10.2017

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Korrigering 3.11.2017. De korrigerade siffrorna är markerade med rött.

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var totalt 17,9 miljarder euro år 2016. Detta var en ökning med 0,3 procent från året innan. Social- och hälsovårdens andel av nettokostnaderna för hela driftsekonomin var 58,4 procent. Största andelen av nettokostnaderna för social- och hälsovården hänförde sig till specialiserad sjukvård, för vilken kommunerna använde totalt 6,6 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över kommunekonomin för vilken uppgifter samlades in från alla 313 kommuner och alla 144 samkommuner.

Kommunernas driftsekonomi 2016, miljoner euro 1)

  Kommuner
Driftskostnader Driftsintäkter Nettokostnader Förändring %
Social- och hälsovård totalt 20 863 2 941 17 922 0,3
Därav: Specialiserad sjukvård 6 890 297 6 593 -0,6
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt 11 736 1 134 10 602 1,1
Därav: Grundläggande utbildning 5 145 309 4 836 1,7
Övrig verksamhet totalt 11 287 9 127 2 160 1,9
Därav: Brand- och räddningsväsendet 705 298 406 -1,6
Driftsekonomi totalt 43 886 13 201 30 685 0,7
1) I driftskostnaderna ingår verksamhetskostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsutgifter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster, förändringar av produktlager samt tillverkning för eget bruk. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. Förändringarna av nettokostnaderna har beräknats jämfört med föregående år.

Kommunernas driftsekonomi

År 2016 var kommunernas sammanlagda driftskostnader 43,9 miljarder euro och driftsintäkter 13,2 miljarder euro. Driftskostnaderna var på föregående års nivå, medan driftsintäkterna minskade med 1,8 procent från föregående statistikår. Nettokostnaderna för driftsekonomin uppgick till 30,7 miljarder euro, vilket var en ökning med 0,7 procent från året innan.

Största delen av nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi hänförde sig till social- och hälsovården, vars andel av hela driftsekonomin var totalt 58,4 procent, dvs. 17,9 miljarder euro. Nettokostnaderna för social- och hälsovården ökade med 0,3 procent jämfört med föregående statistikår. Den största andelen av nettokostnaderna för social- och hälsovården stod den specialiserade sjukvården för, dvs. 6,6 miljarder euro och den näst största andelen primärvården 1) , dvs. 3,3 miljarder euro.

Den näst största andelen av nettokostnaderna för kommunernas hela driftsekonomi hänförde sig till undervisnings- och kulturverksamhet, vars andel av driftsekonomin var 34,6 procent, dvs. 10,6 miljarder euro. De sammanlagda nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet var 1,1 procent större än året innan. Den största andelen av nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet stod den grundläggande utbildningen för, dvs. 4,8 miljarder euro och den näst största andelen småbarnspedagogiken, dvs. 2,7 miljarder euro.

Till den övriga verksamheten i kommunerna, till vilken hör all annan verksamhet exkl. social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamhet, hänförde sig 2,2 miljarder euro av nettokostnaderna, vilket innebär en andel på 7,0 procent av hela driftsekonomin. Nettokostnaderna för övrig verksamhet ökade med 1,9 procent jämfört med året innan.

Samkommunernas driftsekonomi

År 2016 var samkommunernas sammanlagda driftskostnader 14,4 miljarder euro brutto och driftsintäkterna 14,6 miljarder euro brutto. De sammanlagda bruttodriftskostnaderna ökade med 2,2 (var 5,3) procent och bruttodriftsintäkterna med 1,8 (var 5,8) procent från föregående statistikår.

Största delen av bruttokostnaderna för samkommunernas driftsekonomi hänförde sig till social- och hälsovården, vars andel av hela driftsekonomin var 72,7 procent. Bruttokostnaderna för social- och hälsovården ökade med 2,8 (var 7,3) procent och driftsintäkterna med 2,6 procent från föregående år.

Näst mest, dvs. 8,7 procent av bruttokostnaderna för samkommunernas driftsekonomi, hänförde sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Bruttokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet minskade med 5,9 procent och bruttointäkterna med 5,4 procent jämfört med året innan.

Information om statistiken

Statistiken över kommunekonomin innehåller uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut, driftsekonomi, investeringar och verksamhet. För statistiken insamlas uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland.

Uppgiftsinnehållet och datainsamlingen för statistiken över kommunekonomin förnyades fr.o.m. statistikåret 2015, vilket innebär att uppgifterna i statistiken över kommunekonomin inte är direkt jämförbara med de uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet som publicerats under åren innan. I statistiken över kommunekonomin sammanslås affärsverken med uppgifterna om primärkommuner och -samkommuner, medan så inte var fallet i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom gjordes ändringar i kommunernas och samkommunernas uppgiftsklassificering i samband med förnyelsen.


1) Till primärvården räknas öppenvård inom primärvården, bäddavdelningsvård inom primärvården samt mun- och tandvård.

Källa: Kommunekonomi 2016. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, kommunekonomi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (225,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 27.10.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2016. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 25.11.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2016/kta_2016_2017-10-27_tie_001_sv.html

Dela