Begrepp och definitioner

Arbetsgivarsektorn

Klassificeringen av arbetsgivarsektorn (den juridiska formen) beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn. Klassificeringen är följande:

Den offentliga sektorn (staten, kommun)
Aktiebolag med statlig majoritet
Den privata sektorn
Annan eller okänd

Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister. De klassificeringar som hänför sig till detta register presenteras i publikationen "Sektorindelningen".

Arbetskraft

Till arbetskraften hör alla 15-74-åringar som under årets sista vecka antingen var sysselsatta eller arbetslösa. Frågan om en person skall räknas till arbetskraften har avgjorts på basis av uppgifter ur olika register.

Arbetslös

Som arbetslös arbetskraft räknas de 15-74-åringar som var arbetslösa den sista arbetsdagen under året. Uppgiften baserar sig på arbetsministeriets register över arbetssökande.

Arbetslöshetsmånader

Med arbetslöshetsmånader avses en persons sammanlagda antal arbetsmånader under året. Uppgifterna baserar sig på arbetsministeriets register över arbetssökande.

Arbetsmånader

Med arbetsmånader avses en persons sammanlagda arbetsmånader under året. Uppgifterna om arbetsmånader baserar sig på olika register.

Arbetsplats

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Om arbetet t.ex. under moderskapsledighet sköts av en vikarie kan detta i statistiken ge upphov till två arbetsplatser. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur.

I registerbaserade folkräkningar och i sysselsättningsstatistiken har det inte gjorts någon skillnad mellan arbete som utförs på fast arbetsplats och arbete av rörlig natur, utan man har strävat efter att placera varje person vid något arbetsställe oberoende av arbetets karaktär. Om det saknas närmare uppgifter om var arbetsplatsen är belägen har personen i fråga placerats efter hemort. För majoriteten av alla företagare är arbetsplatsen belägen på företagarens hemort.

Antalet arbetsplatser kan förvanskas av att vissa uppgifter är bristfälliga. En person som arbetar på ett företag med flera arbetsställen kan t.ex. i avsaknad av närmare uppgifter ha blivit placerad på sin hemort, eller alla personer kan ha placerats på företagets huvudsakliga arbetsställe.

Arbetsplatssufficiens

Arbetsplatssufficiens anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Om arbetsplatssufficiensen är över 100 procent är antalet arbetsplatser inom området större än antalet inom området bosatta sysselsatta personer. Om arbetsplatssufficiensen är mindre än 100 procent är förhållandet det omvända.

Befolkning i arbetsför ålder

Till befolkningen i arbetsför ålder hör alla 15-74-åringar.

Beväring

Som beväringar definieras personer som enligt huvudstaben varit i beväringstjänst under årets sista vecka. Personer som deltog i reservövning under räkningsveckan betraktas inte som beväringar.

Civiltjänstepliktig

Som civiltjänstepliktiga definieras personer som enligt arbets- och näringsministeriet varit i civiltjänst under undersökningsveckan.

Civiltjänstgöring baserar sig å ena sidan på försvarsskyldighet enligt grundlagen och å andra sidan på religionsfrihet och samvetsfrihet. En värnpliktig kan av allvarliga samvetsskäl som bygger på religiös eller etisk övertygelse ansöka om civiltjänst. Fullgörande av civiltjänst ersätter under fredstid tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1950/452).

Om civiltjänstgöring stadgas i civiltjänstlagen (1991/1723) och -förordningen (1991/1725).

Försörjningskvot (ekonomisk)

Befolkningsstrukturen mäts med den s.k. ekonomiska försörjningskvoten, där man räknar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en sysselsatt.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

Arbetskraft

sysselsatta
arbetslösa

Utanför arbetskraften

0-14-åringar
studerande, skolelever
pensionärer
beväringar, civiltjänstepliktiga
övriga utanför arbetskraften

Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.

Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.

Inom området arbetande

Med inom området arbetande avses alla som arbetar inom området, oberoende av var de bor. De inom området arbetande personerna utgör den s.k. sysselsatta dagbefolkningen, och deras antal kan användas som ett mått på antalet arbetsplatser inom området.

Inom området bosatt sysselsatt arbetskraft

Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen.

Juridisk form

Med den juridiska formen specificeras den juridiska personens juridiska ställning. Klassificeringen av juridisk form bygger på bolagsformerna i handelsregistret och på kraven i skattelagstiftningen. Företagens och sammanslutningarnas juridiska form har sparats i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS).

Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.

Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Löntagare

Som löntagare definieras 18-74-åriga personer med anställningsförhållande som enligt något register över anställningsförhållande inom pensionsförsäkringssystemet var i kraft under årets sista vecka. En förutsättning är att personen i fråga enligt Arbetsministeriets register över arbetssökande inte var arbetslös arbetssökande den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväring eller civiltjänstepliktig den sista veckan under året. Ytterligare en förutsättning är att om en person som samtidigt med sitt anställningsförhållanden har en gällande företagarpensionsförsäkring så skall löneinkomsterna i beskattningen vara större än företagarinkomsterna. Om en 15-74-årig person inte är företagare, arbetslös, studerande, pensionär, civiltjänstepliktig eller beväring och om hans/hennes löneinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen (inkomstgränsen definieras i samband med fastställandet av huvudsaklig verksamhet enligt uppgifterna om löntagare i arbetskraftsundersökningen), definieras han/hon som löntagare, även om han/hon enligt uppgifterna inte har något gällande anställningsförhållande.

Pendling

Pendling innebär att man arbetar utanför sin egen boningsort. Nettopendling avser skillnaden mellan antalet personer som reser till annan ort för att arbeta och antalet personer som kommer till orten för att arbeta. Ett positivt nettopendlingstal innebär att antalet personer som kommer till området är större än antalet personer som reser till annan ort för att arbeta. Nettopendling kan också anges som ett tal t.ex. mellan två enskilda områden.

Pendlingsområde

Ett pendlingsområde består av en centralkommun och kommuner med en pendlingsandel om minst 10 %. Ett pendlingsområde namnges efter centralkommunen och tilldelas en tvåsiffrig kod. Kommuner som inte tillhör något pendlingsområde får koden 00.

Pensionär

Som pensionär räknas alla som enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen lyfter pension (exkl. familjepension, deltidspension) och som inte förvärvsarbetar. Också alla som fyllt 74 år betraktas som pensionärer. Dessutom har en del personer antagits vara pensionärer på grundval av att de har pensionsinkomst.

Relativt arbetslöshetstal

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

Relativt sysselsättningstal

Procentandelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder.

Socioekonomisk ställning

Klassificeringen baserar sig på uppgifter om huvudsaklig verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren.

I folkräkningen 2000 används Statistikcentralens klassificering av socioekonomisk ställning 1989, som tillämpats i yrkesklassificeringen 2001.

Personerna har klassificerats på basis av sin egen verksamhet med undantag för 0-15-åriga barn och personer i gruppen "övriga utanför arbetskraften" (främst personer som sköter eget hushåll). Dessa personer har fått samma socioekonomiska ställning som hushållets referensperson. Huvudgrupperna i den klassificering av socioekonomisk ställning som har använts vid folkräkningen är:

företagare
högre tjänstemän
lägre tjänstemän
arbetare
studerande
pensionärer
övriga.

Statsskattepliktiga inkomster

Uppgifterna grundar sig på uppgifterna i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster. Som statsskattepliktiga inkomster har räknats inkomster på minst 2 euro.

Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.

Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)

De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:

1) löneinkomster:

förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster

2) företagarinkomster:

förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning

3) övriga statsskattepliktiga inkomster:

övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.

En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.

En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".

Studerande

EEn studerande eller en skolelev är en person som fyllt 15 år och som studerar på heltid vid någon läroanstalt och som inte förvärvsarbetar eller är arbetslös.

Då befolkningen klassificeras efter socioekonomisk ställning är den undre åldersgränsen för studerande 16 år.

Uppgiften om studier har erhållits bl.a. ur Statistikcentralens register över studerande och Statens studiestödscentrals studiestödsregister. Också personer som den sista veckan under året fick arbetskraftsutbildning räknas som studerande. 15-åringar har räknats som skolelever om de inte förvärvsarbetat eller varit arbetslösa under årets sista vecka. Skolelever under 15 år hör huvudsakligen till gruppen "0-14-åringar".

I vissa fall kan man som studerande räkna alla som studerar i alla läroanstalter efter grundskolenivå. Uppgiften om studier har samlats in enligt situationen i september. Deras huvudsakliga verksamhet kan under årets sista vecka också vara sysselsatt, arbetslös eller beväring.

Sysselsatt

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som var sysselsatta den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande vid arbetskraftsbyrån eller utförde militär- eller civiltjänst. Uppgiften om sysselsättning baserar sig på arbetspensionsuppgifter och uppgifter från skattemyndigheterna.

Sysselsatt arbetskraft

Statistikcentralens sysselsättningsstatistik är totalstatistik, där alla 18-74-åringar som var sysselsatta den sista veckan under året och inte var arbetslösa arbetssökande vid arbetskraftsbyrån eller utförde militär- eller civiltjänst hörde till den sysselsatta arbetskraften. Uppgiften om sysselsättning baserar sig på arbetspensionsuppgifter och uppgifter från skattemyndigheterna. I kulturstatistiken ingår i den sysselsatta arbetskraften inom kulturbranschen de personer som arbetar inom följande näringsgrenar enligt Statistikcentralens näringsgrensindelning 2002 (TOL2002):

konstnärs-, scen- och konsertverksamhet
biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.
konsthandlar och antikvitetsaffärer
bokutgivning och -handel
produktion och utdelning av tidningar och tidskrifter
annan tryckning
radio- och TV-verksamhet
produktion och utdelning av filmer och videor
ljudinspelningar
tillverkning och handel av musikinstrument och -artiklar
reklamverksamhet
arkitekt- och konstindustriell planering
fotoverksamhet
tillverkning och handel med hemelektronik (utan så kallade vitvaror (kylskåp, tvättmaskiner o.d.))
nöjesparker, spel och annan underhållnings- och rekreationsverksamhet.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Yrke

Med yrke avses den verksamhet eller det arbete som en person utför för att skaffa sig en inkomst. I folkräkningen 2000 används yrkesklassificeringen för år 2001, som är den reviderade versionen av yrkesklassificeringen för år 1997. Yrkesklassificeringarna bygger på den internationella ISCO 88-yrkesklassificeringen (International Standard Classification of Occupations), som har utvecklats med tanke på EU:s behov.

I klassificeringen har man strävat efter att bättre än tidigare beakta den yrkeskunskap och specialisering som ett visst arbete (yrke) kräver. Den största ändringen mellan klassificeringarna år 1997 och 2001 är att hälsovårdsyrken har flyttats från en huvudgrupp till en annan. Ändringarna anges i klassificeringshandboken (Handböcker 14, Helsingfors: Statistikcentralen 2001). Uppgifter om yrken i folkräkningen 1995 har klassificerats med hjälp av yrkesklassificeringen från år 1997, men uppgifterna kan ändras maskinellt till yrkesklassificeringen från år 2001.

Yrkesklassificeringen är uppbyggd hierarkiskt på olika detaljerade nivåer. I den finska klassificeringen är 5-siffernivån den mest detaljerade nivån. Yrkesklasserna på den mest detaljerade nivån innehåller ytterligare olika yrkesbenämningar. Den finska yrkesklassificeringen följer rätt noga EU:s ISCO 88-tillämpning ända till 4-siffernivån. Yrkesgrupperna på 5-siffernivån tjänar närmast nationella behov.

I folkräkningen klassificeras yrkesuppgifterna främst på den mest detaljerade nivån i yrkesklassificeringen, i brist på tillräckliga uppgifter har några grupper lämnats på 3- eller 4-siffernivå.

Utgångspunkten för yrkesklassificeringen är att alla som gör samma arbete skall ha samma yrkeskod oberoende av t.ex. näringsgren eller yrkesställning. Vid kodning av mångtydiga eller bristfälliga yrkesbenämningar har man dock använt uppgifter om bl.a. personens arbetsplats, utbildning och tidigare verksamhet.

Täckande yrkesuppgifter har i folkräkningen erhållits bara för personer inom den sysselsatta arbetskraften. För en del arbetslösa har man fått yrkesuppgifter ur arbetsministeriets register.

I folkräkningen år 2000 har yrkesbeteckningar i huvudsak erhållits ur följande källor:

för statsanställda ur statens register över anställningsförhållanden
för kommunalanställda ur kommunernas personalregister
för anställda inom den privata sektorn ur arbetsgivarorganisationernas register, lönestatistiken samt ur yrkesenkäten till icke fackföreningsansluten företag.

De yrkesbeteckningar som samlats in ur olika källor har huvudsakligen kodats maskinellt på så sätt att de jämförts med benämningarna i en "yrkesordbok" som skapats för detta ändamål.

Yrkesklassificeringen för år 2001 presenteras i publikationen "Yrkesklassificering 2001", Statistikcentralen, Handböcker nr 14, (2001) och yrkesklassificeringen för år 1997 med samma nummer år 1997.

Yrkesställning

Yrkesställning anger de sysselsattas ställning i arbetslivet. Klassificeringen är följande:

löntagare
företagare.

Företagare-gruppen innehåller också de familjemedlemmar som arbetar i företaget utan att vara löntagare.

Uppgiften om yrkesställning baserar sig på pensionförsäkringsuppgifter samt på löne- och företagarinkomsternas storlek.

Yrkesverksamhet

Uppgiften om yrkesverksamhet anger om en person under det gångna året huvudsakligen har tillhört den ekonomiskt aktiva befolkningen. Till den yrkesverksamma befolkningen har räknats de 15-74-åringar som under ett år sammanlagt varit i arbete och/eller arbetslösa minst sex månader.

Från och med folkräkningen 1985 har arbetskraftsbegreppet använts för att fastställa en persons huvudsakliga verksamhet. Referensperioden är då den sista veckan under året i stället för hela året. Med hjälp av begreppet yrkesverksamhet kan man emellertid producera parallella uppgifter om en persons sysselsättning.

Klassificeringen är följande:

Yrkesverksamma

sysselsatta
arbetslösa

Icke yrkesverksamma

0-14-åringar
studerande
pensionärer
beväringar, civiltjänstepliktiga
övriga icke yrkesverksamma

I registerbaserad statistik har yrkesverksamheten avgjorts på basis av uppgifter om arbets- och arbetslöshetsmånader i olika register. En del personer har definierats som yrkesverksamma endast på basis av förvärvsinkomster.

Ägartyp

Företag och sammanslutningar i företags- och arbetsställeregistret indelas på basis av ägande i följande klasser:

Privat inhemsk

Staten

Kommun

Landskapet Åland

Utlandsägd

Annan ägartyp

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 9.2.2012].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/kas_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Befolkning > Sysselsättning > Begrepp och definitioner

Statistik

Befolkning

Sysselsättning

Pressmeddelanden
Utbud av produkter och tjänster

Beskrivning
Kvalitetsbeskrivningar
Metodbeskrivningar
Begrepp och definitioner
Klassificeringar
TOL 2008

Tilläggsuppgifter

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida