Till aktiva kortkonton räknas alla konton som använts minst en gång under året.
Till aktiva kortkonton räknas alla konton som använts minst en gång under året.
Vid betalning med betaltidskort beviljas räntefri betalningstid, vanligen på mindre än två månader. Typiska betaltidskort är Visa samt bensinbolagens kundkort.
När det gäller kort med både betaltids- och kreditkortsegenskaper är valet av kategori en bedömningsfråga.
Bruksleasing (operating leasing) är ett kortfristigt leasingavtal som kan sägas upp under avtalsperioden om leastagaren så önskar. Ett bruksleasingavtal har stora likheter med ett sedvanligt hyresavtal. Genom bruksleasing kan ett objekt leasas till flera leastagare efter varandra, vilket betyder att leasingperioden inte omfattar objektets hela ekonomiska brukstid. Leastagaren har också möjlighet att säga upp avtalet. Bruksleasingavtal innebär ofta bruttoleasing, där leastagaren svarar för objektets underhåll och hyra.
Egentliga kreditkort har en betaltid som kan variera flexibelt från en månad till flera år. Största delen av specialkreditkorten hör till denna grupp.
När det gäller kort med både betaltids- och kreditkortsegenskaper är valet av kategori en bedömningsfråga.
Fastighetsleasing är en form av finansiell leasing, där leasingavtalets objekt utgörs av fastigheter. Sale and leaseback av en fastighet innebär att ett företag säljer en fastighet till ett finansieringsbolag som fungerar som finansiär. Finansieringsbolaget hyr sedan omedelbart ut fastigheten, så att innehavet och nyttjandet av fastigheten hela tiden förblir hos företaget. Vidare kommer man överens om att företaget har optionsrätt att återta äganderätten till fastigheten under vissa förutsättningar.
Specificerade uppgifter om fastighetsleasing och annan sale and lease back-verksamhet insamlades för statistiken över finansieringsleasing fram till år 2008. Fr.o.m. år 2009 ingår dessa uppgifter i statistiken i annan finansieringsleasingverksamhet.
Finansiell leasing innebär långfristig uthyrning, där finansiären förvärvar ett objekt som leastagaren behöver och hyr ut det på basis av ett långfristigt hyresavtal. Olika maskiner, anordningar och fortskaffningsmedel är de vanligaste finansiella leasingobjekten i Finland.
Leasingavtal kan även gälla byggnader och fast egendom. Finansieringsbolaget finansierar anskaffningen av objektet genom att köpa anordningen och hyra ut den till kunden.
Leasingobjektet ägs av finansieringsbolaget. Avtalets syfte är inte att leastagaren blir ägare till objektet vid hyrestidens utgång. Leastagaren har nyttjanderätt till objektet, och hyresperioden omfattar vanligen objektets hela ekonomiska brukstid.
Finansiell leasing innebär långfristig uthyrning, där finansiären förvärvar ett objekt som leastagaren behöver och hyr ut det på basis av ett långfristigt hyresavtal. Olika maskiner, anordningar och fortskaffningsmedel är de vanligaste finansiella leasingobjekten i Finland.
Leasingavtal kan även gälla byggnader och fast egendom. Finansieringsbolaget finansierar anskaffningen av objektet genom att köpa anordningen och hyra ut den till kunden.
Leasingobjektet ägs av finansieringsbolaget. Avtalets syfte är inte att leastagaren blir ägare till objektet vid hyrestidens utgång. Leastagaren har nyttjanderätt till objektet, och hyresperioden omfattar vanligen objektets hela ekonomiska brukstid.
Det obetalda beloppet av en kreditkortsskuld vid årets slut. Inkluderar också obetalda räntor som kortbolaget lagt till skuldkapitalet.
Det obetalda beloppet av en kreditkortsskuld vid årets slut. Inkluderar också obetalda räntor som kortbolaget lagt till skuldkapitalet.
Kreditbeståndet består av eurokreditbeståndet och valutakreditbeståndet. Eurokreditbeståndet indelas i eurolån, förmedlade krediter som beviljats av statliga medel samt investeringsmasskuldebrev utställda i euro. Valutakreditbeståndet indelas i valutalån och investeringsmasskuldebrev utställda i valuta.
Utlåningsbeståndet i euro och i valuta består av checkkrediter, växlar, direkta skuldebrevslån och övriga lån.
I posten "investeringsmasskuldebrev" ingår masskuldebrev som bokförts som investeringstillgångar. I fråga om kreditinstitut består denna post av masskuldebrev som bokförts under fordringsbevis som är avsedda att stadigvarande innehas i rörelsen. I fråga om försäkringsanstalter består denna post av masskuldebrev som bokförts under placeringar.
I statistiken över kreditbeståndet används tre olika kreditbeståndsbegrepp.
1. Total kreditgivning:
Begreppet "den totala kreditgivningen" inbegriper samtliga krediter som beviljats av sektorn, dvs.:
I totalsumman har lån som beviljats av statliga medel tagits upp två gånger:
a) först som statlig kredit till bankerna och sedan som bankernas utlåning till allmänheten,
b) först som statlig kredit till kommunerna och sedan som kommunernas förmedling till allmänheten av krediter som beviljats av statliga medel.
2. Kreditgivning till allmänheten:
"Kreditgivningen till allmänheten" omfattar den totala kreditgivningen minus krediter till utlandet och överlappande krediter (finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning samt förmedlade krediter som beviljats av statliga medel).
3. Kreditgivning till företag och näringsidkares hushåll: "Kreditgivning till företag och näringsidkares hushåll" (kreditgivning till företagsverksamhet) omfattar krediter som beviljats till sektorerna 1 (Företag) och 51 (Näringsidkares hushåll) och förekommer som slutsumma i tabeller där krediterna indelas efter kredittagarens näringsgren.
Krediter till sektorerna 1 och 51 inbegriper också bostadskrediter.
Ett kreditinstituts kontokreditfordringar på kunder som ingått kreditkortavtal.
Det oavskrivna anskaffningsvärdet för tillgångar som hyrts ut genom leasingavtal samt förskottsbetalningar för leasingobjekt.
Ett företag som har som huvudsaklig affärsverksamhet att bevilja små eller mindre garantifria konsumtionskrediter, där den ursprungliga maturiteten, dvs. återbetalningstiden, typiskt är kortare än tre månader. Det är karakteristiskt för lånen att de betalas tillbaka i en eller bara några rater. Dessutom utgår inte i allmänhet någon egentlig nominell ränta, utan alla kostnader för lånet uppkommer oftast av andra kostnader, såsom expeditions- och hanteringskostnader samt service- och textmeddelandeavgifter. Typiskt är att man kan beställa service av snabblåneföretagen per textmeddelande eller över Internet, varför kunden får tillgång till lånet mycket snabbt.
Specialkreditkort är kreditkort som kan användas för betalning i namngivna butiker eller affärskedjor. För inköp beviljas vanligen över två månaders betalningstid. På köpskulden debiteras ränta.
Universalkreditkort emitteras i huvudsak av bankernas finansieringsbolag och kan användas i så gott som alla butiker. Denna grupp baserar sig på den indelning som används i Finlands Bankförenings publikation "Bankkort".
Finlands officiella statistik (FOS):
Finansverksamhet [e-publikation].
ISSN=2323-9859. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 9.5.2013].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rato/kas_sv.html.
Olet sivulla:
Förstasidan > Statistik > Finansiering och försäkring > Finansverksamhet > Begrepp och definitionerStatistik
Statistikcentralen
Växel 09 17 341
Kontaktinformation
Upphovsrätt och användarvillkor
Synpunkter
|