Den här statistiken har lagts ned.

Inga nya uppgifter produceras längre om denna statistik.

Begrepp och definitioner

Aktier och andelar

Aktier och andelar exkl. fondandelar. Hit hör aktiebolags aktier och motsvarande ägarandelar av kapitalet i andra bolagsformer exkl. andelar i fonder. Här ingår t.ex. aktier i aktiebolag, fastighetsbolag och bostadsaktiebolag.

Aktivt kortkonto

Till aktiva kortkonton räknas alla konton som använts minst en gång under året.

Aktivt kortkonto

Till aktiva kortkonton räknas alla konton som använts minst en gång under året.

Annat användningssyfte

Lån som beviljats t.ex. för affärsverksamhet (produktionssyfte), skuldsanering och andra liknande ändamål.

En kredit som beviljats en jordbrukare för köp av utsäde eller traktor är inte en konsumtionskredit, utan hör till klassen annat användningssyfte. Däremot räknas en kredit till en jordbrukare för köp av person-bil till konsumtionskrediterna.

Annat masskuldebrevslån

Andra masskuldebrevslån än debenturer och statens benchmarklån. Hit hör bl.a. "medium term notes"-masskuldebrevslån.

Antal kunder

Antalet kunder under kvartalet hos snabblåneföretag. Som kunder räknas alla som har beviljats en ny kredit under kvartalet. Om en kund har lyft flera krediter från samma företag under kvartalet, betraktas denna kund bara som en enda kund. Kunder som inte har lyft någon kredit under kvartalet, men som har haft oamorterat lånekapital gentemot företaget under kvartalet, räknas inte som kunder under det aktuella kvartalet.

Avbetalningsavtalsfordringar

Här ingår fordringar till följd av avbetalningsavtal, finansieringstjänster för avbetalningsköp, försäljningsfinansiering samt leveransfinansiering och annan finansiering som baserar sig på avbetalningsavtal eller liknande kontrakt.

Bankcertifikt

Ett bankcertifikat är ett omsättningsbart innehavarpapper med nollränta som emitterats av Finlands Bank eller en inlåningsbank. Certificate of deposit-certifikat som utställts utomlands på innehavaren räknas också hit.

Benchmarklån

Med benchmarklån (referenslån) avses stora serie- eller bostadsobligationslån som staten emitterar och som fortlöpande noteras av primary dealers på andrahandsmarknaden. Dess avkastning anger den riskfria räntan på marknaden. Med primary dealer avses en bank eller värdepappersförmedlare som genom avtal med Statskontoret åtagit sig att delta i auktionerna av benchmarklån och att upprätthålla en andrahandsmarknad. Genom avtalet mellan Finlands Bank och primary dealers har de sistnämnda åtagit sig att följa de uppföranderegler som tillämpas på andrahandsmarknaden.

Betaltidskort

Vid betalning med betaltidskort beviljas räntefri betalningstid, vanligen på mindre än två månader. Typiska betaltidskort är Visa samt bensinbolagens kundkort.

När det gäller kort med både betaltids- och kreditkortsegenskaper är valet av kategori en bedömningsfråga.

Bostadskredit

Lån som beviljats för byggande eller förvärv av bostadsbyggnader eller för förvärv av aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag. Därutöver lån som beviljats för renovering av bostadsbyggnader samt av bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag (också lån som beviljats för mindre renoveringar än grundläggande renoveringar). Lån för förvärv av investeringsbostäder klassificeras också som bostadslån.

Checkkrediter (kontokrediter)

Kontokrediter/checkkrediter (inte av skuldebrevstyp) omfattar alla debetsaldon i slutet av kvartalet på konton med kredit. Det sammanlagda kreditbeloppet ska rapporteras, oavsett om det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende det revolverande lånets och kreditlimitens storlek eller löptid som långivaren och låntagaren avtalat om, ifall överskridningen inte har bokförts bland övriga tillgångar/övrig utlåning i uppgiftslämnarens system.

Debenturer

En debentur är ett masskuldebrevslån med sämre förmånsrätt än emittentens övriga förbindelser.

Egendomsförvaltningsbolags skuldförbindelser

Innehavarpapper med nollränta som emitterats av egendomsförvaltningsbolag.

Egentliga kreditkort

Egentliga kreditkort har en betaltid som kan variera flexibelt från en månad till flera år. Största delen av specialkreditkorten hör till denna grupp.

När det gäller kort med både betaltids- och kreditkortsegenskaper är valet av kategori en bedömningsfråga.

Eviga lån

Här anges s.k. perpetuella eller eviga fordringsbevis. Kännetecknande för perpetualerna är att gäldenären förbinder sig att betala en viss ränta, som i regel är bunden till penningmarknadsräntor, utan att någonsin betala tillbaka det nominella kapitalet. Ett evigt lån är alltså ett masskuldebrevslån som inte amorteras och som inte har någon förfallodag, men på vilket ränta betalas regelbundet.

Fastighetsleasing

Fastighetsleasing är en form av finansiell leasing, där leasingavtalets objekt utgörs av fastigheter. Sale and leaseback av en fastighet innebär att ett företag säljer en fastighet till ett finansieringsbolag som fungerar som finansiär. Finansieringsbolaget hyr sedan omedelbart ut fastigheten, så att innehavet och nyttjandet av fastigheten hela tiden förblir hos företaget. Vidare kommer man överens om att företaget har optionsrätt att återta äganderätten till fastigheten under vissa förutsättningar.

Specificerade uppgifter om fastighetsleasing och annan sale and lease back-verksamhet insamlades för statistiken över finansieringsleasing fram till år 2008. Fr.o.m. år 2009 ingår dessa uppgifter i statistiken i annan finansieringsleasingverksamhet.

Finansiell leasing

Parterna vid finansieringsleasing är objektets säljare, finansieringsbolaget och leasingtagaren.

Finansiell leasing innebär långfristig uthyrning, där finansiären förvärvar ett objekt som leastagaren behöver och hyr ut det på basis av ett långfristigt hyresavtal. Olika maskiner, anordningar och fortskaffningsmedel är de vanligaste finansiella leasingobjekten i Finland.

Leasingavtal kan även gälla byggnader och fast egendom. Finansieringsbolaget finansierar anskaffningen av objektet genom att köpa anordningen och hyra ut den till kunden.

Leasingobjektet ägs av finansieringsbolaget. Avtalets syfte är inte att leastagaren blir ägare till objektet vid hyrestidens utgång. Leastagaren har nyttjanderätt till objektet, och hyresperioden omfattar vanligen objektets hela ekonomiska brukstid.

Finansiering av fakturafordringar (factoring)

Factoring innebär att ett säljföretags fakturafordringar omvandlas till pengar. Företaget levererar fakturafordringar till ett kreditinstitut/finansbolag och får rörelsekapital i utbyte mot dem. Hit hänförs kapital som överlåtits till företag för finansiering av rörelsekapital. Köparen betalar fakturafordran direkt till finansbolaget. Avtalet om den överförda fordran utgör säkerhet för fordran.

Här ingår både inhemsk factoring och exportfactoring.

Finansiering av inköpsfakturor (confirming)

Finansieringen av inköpsfakturor baserar sig på ett finansieringsavtal mellan ett företag och ett kreditinstitut, som hänför sig till anskaffningar av omsättnings- och anläggningstillgångar. Säkerhet är oftast en bankgaranti.

Fusion

Uppgifter om kreditbeståndet i finansiella företag som fusioneras bokförs inte som nya krediter i kreditbeståndet.

När fusionen är klar räknar Statistikcentralen ihop kreditbestånden i de fusionerade finansiella företagen.

Företagscertifikat

Ett företagscertifikat är ett omsättningsbart innehavarpapper med nollränta som emitterats av ett företag eller kreditinstitut. Commercial paper- och Euronote-certifikat som utställts utomlands på innehavaren räknas också till företagscertifikaten. Hit räknas också andelsbankscertifikaten, dvs. i regel kortfristiga innehavarpapper utställda av andelsbanksgruppen.

Genomsnittlig maturitet

Genomsnittlig maturitet för nya krediter beviljade under kvartalet, dagar.

Det aritmetiska medelvärdet av de ursprungliga maturiteterna (som avtalats vid utbetalningen av kredi-ten) för nya krediter som beviljats under kvartalet.

Investeringar på penningmarknaden

Hit hör investeringar på den institutionella marknaden.

Kapitalmarknadsinstrument (exkl. aktier)

Av masskuldebreven: referenslån (benchmarklån), debenturer, optionslån, konverteringslån, övriga masskuldebrevslån, eviga lån samt övriga kapitalmarknadsinstrument (exkl. aktier).

Kommuncertifikat

Ett omsättningsbart skuldebrev som emitteras av kommuner.

Konsumtionskredit

Lån till hushåll för förvärv av konsumtionsvaror och tjänster för eget bruk.

Här ingår alla konto- och kreditkortskrediter (också checkkonton med kredit), krediter för resor (exkl. studie- och arbetsresor) samt övriga krediter som beviljats hushållen för konsumtion (t.ex. krediter för anskaffning av bil, hushållsmaskiner osv.).

Kontofordan

Kreditbeståndet omfattar krediter som i allmänhet styrks med ett skuldebrev.

Kontofordringar hos t.ex. arbetsgivarföretag eller fastighetsbolag som hör till koncernen räknas inte med i kreditbeståndet.

Om det upprättas ett skuldebrev över en kontofordran ingår det emellertid i kreditbeståndet.

Konverteringslån

Ett konverteringslån är ett masskuldebrevslån som ger rätt att inom en viss tid konvertera skuldebrevet till ett på förhand bestämt antal aktier i emittentföretaget. Konverteringslånet avviker från optionslånen genom att optionsrätten inte kan avskiljas från lånedelen. Efter att optionsrätten utnyttjats konverteras den till konverteringslånet bundna låneposten i emittentföretagets bokföring till aktiekapital.

Kortskuld

Det obetalda beloppet av en kreditkortsskuld vid årets slut. Inkluderar också obetalda räntor som kortbolaget lagt till skuldkapitalet.

Kortskuld

Det obetalda beloppet av en kreditkortsskuld vid årets slut. Inkluderar också obetalda räntor som kortbolaget lagt till skuldkapitalet.

Kredit för fritidsbostäder

Lån för förvärv eller renovering av nya eller gamla fritidsbostäder (också lån som beviljats för mindre renoveringar än grundläggande renoveringar).

Kreditbeståndet

Kreditbeståndet består av eurokreditbeståndet och valutakreditbeståndet. Eurokreditbeståndet indelas i eurolån, förmedlade krediter som beviljats av statliga medel samt investeringsmasskuldebrev utställda i euro. Valutakreditbeståndet indelas i valutalån och investeringsmasskuldebrev utställda i valuta.

Utlåningsbeståndet i euro och i valuta består av checkkrediter, växlar, direkta skuldebrevslån och övriga lån.

I posten "investeringsmasskuldebrev" ingår masskuldebrev som bokförts som investeringstillgångar. I fråga om kreditinstitut består denna post av masskuldebrev som bokförts under fordringsbevis som är avsedda att stadigvarande innehas i rörelsen. I fråga om försäkringsanstalter består denna post av masskuldebrev som bokförts under placeringar.

I statistiken över kreditbeståndet används tre olika kreditbeståndsbegrepp.

1. Total kreditgivning:

Begreppet "den totala kreditgivningen" inbegriper samtliga krediter som beviljats av sektorn, dvs.:

  • kreditgivning till allmänheten,
  • kreditgivning till utlandet,
  • finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning.

I totalsumman har lån som beviljats av statliga medel tagits upp två gånger:

a) först som statlig kredit till bankerna och sedan som bankernas utlåning till allmänheten,

b) först som statlig kredit till kommunerna och sedan som kommunernas förmedling till allmänheten av krediter som beviljats av statliga medel.

2. Kreditgivning till allmänheten:

"Kreditgivningen till allmänheten" omfattar den totala kreditgivningen minus krediter till utlandet och överlappande krediter (finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning samt förmedlade krediter som beviljats av statliga medel).

3. Kreditgivning till företag och näringsidkares hushåll: "Kreditgivning till företag och näringsidkares hushåll" (kreditgivning till företagsverksamhet) omfattar krediter som beviljats till sektorerna 1 (Företag) och 51 (Näringsidkares hushåll) och förekommer som slutsumma i tabeller där krediterna indelas efter kredittagarens näringsgren.

Krediter till sektorerna 1 och 51 inbegriper också bostadskrediter.

Kreditförlust

Specifika kreditförlustreserveringar raderas från kreditbeståndet först då de hänförs till kunden och en kreditförlust bokförs.

Kreditkortsfordringar

Ett kreditinstituts kontokreditfordringar på kunder som ingått kreditkortsavtal.

Betaltidskredit

En betaltidskredit för kreditkort definieras som kredit som erbjuds till 0 procents ränta under perioden från betalningstransaktionen med kortet fram till dess att de belopp som betalats med kortet under faktureringsperioden förfaller till betalning.

Betaltidskredit kan erhållas via kort med fördröjd debetfunktion (debit card) eller kreditkort (kort som ger både betaltidskredit och räntebärande kredit).

Äkta kreditkortskredit:

Äkta kreditkortskrediter definieras som utökad kredit som beviljas efter utgången av föregående faktureringsperiod, dvs. det debetbelopp på kreditkortskontot som inte betalats vid första möjliga tillfälle. För äkta kreditkortskredit tas normalt ut en ränta som överstiger 0 procent. Räntan kan också vara differentierad.

Kreditkortskredit

Det obetalda kapitalet av egentliga kreditkortskrediter (äkta kreditkortskrediter) och betaltidskrediter i slutet av kvartalet.

Leasingobjekt

Det oavskrivna anskaffningsvärdet för tillgångar som hyrts ut genom leasingavtal samt förskottsbetalningar för leasingobjekt.

Masskuldebrev

Masskuldebreven hör till kapitalsmarknadsinstrumenten (ursprunglig maturitet över 12 månader), såsom obligationer (referenslån/benchmarklån), debenturer, optionslån i form av masskuldebrev, konver-teringslån, eviga lån samt övriga masskuldebrevslån som hör till kapitalmarknadsinstrument.

Aktier, derivat och fondandelar ingår inte i kreditbeståndet.

Ny kredit

Begreppet omfattar utbetalningar av nya krediter och de omförhandlade krediter där det skett väsentliga förändringar i kreditvillkoren. Enbart förändringar i räntebindningen är inte väsentliga förändringar, om övriga villkor, t.ex. lånetiden, är oförändrade. Vid sådan omförhandling av lån där det totala lånebeloppet blir högre än det lån som omförhandlas rapporteras endast den överskjutande delen som ny utbetalning. Köp av utlåningsbestånd får inte bokföras som nya krediter.

Nya krediter som utbetalats under kvartalet av övriga lån (inkl. omvända repor).

Omvända repor gäller inte kreditgivarsektor VIP 1. Snabblåneföretag

Omvända repor

Här uppges omvända repor som ingår i balansräkningen och som baserar sig på ett förpliktande återförsäljningsavtal. Omvända repor är utlåning från kreditinstitut. Kreditinstitutet fungerar som köpare (placerare) och köper värdepapper av kunderna mot ett återförsäljningsavtal. Repooptioner hör däremot till poster utanför balansräkningen.

Operationell leasing

Bruksleasing (operating leasing) är ett kortfristigt leasingavtal som kan sägas upp under avtalsperioden om leastagaren så önskar. Ett bruksleasingavtal har stora likheter med ett sedvanligt hyresavtal. Genom bruksleasing kan ett objekt leasas till flera leastagare efter varandra, vilket betyder att leasingperioden inte omfattar objektets hela ekonomiska brukstid. Leastagaren har också möjlighet att säga upp avtalet. Bruksleasingavtal innebär ofta bruttoleasing, där leastagaren svarar för objektets underhåll och hyra.

Optionslån

Ett optionslån är ett masskuldebrev till vilket hör optionsbevis. På primärmarknaden säljs de tillsammans,

men på andrahandsmarknaden kan de omsättas åtskilda. Ett optionslån är ett teckningsrättslån, där tecknaren utöver räntan och återbetalningen av lånekapitalet får rätt att teckna emittentens aktier till ett visst pris under en viss tid.

Om ett kreditinstitut innehar separata optionsbevis jämställs de med aktier och andelar.

Dessa ska inte uppges här.

Penningmarknadspapper

Kortfristiga (ursprunglig maturitet högst 12 månader) omsättningsbara penningmarknadsinstrument, såsom placerings-, företags- och kommuncertifikat, egendomsförvaltningsbolags och statens skuldförbindelser, omsättningsbara penningmarknadsskuldebrev samt övriga omsättningsbara penningmarknadspapper. Penningmarknadsplaceringar och icke omsättningsbara penningmarknadsskuldebrev ingår inte i kreditbeståndet.

Penningmarknadsskuldebrev (icke omsättningsbara)

Hit hör skuldebrevsbaserade, icke omsättningsbara fordringar på penningmarknaden.

Icke omsättningsbara penningmarknadsskuldebrev ingår inte i kreditbeståndet.

Skuldebrevslån

Det utestående kapitalet av skuldebrevslån som ett finansinstitut beviljat ur sin inlåning (eller försäkringsanstalter ur sina försäkringsfonder) eller ur eget kapital. Skuldebreven omfattar också lån som förmedlats ur medel hos inrättningar som är underställda Pensionsskyddscentralen, räntestödslån, lån som förmedlats av statsmedel, bostadssparpremielån samt övriga skuldebrevslån. För försäkringsanstalternas del ingår utöver frivillig utlåning även återlåning till arbetsgivare eller försäkringstagare.

Snabblåneföretag

Ett företag som har som huvudsaklig affärsverksamhet att bevilja små eller mindre garantifria konsumtionskrediter, där den ursprungliga maturiteten, dvs. återbetalningstiden, typiskt är kortare än tre månader. Det är karakteristiskt för lånen att de betalas tillbaka i en eller bara några rater. Dessutom utgår inte i allmänhet någon egentlig nominell ränta, utan alla kostnader för lånet uppkommer oftast av andra kostnader, såsom expeditions- och hanteringskostnader samt service- och textmeddelandeavgifter. Typiskt är att man kan beställa service av snabblåneföretagen per textmeddelande eller över Internet, varför kunden får tillgång till lånet mycket snabbt.

Specialkreditkort

Specialkreditkort är kreditkort som kan användas för betalning i namngivna butiker eller affärskedjor. För inköp beviljas vanligen över två månaders betalningstid. På köpskulden debiteras ränta.

Statsskuldförbindelser

En statsskuldförbindelse är ett icke räntebärande omsättningsbart skuldebrev som staten (också annan än finska staten) utställt på innehavaren.

Studielån

Lån till privatpersoner för finansiering av studier, studieresor o.d.

Total kreditgivning

Den totala kreditgivningen omfattar alla krediter som beviljats av den beskrivna kreditgivarsektorn.

Omfattar sålunda

  • kreditgivning till allmänheten
  • kreditgivning till utlandet
  • finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning.

I totalsumman innehåller den totala kreditgivningen överlappande krediter.

De lån som beviljats av statsmedel finns med två gånger:

1. först som statlig kredit till bankerna och sedan som bankernas utlåning till allmänheten

2. först som statlig kredit till kommunerna och sedan som kommunernas utlåning av statsmedel till allmänheten.

Universalkreditkort

Universalkreditkort emitteras i huvudsak av bankernas finansieringsbolag och kan användas i så gott som alla butiker. Denna grupp baserar sig på den indelning som används i Finlands Bankförenings publikation "Bankkort".

Utlåning

Utlåning I:

Checkkrediter (kontokrediter)

Växlar

Skuldebrevslån

Utlåning II:

Avbetalningsavtalsfordringar

Finansiering av fakturafordringar (factoring)

Finansiering av inköpsfakturor (confirming)

Kreditkortsfordringar

Övrig kreditgivning

Omvända repor

Finansiell leasing

Växel

En växel är en formbunden betalningsanvisning som utfärdats av utställaren, dvs. i praktiken närmast en skuldförbindelse som undertecknats av acceptanten. Här ingår saldobeloppen av växelkrediter som beviljats av egna medel samt växelkrediter som förmedlats av statens medel eller andra finansinstituts medel. S.k. egna växlar hör till gruppen "övrig utlåning".

Övrig utlåning

Den här klassen omfattar andra än ovan nämnda kreditgivningsposter inom utlåning II. Hit hör bl.a. avtalsfinansiering för vilken inget avbetalningsavtal ingåtts och lagerfinansiering i samband med finansiering av rörelsekapital. Också kombinationer av olika finansieringsformer, såsom betalningstid- och kreditfinansiering, hör hit om de inte klart kan hänföras till någon annan klass.

Övriga kapitalmarknadsinstrument exkl. aktier

Hit hör bl.a. medelfristiga värdepapper av typen "medium term notes" -certifikat.

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Finansverksamhet [e-publikation].
ISSN=2323-9859. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 10.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rato/kas_sv.html