Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Partiernas valframgång och valdeltagandet i kommunalvalet 2000

Valseger för Centern, SDP och Samlingspartiet förlorade röster

Centern i Finland segrade i kommunalvalet och blev samtidigt det största partiet i landet. Centern fick 23,8 procent av rösterna och ökade samtidigt sin andel av rösterna med 2 procentenheter. Det här var ett bättre resultat än Centern nått i något tidigare kommunalval. Allt som allt fick Centern med sina 528 319 röster, ungefär 17 000 fler röster än SDP, som klarade sig näst bäst. Väljarstödet för Centern ökade i alla valkretsar, mest i Lappland, där ökningen var 4,2 procentenheter. Totalt fick Centern 4 625 mandat i hela landet, dvs. 166 fler än i det föregående valet. Av de invalda var 30,9 procent kvinnor.

SDP fick näst mest röster och förlorade sin position som största parti. SDP fick 23,0 procent av rösterna och förlorade 1,5 procentenheter av sitt väljarstöd jämfört med det föregående kommunalvalet. Det totala antalet röster var 511 370, dvs. mer än 72 200 röster färre än år 1996. Å andra sidan innebar det, enligt antalet röster, svaga valdeltagandet att alla partier utom segraren fick färre röster än i det föregående kommunalvalet. Mätt i procentenheter och granskat efter valkrets minskade väljarstödet för SDP mest i Helsingfors (-2,7), Kymmene (-2,6), Tavastehus (-2,2), Lapplands (-2,2) och Södra Savolax (-2,0) valkretsar. SDP fick totalt 2 559 mandat, och förlorade därmed 184 mandat. Av de invalda var 38,1 procent kvinnor.

Väljarstödet för Samlingspartiet gav 20,8 procent av alla röster. Väljarstödet för partiet minskade med 0,8 procentenheter. Det totala röstetalet var 463 493, mer än 50 800 röster färre än i det föregående valet. Väljarstödet för Samlingspartiet förbättrades något inom de starka områdena i Helsingfors (med 1,8 procentenheter) och i Nylands valkrets (med 0,6 procentenheter). I alla andra valkretsar minskade väljarstödet. Samlingspartiet fick 2 028 mandat i hela landet och förlorade därmed 139 mandat. Av de invalda var 35,4 procent kvinnor.

Väljarstödet för vänsterpartiet var 9,9 procent av rösterna. Väljarstödet minskade med 0,5 procentenheter (nästan 27 000 röster) från föregående kommunalval. Vänsterförbundet fick 1 027 mandat i hela landet, och förlorade därmed 101 mandat på riksnivå. Av de invalda var 32,3 procent kvinnor.

Av de små partierna steg Gröna förbundet och Finlands Kristliga Förbund fram som segrare. Väljarstödet för Gröna förbundet ökade med 1,4 procentenheter till 7,7 procent och antalet mandat ökade med 46. Det här innebär att Gröna förbundet fick 338 mandat i hela landet. Väljarstödet för Kristliga förbundet ökade med 1,1 procentenheter till 4,4 procent och partiet fick 443 mandat i hela landet. Detta innebär en ökning på 90 mandat. Av de gröna invalda var 58,9 procent kvinnor och detsamma gäller för 38,6 procent av de kristliga.

Av samtliga 12 278 invalda var 4 220, dvs. 34,4 procent, kvinnor.

Partiernas väljarstöd i kommunalvalen 2000 och 1996 (%)

 

De största partiernas fullmäktigeplatser i kommunalvalen 1968 - 2000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fullmäktigeplatser

 

 

 

 

 

 

 

SDP

 

CENT

 

SAML

 

VÄNST

 

År

 

%

 

%

 

%

 

%

1968

2 351

19,8

3 533

29,8

1 388

11,7

1 770

14,9

1972

2 533

22,6

3 297

29,5

1 503

13,4

1 691

15,1

1976

2 735

21,5

3 936

30,9

2 047

16,1

2 050

16,1

1980

2 820

22,1

3 889

30,4

2 373

18,6

1 835

14,4

1984

2 830

22,0

4 052

31,5

2 423

18,8

1 482

11,5

1988

2 866

22,3

4 227

32,9

2 392

18,6

1 336

10,4

1992

3 130

24,9

3 998

31,8

2 009

16,0

1 319

10,5

1996

2 733

21,9

4 453

35,7

2 172

17,4

1 130

9,1

2000

2 559

20,8

4 625

37,7

2 028

16,5

1 027

8,4

Valdeltagandet rekordlågt, bara 55,9 procent

Valdeltagandet var ovanligt lågt redan för andra gången i rad i kommunalval. Valdeltagandet minskade nu med fem procentenheter jämfört med det föregående kommunalvalet. I det föregående valet var minskningen ännu kraftigare, nästan tio procentenheter. Det lama deltagandet kunde anas redan på förhand i och med det minskade antalet kandidater (-3 500) och det lama förhandsröstandet. Trots att de som röstade på förhand nu var nästan lika många som för fyra år sedan, ungefär 845 000, var antalet klart under nivån i det senaste valet, över en miljon förhandsväljare. Valdeltagandet var lamare i urbana kommuner (52,3 procent) än i tätortskommuner (59,0 procent) och landsbygdskommuner (63,6 procent). Bland valkretsarna var valdeltagandet livligast i Vasa valkrets, 64,4 procent, och lamast i Helsingfors, 50,9 procent.

Det fanns totalt 4 014 611 röstberättigade. Rösträtten i det här valet var densamma som i det föregående kommunalvalet. Rösträtt hade de medborgare i Finland, i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, i Island och i Norge som senast på valdagen fyllde 18 år och vilkas hemkommun enligt lagen om hemkommun ingick i befolkningsdatasystemet 1.9.2000. Rösträtt hade ytterligare utlänningar som uppfyllde förutsättningarna ovan och som hade bott i Finland utan avbrott i minst två års tid (1.9.1998-1.9.2000). Allt som allt fanns det ungefär 58 200 utlänningar med rösträtt. Av dessa var 14 000 medborgare i andra länder än EU-medlemsstater.

Valdeltagandet i kommunalvalen 1950 - 2000, %


Senast uppdaterad 31.5 2004

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. 2000, Partiernas valframgång och valdeltagandet i kommunalvalet 2000 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2000/kvaa_2000_2004-05-31_kat_001_sv.html