Översikt över befolkningen i Finland 2010

1. Åldersstrukturen hos utlänningar bosatta i Finland klart yngre än hos finländarna

De utländska medborgare som är bosatta i Finland är till sin åldersstruktur betydligt yngre än befolkningen i övrigt. I slutet av år 2010 var medelåldern för manliga utländska medborgare 33,7 år och för kvinnliga 34,4 år. Motsvarande medelåldrar för hela befolkningen var 40,0 år för män och 42,8 år för kvinnor.

Figur 1.   Finska medborgare efter ålder och kön i slutet av år 2010

Figur 1.   Finska medborgare efter ålder och kön i slutet av år 2010

 

Figur 2.   Utländska medborgare efter ålder och kön i slutet av år 2010

Figur 2.   Utländska medborgare efter ålder och kön i slutet av år 2010

Den demografiska försörjningskvoten var 24,0 för de utländska medborgarnas del (51,6 för hela befolkningen) och rentav 80,6 procent av de utländska medborgarna hör till den arbetsföra befolkningen, dvs. till 15–64-åringarna. Fler personer med utländskt medborgarskap erhålls inte bara genom invandring. T.ex. år 2010 föddes totalt 2 107 utländska medborgare i Finland.

Utländska medborgare 168 000, personer med dubbla medborgarskap 55 000

I slutet av år 2010 bodde totalt 167 954 utländska medborgare i Finland, vilket är 3,1 procent av befolkningen. Under år 2010 blev de estländska medborgarna den största gruppen utländska medborgare. Det bodde 29 080 estländare i Finland. Tidigare har den största gruppen utländska medborgare varit de ryska medborgarna. De har bott i Finland längre än estländarna och nästan 20 000 av dem har sökt och fått finskt medborgarskap.

Av alla personer som är bosatta i Finland har 54 783 dubbelt medborgarskap, dvs. de har ett annat lands medborgarskap utöver finskt medborgarskap. De största grupperna med dubbelt medborgarskap är de ryska (15 348), svenska (5 275) och amerikanska (3 220) medborgarna. I den officiella statistiken betraktas personer med dubbelt medborgarskap inte som utländska medborgare, då de har finskt medborgarskap.

 

2. Nästan var fjärde person med ett främmande språk talar ryska som modersmål

I slutet av år 2010 fanns det i Finland 224 388 personer med ett främmande språk som modersmål. Detta var en ökning med 17 351 personer från året innan. Antalet personer med ett främmande språk som modersmål överskred 100 000-personersgränsen år 2001 och 200 000- personersgränsen år 2009. I Finland finns det nu 31 olika grupper med minst 1 000 personer som har ett främmande språk som modersmål.

Figur 3.   Antal personer med främmande språk i Finland år 1990–2010

Figur 3.   Antal personer med främmande språk i Finland år 1990–2010

Alla de största språkgrupperna i figur 4 ökade under år 2010. Den största gruppen som talar ett främmande språk som modersmål är den ryskspråkiga gruppen. Antalet ryskspråkiga uppgår i Finland redan till 54 559 och deras andel av alla personer med ett främmande språk som modersmål är 24 procent. De största grupperna med ett främmande språk som modersmål, efter den ryskspråkiga, var de estländska (28 493), somaliska (12 985), engelska (12 855) och arabiska (10 415) grupperna.

Figur 4.   De största grupperna med främmande språk åren 2009 och 2010

Figur 4.   De största grupperna med främmande språk åren 2009 och 2010

Var tionde invånare i huvudstadsregionen har ett främmande språk som modersmål

I förhållande till folkmängden bor det flest personer med ett främmande språk som modersmål i Nyland (8,0 %) och på Åland (5,2 %). Andelen personer med ett främmande språk som modersmål är minst i Södra Österbotten, där deras andel av befolkningen är 1,2 procent.

Sett till kommun är andelen personer med främmande språk som modersmål störst i Helsingfors, där 10,8 procent av invånarna har främmande språk som modersmål. I Vanda är motsvarande andel andra störst, 9,9 procent och i Esbo tredje störst, 9,4 procent. I 15 finländska kommuner är andelen personer med ett främmande språk som modersmål 5 procent eller mer. I 117 kommuner är andelen under en procent.

3. Den demografiska försörjningskvoten dyster i Södra Savolax och Kajanaland på grund av flyttningsförlusten

Flyttningsförlusten har under flera decennier gjort den demografiska försörjningskvoten dystrare särskilt i Södra Savolax och Kajanaland. Den demografiska försörjningskvoten talar om hur många personer som är under 15 år och som fyllt 65 år det finns per hundra personer i arbetsför ålder (15–64 år). År 1980 var den demografiska försörjningskvoten 45 både i Nyland och i Kajanaland.

Figur 5.   Den demografiska försörjningskvoten efter landskap åren 1980 och 2010

Figur 5.   Den demografiska försörjningskvoten efter landskap åren 1980 och 2010

I slutet av år 2010 var den demografiska försörjningskvoten i Nyland fortfarande 45, medan den i Kajanaland var 56. Den högsta demografiska försörjningskvoten hade Södra Savolax, nämligen 59. Så sent som år 1980 var den demografiska försörjningskvoten 48 i Södra Savolax.

Antalet unga i landskapen har minskat med rentav en tredjedel på 30 år

Flyttningsförlusterna har redan varaktigt inverkat på befolkningsutvecklingen i landskapen. I landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Kymmenedalen, Norra Karelen, Norra Savolax och Satakunta har det dött fler människor än det fötts varje år under det senaste 10 åren.

I Södra Savolax har antalet döda under de senaste 10 åren varit 6 428 fler än antalet födda. I Kymmenedalen är motsvarande siffra 5 035 personer. Samtidigt har antalet födda i Nyland varit 70 294 fler än antalet döda.

I landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Lappland och Satakunta har antalet unga under 15 år gått ned med minst 30 procent under de senaste 30 åren. I Kajanaland har antalet unga under 15 år minskat mest från år 1980, med 44 procent.


Källa: Befolkningsstruktur 2010, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo (09) 1734 3238, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 30.9.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. årsöversikt 2010, Översikt över befolkningen i Finland 2010 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 6.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2010/01/vaerak_2010_01_2011-09-30_kat_001_sv.html