Begrepp och definitioner
- Brott
Handling eller underlåtelse som är straffbelagd enligt lag.
- Brott som kommit till polisens kännedom
Ärende som registrerats som brott i datasystemet för polisärenden.
- Dold brottslighet
Brott som inte kommer till polisens kännedom och som därför inte registreras som brott.
- Förvarhållningstid
Förvarhållningstiden anger den tid som en person hålls gripen, anhållen eller häktad med stöd av bestämmelserna om tvångsmedel. Tiden som gripen och anhållen räknas i timmar, häktningstiden i dygn.
- Inbrott
Stöld, grov stöld eller snatteri som utförts genom olaga intrång.
- Ordningsbot
Ordningsbot är ett till beloppet fast förmögenhetsstraff som är lindrigare än böter. Ordningsbotens tillämpningsområde fastställs i strafflagen, och beloppet av ordningsboten för olika förseelser bestäms genom förordning av statsrådet. I Fastlandsfinland används en åttagradig skala på 10-115 euro, medan man på Åland används en sexgradig skala på 7-70 euro.
Ordningsbot kan bestämmas som påföljd för
- ringa brott mot vägtrafiklagen eller fordonslagen
- ringa överträdelse av nedskräpningsförbudet enligt avfallslagen
- försummelse att betala fiskevårdsavgift eller spöfiskeavgift enligt lagen om fiske eller försummelse att inom utsatt tid uppvisa ett bevis på att sådan avgift har betalts
- ringa brott mot vad som bestäms om föremål och ämnen som lämpar sig för att tillfoga någon annan skada.
Ordningsbot föreläggs av polis-, tull- eller gränsbevakningsman.
- Parkeringsbot
Parkeringsbot är en avgift för överträdelser av förbud och begränsningar som gäller stannande och parkering samt av användning av parkeringsskiva. Föreläggs även för onödig tomgångskörning av motordrivet fordon.
Parkeringsbot föreläggs av polisen eller, om kommunen svarar för övervakningen, av den kommunala parkeringsövervakaren eller dennes biträden. Parkeringsfel, för vilket parkeringsbot förelagts eller anmärkning givits, registreras inte som brott.
- Strafforder
Vid strafforderförfarande kan dömas ut bötesstraff och förverkandepåföljder på högst 1 000 euro för förseelser för vilka den straffbestämmelse som skall tillämpas på fallet inte med tanke på de föreliggande omständigheterna föreskriver strängare straff än böter eller fängelse i högst sex månader samt för överträdelse av lagligen fastställt vitesförbud. Förfarandet förutsätter samtycke av målsäganden och av den som meddelats straffanspråk. Straffanspråk framställs av en polis-, tull- eller gränsbevakningsman. Själva straffordern utfärdas av åklagaren.
- Tvångsmedel
Tvångsmedlen indelas ofta i tre kategorier: tvångsmedel riktade mot person, tvångsmedel riktade mot egendom samt tvångsmedel som förordnats av domstol. Tvångsmedelsstatistiken använder en indelning i tvångsmedel riktade mot person och tvångsmedel riktade mot egendom; tvångsmedel förordnade av domstol har utmärkts med bokstaven O. I denna statistik ingår inte teleavlyssning, teleövervakning och teknisk observation (tvångsmedelslagens 5a kap. 646/2003).
Vissa av de statistikförda tvångsmedelsfallen (t.ex. besöksförbud och näringsförbud) har karaktären av (efter)lysningar, som leder till åtgärder i fall av överträdelse av förbudet.
Om tvångsmedel stadgas i tvångsmedelslagen (450/1987). I polislagen ingår även bestämmelser om gripande (polismans rätt att gripa). Om tvångsmedel som under speciella omständigheter riktas mot utlänningar (t.ex. i samband med inreseformaliteter eller mottagning av flyktingar) stadgas i utlänningslagen.
I tvångsmedelsbeslutet antecknas orsaken till användningen av tvångsmedel och den eller de allmänna rättsgrunderna för användningen.
När det gäller tvångsmedel riktade mot person kan man även ange särskilda grunder (en eller flera), t.ex. risk för att den som misstänks vara skyldig kommer undan.
- Uppklarade brott
Ett brott som kommit till polisens kännedom anses var uppklarat när sakförhållanden, parter och övriga omständigheter som förutsätts för en rättegång är utredda. Beslut i saken fattas av förundersökningsledaren.
- Uppklarningsprocent
Uppklarningsprocenten anger antalet brott som blivit uppklarade under ett visst år, i procent av antalet brott som har kommit till polisens kännedom under samma år. Uppklaringsprocenten kan således bli högre än 100 procent.
Finlands officiella statistik (FOS):
Brottslighet som kommit till polisens kännedom [e-publikation].
ISSN=1798-2235. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 20.6.2013].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/polrik/kas_sv.html.
Olet sivulla:
Förstasidan > Statistik > Rättsväsende > Brottslighet som kommit till polisens kännedom > Begrepp och definitionerStatistik
Brottslighet som kommit till polisens kännedom
- Beskrivning
- Kvalitetsbeskrivningar
- Metodbeskrivningar
- Begrepp och definitioner
- Klassificeringar
Växel 09 17 341