Begrepp och definitioner

Elektricitet

Industrins elanvändning statistikförs på två olika sätt. När det gäller totalförbrukningen av energi inom industrin används arbetsställets nettoköp av elektricitet (köpt/fått - såld/överlåten). Totalvolymen av elektricitet som används vid arbetsställena fås från uppgifterna i enkäten om energiförbrukningen inom industrin.

Företags- och arbetsställeregistret

Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister är ett statistiskt basregister som täcker alla företag, sammanslutningar (också den offentliga sektorn) och privata näringsidkare som är mervärdesskattskyldiga, arbetsgivare eller som ingår i förskottsuppbördsregistret. År 2002 innehöll företags- och arbetsställeregistret omkring 320 000 verksamma företag och sammanslutningar samt 384 000 arbetsställen.

I företags- och arbetsställeregistret ingår bara de lantbruk som verkar som arbetsgivare eller som betalar mervärdesskatt på företagsverksamheten. Registret omfattar också offentliga myndigheter, dvs. alla statliga ämbetsverk, kommuner och samkommuner samt deras arbetsställen.

Koncernstrukturena upprätthålls i koncernregistret. Koncernregistret täcker de största koncernerna i Finland inkl. moder-, dotter- och intresseföretag.

Uppgifterna i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister samlas i huvudsak in från två källor: skatteförvaltningens register och egna enkäter.

Om upprätthållande av företagsregistret har stadgats i EU:s förordning rörande företagsregister (EEG 2186/93).

Gigawattimme

En gigawattimme 8GWh) är en enhet för energi, som används för angivande av energimängd, elektricitet och värme. 1 GWh = 1 000 MWh = 1 000 000 kWh; 1 GWh = 3,6 TJ.

Kol

Kol har bildats ur växtrester för hundratals miljoner år sedan. Med kol avser man i energistatistiken stenkol (1211,1212), brunkol (1221), annat kol (1222,1228,1229) och koks som används som energikälla samt masugns- och koksgas som erhålls som biprodukt vid framställning av järn.

Landskap

För utvecklandet av regionerna och för planeringen av områdenas disposition indelas landet i landskap. Landskapen och landskapsförbunden utgör områden som består av kommuner som bildar en ändamålsenlig helhet i funktionellt och ekonomiskt hänseende samt med tanke på planeringen av området. Statsrådet beslutar om landskapens antal, områden och namn efter att ha hört de berörda förbunden på landskapsnivå och kommunerna.

I statistiska sammanhang rekommenderas användning av landskapsindelning i stället för eller vid sidan av länsindelningen. Sedan september 1997 råder det en exakt motsvarighet mellan landskapens områden och områdena för de landskapsförbund som företräder dem.

Landskapsförbunden sköter intressebevakningen för kommunerna på sitt område. Numera ansvarar de också för den regionala utvecklingen på sitt verksamhetsområde. Genom statsrådets principbeslut (6.2.1997) har landskapsförbundens områdesindelning lagts till grund för områdesindelningen för statens regionförvaltningsmyndigheter.

Som huvudsaklig regionindelning för statistiska ändamål rekommenderas NUTS-indelningen, EU:s officiella regionindelning. Enligt en ändring av NUTS-förordningen 11.7.2003 skall den indelning på NUTS 3-nivå som gällde vid nämnda tidpunkt vara i kraft i minst tre års tid, oavsett eventuella nationella ändringar av landskapsindelningen. Vid nämnda tidpunkt motsvarade NUTS 3-nivån i Finland den då gällande landskapsindelningen. För närvarande avviker den nationella landskapsindelningen från EU:s NUTS 3-indelning i fråga om kommunen Punkalaidun. EU:s NUTS 3-indelning reviderades år 2006, vilket betyder att de ändringar som då godkändes träder i kraft år 2008.

Landskapens officiella namn har fastställts genom beslut av statsrådet 26.2.1998. Beslutet trädde i kraft 1.3.1998.

Olja

Innehåller följande bränsleklassificeringens klasser:

  • Raffinerigas (1111)
  • Gasol, flytgas (1112)
  • Industribensin (1121)
  • Flygbensin (1123)
  • Flygfotogen (1131)-
  • Annat fotogen, petroleum (1132)
  • Lätt brännolja, tunn eldningsolja (1134)
  • Motorbrännolja (1135)
  • Andra mellantjocka oljor (1139)
  • Tung brännolja, tjockolja, svavelhalt < 1 % (1141)
  • Tung brännolja, tjockolja, svavelhalt > 1 % (1142)
  • Andra tjocka oljor (1143)
  • Petroleumkoks (1150)
  • Retur- och spilloljor (1160)
  • Andra oljeprodukter (1190)

Petajoule

Petajoule (PJ) är en energienhet som används för att ange energiinnehållet i bränslen och andra energikällor. 1 PJ = 1000 TJ; 1 TJ = 0,278 GWh

Torv

Innehåller följande bränsleklassificeringens klasser:

  • Frästorv (2110)
  • Stycketorv (2120)
  • Torvpelletar och -briketter (2130).

Totalförbrukning av energi inom industrin

Den totala bränslevolymen inom industrin samt volymer av el och värme som skaffats från annat håll för eget bruk (nettoköp dvs. köpt/fått - såld/överlåten). Energivolymerna kan sammanräknas och sammanräknade beskriver de förbrukningen av totalenergin inom näringsgrenen.

Träbaserade bränslen

Innehåller följande bränsleklassificeringens klasser:

  • Vedträn, långved och småved (3111)
  • Helträds- eller slanflis (3112)
  • Flis eller kross av hyggesrester (3113)
  • Bark (3121)
  • Sågspån, kutterspån o.a. spån (3122)
  • Flis eller kross av trärester (3123)
  • Trärestprodukter från industrin, ospecificerade (3128)
  • Övriga restprodukter av trä (3129)
  • Avlutar från träförädlingsindustrin (3130)
  • Övriga bi- och avfallsprodukter från träförädlingsindustrin (3140)
  • Återvinningsträ (3150)
  • Träpelletar och -briketter (3160).

Värme

Inom industrins totalförbrukning av energi används nettoköp av fjärrvärme och den värme/ånga som används inom industriprocesser (köpt/fått - såld/överlåten), dvs. värme som skaffats utifrån för eget bruk.

Övriga energikällor

Innehåller följande bränsleklassificeringens klasser

  • Vegetabiliska produkter (3170)
  • Animaliska produkter (3180)
  • Biogas från avstjälpningsplats (3211)
  • Biogas i avloppsrening (3212)
  • Biogas från industrin (3213)
  • Övrig biogas (3219)
  • Flytande biobränslen (3220)
  • Återvinningsbränslen (3231)
  • Rivningsträ (3232)
  • Impregnerat trä (3233)
  • Övriga blandbränslen (3239),
  • Produktgas (3240)
  • Plastavfall (4911)
  • Gummiavfall (4912)
  • Problemavfall (4913)
  • Övrigt avfall (4919)
  • Industriell reaktionsvärme (4920)
  • Elektricitet, som använts i elpannor och värmepumpar (4940)
  • Väte (4980)
  • Övriga energikällor, ospecificerade (4990)

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över industrins energianvändning [e-publikation].
ISSN=1798-7768. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 15.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tene/kas_sv.html