Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2009

1. Relevans av statistikuppgifterna

Statistiken över befolkningsstrukturen beskriver den befolkning som årets sista dag bott i Finland..

Befolkningsregistercentralen och magistraten upprätthåller befolkningsdatasystemet i Finland. Den senaste mantalsskrivningen i Finland verkställdes 1.1.1989. Därefter har befolkningsdatasystemet uppdaterats med ändringsanmälningar. Befolkningsdata-lagen fastställer de uppgifter som skall registreras i befolkningsdatasystemet (11.6.1993/507). Anmälningar om befolkningsförändringar vid årsskiftet väntas till den sista januari (lag om ändring av 18 § befolkningsdatalagen 24.11.1995). Befolkningsregistercentralen levererar i början av februari till Statistikcentralen uppgifterna om befolkningen i årsskiftet

Statistikcentralen har till uppgift att utarbeta statistik och göra utredningar som gäller samhällsförhållandena (Lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Till dessa hör också befolkningsstatistik. Statistikcentralens arbetsordning fastställer att enheten för indi-vidstatistik gör upp befolkningsstatistiken (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-1437-09).

Begrepp

Med befolkning avses befolkning som är stadigvarande bosatt inom området (t.ex. hela landet, länet, kommunen). Samtliga personer som enligt det centrala befolk-ningsregistret hade sin lagenliga hemvist i Finland hör till den i landet bosatta befolk-ningen, oberoende av nationalitet. Detsamma gäller finska medborgare som tillfälligt bor utomlands.

Utlänningar har laglig hemvist i Finland om vistelsen har räckt eller är avsedd att räcka minst ett år. Asylsökare får hemvist först då ansökan är godkänd.

Till befolkningen räknas inte personer som bor i Finland men som är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentation eller konsulat och inte heller dylika personers familjemedlemmar och personliga tjänstefolk, om inte dessa är fin-ländska medborgare. Till den i landet bosatta befolkningen räknas däremot den fin-ländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer som tjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor.

Med bostadsort avses den ort där den bostad i vilken en person varit skriven den sista dagen under året är belägen. Den nya lagen om hemkommun ger en person större fri-het att välja sin stadigvarande bostadsort. Studerande kan t.ex. om de så önskar vara skrivna på den ort där de studerar. Också bostadslösa hör till den bofasta befolkningen i en kommun.

En person kan förutom sitt stadigvarande hemvist ha en tillfällig boning i en bostad där han/hon enligt egen uppgift bor tillfälligt minst tre månader. Statistiken görs bara upp enligt den stadigvarande hemorten. Uppgifterna om bostadsort har tagits ur det centrala befolkningsregistret.

Uppgift om civilstånd erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasys-tem. Observera att samboende inte är ett civilstånd. Det finns representanter för alla civilstånd bland dem som är samboende, också personer som fortfarande officiellt är gifta

De nuvarande bestämmelserna om äktenskapsskillnad inbegriper inte längre begrep-pet hemskillnad. Personer som före 1.1.1988 på basis av de gamla bestämmelserna om äktenskapsskillnad tilldömts och fortfarande lever i hemskillnad har i statistiken betraktats som gifta.

Ett par där båda är av samma kön har sedan 1.3.2002 också i Finland fått registrera sitt partnerskap. I tabellerna över kommunerna har de personer som lever i ett regist-rerat partnerskap sammanslagits med gifta p.g.a. datasekretess och på motsvarande sätt har frånskilda från och änkor/änklingar efter registrerat partnerskap sammansla-gits med frånskilda och änkor/änklingar.

Civilståndsindelningen är:

År 2009 ingick det i befolkningsdatasystemet 26 000 personer utan uppgift om civilstånd. De var invandrare vars civilstånd inte kunnat bekräftas. För statistiken kodades barnlösa personer som ogifta och om personen hade barn antecknades de som frånskilda.

Fosterlandet fastställs enligt moderns stadigvarande hemland vid barnets födelse. Därmed är t.ex. Sovjetunionen fosterland för estniska inflyttare som är födda före Estlands självständighet. Likaså är Finland fosterland för personer som är födda inom de områden som Finland överlåtit, trots att området inte längre hör till Finland. Fos-terlandet fastställs enligt statsstrukturen vid tidpunkten för födelsen. I kodning av fö-delseland används ISO 3166–standarden.

Medborgarskap är ett rättsligt förhållande mellan individen och staten, som anger individens ställning i staten och med hjälp av vilket de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna i förhållandet mellan individen och staten bestäms (Medborgar-skapslag, 359/2003). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår han/hon i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborga-re som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår han/hon i statisti-ken som medborgare i det land som utfärdat det pass på vilket han/hon kommit till Finland.

I klassificeringen av medborgarskap används ISO 3166 -standarden.

Medelfolkmängden är det aritmetiska medeltalet för folkmängden i början och i slutet av året.

Uppgift om religionssamfund erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I samband med namngivning uppges trossamfundet för barnet i befolk-ningsdatasystemet. Uppgiften hålls om man inte separat ändrar det med en anmälan.

Statistik över trossamfund görs bara över de personer som antecknats i religiösa sam-fund i Patent- och registerstyrelsens register. I Finland kan minst 20 fullvuxna perso-ner grunda ett religionssamfund (Religionsfrihetslag 453/2003).

För de barn som fötts i slutet av året och för vilka namn, språk och religion inte under januari meddelats till befolkningsdatasystemet, förs moderns språk och religion som språk och religion i statistiken vid årsskiftet. I följande års statistik har uppgiften pre-ciserats efter anmälan.

För utlänningars del ger uppgiften om trossamfund inte rätt bild. Alla deras religions-samfund finns inte i Patent- och registerstyrelsens register och alla religionsutövare ansluter sig inte till församlingar. T.ex. 72 procent av somalierna hör inte till något registrerat religionssamfund enligt befolkningsdatasystemet.

Uppgiften om trossamfund är definierad som mycket känslig. Landskapsvis kan man publicera bara trossamfund med minst 5 fall och kommunvis med minst 10 fall.

Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Uppgiften om språk erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Då föräldrarna uppger ett nyfött barns namn till registret uppger de samtidigt barnets språk. Uppgiften om språk kvarstår oförändrad i registret om den inte ändras separat. För de barn som fötts i slutet av året och för vilka namn, språk och religion inte under januari meddelats till befolkningsdatasystemet, förs moderns språk och religion som språk och religion i statistiken vid årsskiftet. I följande års statistik har uppgiften pre-ciserats efter anmälan. Uppgiften om språk kan ändras för barn i tvåspråkiga familjer, där faderns språk kan antecknas som språk i befolkningsdatasystemet.

Under år 1999 övergick Befolkningsregistercentralen till att koda språk enligt ISO 639 -standarden. Statistikcentralen får nu språken färdigt kodade och de icke-kodade språken i klartext. Bland språknamnen i klartext fanns många språk som var något felskrivna eller skrivna på svenska. För dessa språk har Statistikcentralen givit en ISO 639-1-kod. Tidigare har Statistikcentralen kodat alla språk utgående från namnen i klartext och givit språket en kod om det i Finland talats av omkring 15 personer.

Statistikcentralen har tagit i bruk en ny statistisk kommungruppering och tillämpar den sedan år 1989. Indelningen gör en bättre åtskillnad mellan städer och landsbygd än den administrativa indelningen i städer och övriga kommuner.

I den nya kommunindelningen har kommunerna grupperats i tre grupper på basis av andelen tätortsbefolkning och folkmängden i den största tätorten:

Till urbana kommuner förs de kommuner i vilka minst 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där folkmängden i den största tätorten är minst 15 000.

Tätortskommuner är däremot de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent av befolkningen bor i tätorter och där folkmängden i den största tätorten är minst 4 000 men under 15 000.

Till landsbygdskommuner förs de kommuner där mindre än 60 procent av befolk-ningen bor i tätorter och där folkmängden i den största tätorten är under 15 000 och de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent av befolkningen bor i tät-orter och där folkmängden i den största tätorten är under 4 000.

Grupperingen har daterats på basis av 2005 års tätortsgränsuppgifter. Den föregående indelningen var från år 2000.

En förteckning över kommunerna grupperade efter 2005 tätortsgräns och kommun-form och förändringar i dessa ingår i Statistikcentralens publikation Kommuner och kommunbaserade indelningar. Publikationen innehåller också en förteckning över kommuner, kommunformer och förändringar i dessa.

2. Metodbeskrivning

Befolkningsmaterialet är ett totalmaterial, som omfattar hela den i Finland bosatta befolkningen som uttagits ur befolkningsdatasystemet.

3. Felfrihet och exakthet

Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem kan allmänt taget anses mycket täckande. För att en person skall få en personbeteckning måste han/hon registreras i befolkningsdatasystemet. I praktiken är det omöjligt att leva i Finland utan personbe-teckning. Lagligt arbete, att öppna ett bankkonto, att sköta ärenden med myndigheter osv. förutsätter en personbeteckning. Man kan anta att det inte i Finland finns bety-dande antal personer med ’svart’ arbete under perioder på mer än ett år och som får lön kontant. En vistelse på minst ett år är en förutsättning för registrering i befolk-ningen i Finland.

Befolkningsdatasystemet har upprätthållits efter indragningen av mantalsskrivningen sedan år 1989 bara på basis av anmälningar om befolkningsförändringar. Den tillförlitlighetsundersökning som gjorts om befolkningsdatasystemet beträffande adresser berättar om riktigheten av anmälningar.

Befolkningsregistercentralen beställer årligen av Statistikcentralen en urvalsunder-sökning om adressuppgifternas felfrihet. Omkring 11 000 personer tillfrågas om deras adress i befolkningsdatasystemet är korrekt. I undersökningen år 2009 hade 99,0 pro-cent av de personer som besvarat rätt adress.

I samband med kommunalvalen avslöjar returnerade anmälningar om utlänningars rösträtt i allmänhet omkring 1 000 personer, som flyttat från landet utan flyttningsan-mälan och som således fortsättningsvis är statistikförda i befolkningen. Befolknings-registercentralen avlägsnar dessa före följande årsskifte ur den i landet bosatta be-folkningen i befolkningsdatasystemet.

4. Tidsenlighet och rättidighet

Statistikcentralen daterar befolkningen vid årsskiftet årets sista dag. Sedan år 1999 har man som områdesindelning använt områdesindelningen den första dagen följande år. De kommuner som årets första dag sammanslås har redan statistikförts i statistiken för föregående års sista dag. Uppgiften om de sammanslagna kommunernas folk-mängd före sammanslagningen finns dock tillgänglig vid behov.

Preliminära uppgifter om befolkningen kommunvis finns tillgängliga månatligen. Preliminära uppgifter utges också i publikationen Kvartalsstatistik över befolkningen i slutet av följande månad efter kvartalet.

5. Tillgänglighet och transparens

Primäruppgifter om befolkningen finns tillgängliga i elektronisk form kommunvis eller med en större områdesindelning i Statistikcentralens avgiftsfria informations-tjänst ’Befolkning’ (Statistikdatabaser) på Internet under adress: http://tilastokeskus.fi/til/tietokannat.html

Allmänna uppgifter och långa tidsserier beträffande hela landets befolkning finns på ingångssidan till befolkningsstatistik under adress: http://tilastokeskus.fi/tk/aiheet_vaesto.html

Mera specificerade uppgifter om befolkningen, bl.a. efter kommunens delområde, finns under den avgiftsbelagda elektroniska informationstjänsten. Informationstjäns-ten Altika har också kommunvisa uppgifter om befolkningen från och med år 1975. Mera information om Statistikcentralens avgiftsbelagda tjänster finns under adress: http://www.stat.fi/tup/tilastotietokannat/index.html

6. Jämförbarhet

Till och med år 1998 sammanställdes den kommunvisa befolkningsstatistiken för års-skiftet enligt områdesindelningen årets sista dag. Från och med år 1999 har man an-vänt områdesindelningen den första dagen följande år. Vid beräkning av förändringen av folkmängden i kommunen har förändringen räknats för de sammanslagna kommunernas del med beaktande av de tidigare folkmängderna i de kommuner som sammanslås.

Vid tabellering av regionala tidsserier om befolkningen kan tabellerna antingen göras enligt områdesindelningen resp. år eller genom att retroaktivt uppdatera områdesin-delningen att motsvara statistiken det sista året. I tabellerna anges alltid vilken områ-desindelning som använts.

Uppgifter om befolkningen finns tillgängliga sedan år 1749. Från och med år 1865 har folkmängder publicerats efter församling och fr.o.m. år 1880 folkmängder kommunvis. Till och med år 1940 finns det uppgifter om befolkningens ålder, civilstånd och språk tillgängliga i prästerskapets tioårstabeller. Från och med år 1950 anges dessa uppgifter kommunvis på basis av folkräkningar. Från och med år 1970 finns det tillgång till årliga uppgifter om befolkningens ålder samt civilstånd och språk kommunvis.

Årliga uppgifter om befolkningen kommunvis finns tillgängliga i informationstjänsten Altika sedan år 1975. Tidsserier för befolkningsuppgifter i den avgiftsfria informationstjänsten ’Väestö’ börjar från år 1980 och 1990. Tidserien av hela befolkningen i 5-års åldersgrupper börjar från år 1865.

7. Tydlighet och konsistens

I Statistikcentralens övriga statistik används befolkningsstatistikens material som primäruppgifter i fråga om befolkningen. Således stämmer Statistikcentralens statistik överens med varandra när det gäller uppgifter om befolkning.

Befolkningsregistercentralen offentliggör folkmängden på sina webbsidor vid årsskiftet. Uppgiften är densamma som Statistikcentralens statistik vid årsskiftet.

Dessutom offentliggör Befolkningsregistercentralen folkmängden varje månad. Upp-gifterna avviker från Statistikcentralens månatliga förhandsstatistik. Befolkningsre-gistercentralen offentliggör registersituationen vid månadsskiftet. Statistikcentralen väntar på ändringsanmälningar två veckor efter månadens slut innan förhandsstatisti-ken görs upp över situationen i slutet av föregående månad.


Källa: Befolkningsstruktur 2009, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo (09) 1734 3238, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 30.9.2010

Innehållet (Befolkningsstruktur 2009, Årsöversikt)

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. Årsöversikt 2009, Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2009 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 18.9.2014].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2009/01/vaerak_2009_01_2010-09-30_laa_001_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Befolkning > Befolkningsstruktur > 2009 > Årsöversikt > Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2009

Statistik

Befolkning

Befolkningsstruktur

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter