En jämförelse mellan Statistikcentralens och Arbets- och näringsministeriets arbetslöshetsstatistik

Statistikcentralens arbetslöshetssiffror baserar sig på arbetskraftsundersökningen som är urvalsbaserad. Arbets- och näringsministeriets siffror åter baserar sig på arbetsförmedlingsstatistik som framställts på basis av arbets- och näringsbyråernas kundregister. Statistikcentralens och arbets- och näringsministeriets siffror har alltid avvikit från varandra. Under åren 2006–2011 var antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningen 31 000–44 000 färre på årsnivå än enligt arbetsförmedlingsstatistiken. Fr.o.m. år 2012 har skillnaden mellan antalet arbetslösa ökat och var 94 000 år 2014 (figuren). Den främsta orsaken till skillnaden är att Statistikcentralen och Arbets- och näringsministeriet definierar en arbetslös olika Skillnaden har också ökat i och med att det inte längre beviljas arbetslöshetspensioner och att det skett ändringar i lagstiftningen som inverkar på arbetsförmedlingsstatistikens definition av en arbetslös.

Statistikcentralens och Arbets- och näringsministeriets arbetslösa, åren 1997–2014, årsgenom-snitt

Statistikcentralens arbetskraftsundersökning beskriver efterfrågan och utbud på arbetskraft i sam-hällsekonomin – att mäta arbetslösheten är bara en av arbetskraftsundersökningens uppgifter. Arbets-kraftsundersökningen baserar sig på ett urval av befolkningen i åldern 15–74 år. I arbetskraftsunder-sökningen följer definitionen av sysselsatta/arbetslösa FN:s internationella arbetsorganisations ILO:s rekommendationer och Europeiska unionens förordningar. Siffrorna är internationellt jämförbara.

Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik beskriver personer som deltagit i olika tjänster som tillhandahålls av arbets- och näringsförvaltningen. Uppgifterna används vid uppföljning av arbets- och näringsförvaltningens verksamhet samt vid utveckling av tjänster för olika kundgrupper. Arbetslös-hetssiffrorna i arbetsförmedlingsstatistiken kan inte jämföras internationellt, eftersom arbetsförvaltning-en och lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa ser olika ut i olika länder.

Internationellt jämförbara arbetslöshetssiffror som motsvarar siffrorna i Statistikcentralens arbets-kraftsundersökning publiceras också i övriga EU-länder. I många länder framställs också nationella arbetslöshetssiffror som baserar sig på administrativa datakällor och där är skillnaden till arbetskrafts-undersökningens siffror ofta stor.

I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en arbetslös en person som under undersökningsveckan är utan arbete, dvs. inte i lönearbete eller inte företagare, och som under de senaste fyra veckorna aktivt sökt arbete som löntagare eller företagare, och som skulle kunna börja arbeta inom två veckor. Också personer som är utan arbete och väntar på att börja ett avtalat arbete inom tre månader räknas som arbetslösa, om de kan börja arbeta inom två veckor. Också studerande eller personer som deltar i arbetskraftspolitisk utbildning och som uppfyller ovanstående kriterier är arbetslösa. Som arbetslösa räknas också tillsvidare permitterade samt permitterade för viss tid vars permittering har varat mer än tre månader, om de uppfyller ovanstående kriterier. Personer som utfört arbete, även i liten omfattning, under undersökningsveckan räknas dock alltid som sysselsatta i arbetskraftsundersökningen.

I Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är en arbetslös en person som registrerats som arbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå (TE-byrå) och inte står i ett anställningsförhållande och inte är sysselsatt på heltid i företagsverksamhet eller eget arbete. Arbetslösa omfattar också personer som har ett anställningsförhållande och som är permitterade på heltid eller vars ordinarie arbetstid per vecka understiger fyra timmar. Som arbetslösa i arbetsförmedlingsstatistiken räknas inte personer i sysselsättningsfrämjande service, mottagare av arbetslöshetspension och inte heller skolelever eller studerande på heltid, inte ens under ferieperioder. Fr.o.m. början av år 2013 omfattar definitionen av en arbetslös arbetssökande inte längre kraven på ålder eller arbetsförmåga eller på att stå till arbetsmarknadens förfogande. Fr.o.m. juli 2013 omfattar arbetslösa i arbetsförmedlingsstatistiken också gruppermitterade på heltid.

Den största orsaken till skillnaden mellan antalet arbetslösa är att Statistikcentralen använder internationellt jämförbara villkor för att definiera en arbetslös och dessa kriterier är strängare än de kriterier som Arbets- och näringsministeriet använder i sin arbetsförmedlingsstatistik. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning krävs både att den arbetslösa ska söka arbete (t.ex. läsa arbetsplatsannonser) och att den arbetslösa har möjlighet att inom en kort tid ta emot arbete. Att det finns skillnader mellan antalet arbetslösa beror också på att en större del av de permitterade på heltid syns i arbetsförmedlingsstatistiken som arbetslösa arbetssökande än i arbetskraftsundersökningen.

I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning beskrivs också den s.k. dolda arbetslösheten vid sidan av arbetslösheten. Som dolt arbetslösa betraktas personer utanför arbetskraften som vill ha ett förvärvsar-bete och som kan påbörja ett arbete inom två veckor, men som inte har sökt arbete under de senaste fyra veckorna. År 2014 fanns det i genomsnitt 138 000 dolt arbetslösa enligt denna definition. Sedan år 2011 har antalet ökat med 35 000 personer. Den vanligaste orsaken till dold arbetslöshet har under de senaste åren varit tron att det inte finns arbete att söka. Andra orsaker är t.ex. studier, vård av barn eller hälsoskäl. Den dolda arbetslösheten är emellertid inte i sig en förklaring till skillnaden i antalet arbets-lösa. För det första är alla dolt arbetslösa som definierats på detta sätt inte arbetslösa arbetssökande vid TE-byråerna och för det andra krävs också av en dolt arbetslös att han eller hon vill ha ett arbete kan börja arbeta rätt så snabbt.

Skillnaden i antalet arbetslösa mellan arbetskraftsundersökningen och arbetsförmedlingsstatistiken var som lägst under åren med ett gott sysselsättningsläge (figuren ovan). Att skillnaden ökat under de senaste åren beror på att det dåliga sysselsättningsläget har hållit i sig, vilket innebär att skillnaderna i de ovan beskrivna definitionerna accentueras och bl.a. den dolda arbetslösheten ökar. Att ändringar i lagstiftningen gjordes samtidigt ökade också antalet arbetslösa i arbetsförmedlingsstatistiken. I arbets- och näringsministeriets statistik syns t.ex. det gradvisa slopandet av arbetslöshetspensionen. I ministeriets antal arbetslösa ingick under åren 2012–2014 omkring 14 000–17 000 långtidsarbetslösa som fyllt 60 år (omfattas av tilläggsdagar för arbetslöshetsförmånen), som tidigare skulle ha gått i arbetslöshetspension. I och med att kravet gällande ålder, arbetsförmåga och att stå till arbetsmark-nadens förfogande slopades från arbetsförmedlingsstatistiken i början av år 2013 ökade antalet ar-betslösa med uppskattningsvis högst några tusen. När de gruppermitterade började ingå i antalet arbets-lösa i arbetsförmedlingsstatistiken i juli 2013 ökade antalet arbetslösa arbetssökande med omkring 4 000–10 000 beroende på månad. År 2014 ökade antalet arbetslösa i arbetsförmedlingsstatistiken med sammanlagt omkring 24 000–3 000 tusen på grund av dessa ändringar jämfört med perioden före ändringarna.

Däremot minskade antalet arbetslösa i arbetsförmedlingsstatistiken till följd av en ändring i arbetslöshetskyddslagstiftningen i början av år 2014. Ändring var ett sätt att sporra dem som får arbetslöshetsskydd att ta emot deltidsarbete. Arbetsinkomsterna kan uppgå till 300 euro per månad utan att arbetslöshetsförmånen blir mindre. Större inkomster och arbetslöshetsförmånen samordnas. En sådan förmånstagare är emellertid inte arbetslös i arbetsförmedlingsstatistiken, om arbetstiden är fyra timmar eller mer per vecka.

Arbets- och näringsministeriets arbetslöshetssiffror har på årsnivå varit större än siffrorna i Statistikcentralens arbetslöshetsundersökning. På grund av studerande som vill in på arbetsmarknaden har antalet arbetslösa i arbetskraftsundersökningen i allmänhet under våren varit högre än i arbetsförmedlingsstatistiken, eftersom studerande som söker arbete inte statistikförs som arbetslösa arbetssökande i arbetsförmedlingsstatistiken. I maj 2014 var andelen studerande av arbetskraftsundersökningens arbetslösa 48 procent.

Utöver arbetslöshetssiffrorna i arbetskraftsundersökningen publicerar Statistikcentralen arbetslöshetsuppgifter i den registerbaserade sysselsättningsstatistiken som baserar sig på Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik. Den ingår i beskrivningen av hela befolkningens huvudsakliga verksamhet. Uppgifterna beskriver situationen under årets sista vecka, men i statistiken finns också kumulativa uppgifter från årets arbets- och arbetslöshetsmånader. De preliminära uppgifterna för statistiken färdigställs omkring 12 månader och de slutliga uppgifterna omkring 16 månader räknat från referenstidpunkten.

Länkar till kvalitetsbeskrivningarna:

Statistikcentralens arbetskraftsundersökning

Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik


Senast uppdaterad 16.9.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning [e-publikation].
ISSN=1798-7849. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 28.5.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2016-08-23_men_001_sv.html

Dela