Landslänkade registerdata i migrationsforskningen

Jan Saarela

Sverige har länge utgjort den huvudsakliga destinationen för finländska emigranter. Denna emigration har spelat en central roll för den svenska ekonomins utveckling ända sedan 1950-talet, då behovet av arbetskraft i den svenska industrin var stort. Den geografiska närheten, samt likheter i arbetsmarknadspolitiska regelverk, arbetsliv och kultur, gynnade därtill flyttströmmarna. Sedan en gemensam nordisk arbetsmarknad infördes år 1954 har över en halv miljon finländare vistats i Sverige. Över hälften av dessa har dock återvänt till Finland. Högkonjunkturen i Sverige, de stora efterkrigsårskullarnas inträde på arbetsmarknaden, och strukturella förändringar i Finland gjorde att emigrationsflödena var som störst i början av 1950-talet, i mitten av 1960-talet, och vid ingången till 1970-talet (figur 1). När den svenska industrins behov av arbetskraft avtog och det ekonomiska klimatet förbättrades i Finland på 1980-talet, avtog nettoflödena av migranter ur Finland.

Figur 1. Flyttningsrörelsen från och till Finland åren 1945 till 2001

Källa: Migrationsinstitutet (2006)

Den europeiska integrationen och friare rörlighet har medfört att omflyttningen ändrat karaktär under de senaste decennierna, och Sverige har därmed tappat en stor del av sin centrala ställning som destinationsland för finländska emigranter. Inflyttningen till Sverige från andra länder än Finland har också ökat markant. Vid slutet av millennieskiftet gick mindre än en tredjedel av all emigration från Finland till Sverige. Detta till trots utgör finländarna fortfarande den största invandrargruppen i landet (figur 2), och Sverige är fortfarande det land som är vanligast bland finländska emigranter. Under 2000-talets första hälft fanns det i Sverige nästan 200,000 finlandsfödda personer.

Figur 2. Den utlandsfödda befolkningen i Sverige åren 1950 till 2000

Källa: Statistiska centralbyrån (2003)

Finländares emigration och återflyttning, samt de förändringar som har skett i dessa avseenden, bör ses som fundamentala lärdomar för att förstå flyttrörelser och flyttbeteende också i ett mer internationellt perspektiv. Exempelvis är det så att de förhållanden som uppstod i och med den gemensamma nordiska arbetsmarknaden för mer än 50 år sedan påminner mycket om dagens situation i den Europeiska Unionen. Vi har fri rörlighet av arbetskraft, vilket medför att arbetstillstånd för personer från unionens medlemsländer inte behöver utfärdas. Flyttströmmarna mellan Finland och Sverige har dock relativt sett varit mycket större än de som för närvarande råder inom EU.

Trots att både utflyttningen och återflyttningen har varit stor är kunskapen i samhällsstatistiskt hänseende bristfällig. Bortsett från uppgifter om de totala flyttströmmarna är förhållandevis litet känt om vad som karaktäriserar emigranter och immigranter. De studier som har gjorts är mestadels av kvalitativ natur. För att kunna få en korrekt bild av de kvantitativa effekterna av omflyttningen, invandrares ekonomiska integration, samt vilka individuella egenskaper som karakteriserar såväl emigranter som de som stannar kvar, bör man utnyttja registerstatistik.

I ett internationellt hänseende har registerstudier i allmänhet inte varit möjliga, eftersom den migrationsstatistik som upprätthålls rent tekniskt inte håller måttet. De registerdata som finns i Norden är dock mycket utförliga och tillförlitliga, och tillåter därmed en sådan ansats. Möjligheterna har hitintills dock inte utnyttjats i större omfattning, och i vissa avseenden befinner vi oss till och med på väldigt oprövad mark. Ett sådant område är länkningen av data från olika länder.

De första landslänkade registerdata

Det som redovisas här är ett projekt tillsammans med Dan-Olof Rooth vid Högskolan i Kalmar, där vi har införskaffat landslänkade data på individnivå, och därmed strävar till att utnyttja åtminstone några av de möjligheter som nordiska registerdata ger. Den övergripande idén är att observera samma personer i två länders, Sveriges och Finlands, befolkningsregister. Data utgår från Registret över totalbefolkningen i Sverige (RTB) vid slutet av åren 1990 respektive 2001 (Statistiska centralbyrån, 2006). Dessa två tvärsnitt är länkade på basis av det svenska personnumret, så att vi kan observera samma personer vid båda mättillfällena, givet att de är bosatta i Sverige då. För respektive individ och mättillfälle finns en uppsättning variabler såsom ålder, kön, födelseland, boendekommun, senaste invandringsår, sysselsättningsstatus, årliga arbetsinkomster, med mera.

Dessa registerdata från Sverige har, för personer födda i Finland, på individnivå länkats till den finländska longitudinella folkräkningsfilen (Statistikcentralen, 2006) med information från åren 1970, 1975, 1980, 1985, 1990, 1995 och 2000. Personer bosatta i Sverige 1990 respektive 2001 kan sålunda observeras i Finland om de var bosatta i landet vid tidpunkten för något av de sju folkräkningstillfällena.

Länkningen av svenska data till de finländska har skett på basis av födelsedatum och kön. Som ytterligare länkningsnyckar har boendekommun i Sverige och invandringsår använts. I många fall underlättades länkningen av tidigare igenkänning i register från Riksskatteverket. Matchningsprocenten är hög, ty i 85,2 procent av fallen kunde en unik individ identifieras i de finländska registren. Förutom att sammanlänkningen ger tillgång till ett stort antal ordinära demografiska och socioekonomiska variabler kan man också göra en språklig uppdelning av de finländska emigranterna i Sverige, vilket annars inte är möjligt i de svenska registren.

Härmed har vi information för alla finländare bosatta i Sverige i slutet av 1990 respektive 2001, som har emigrerat från Finland efter 1970, samt uppgifter för samma individer från de finländska folkräkningarna, vilket illustreras i figur 3.

Figur 3. Exempel på observationsplan för innevarande data

Personer som har flyttat från Finland innan den i modern bemärkelse första folkräkningen år 1970, och inte har varit bosatta i landet vid någon av de senare folkräkningarna, har vi ingen information om. Vi kan sålunda inte säga något om de finländare som emigrerade till Sverige innan 1970, och som har varit bosatta där sedan dess.

Den primära orsaken till att det har varit möjligt att få tillstånd att konstruera dylika data är att den svenska lagstiftningen inte hindrar att data på personnivå som inkluderar personbeteckning förs ut ur landet till en annan statistikmyndighet. Det gör däremot den finländska. Genom att utgå från totaldata ur RTB för givna år, med fokus på personer födda i Finland, och sedan observera dem i finländska longitudinella register, har vi därför lyckats få tillstånd till länkningen. Den finländska lagstiftningen, däremot, hindrar att man skulle utgå från befolkningsregistret i Finland, och koppla personer i detta till register i Sverige.

Analysmöjligheter

Uppläggen för empirisk analys av dessa data är givetvis otaliga. Här diskuteras endast några, med i första hand ekonomisk och demografisk anknytning.

En möjlighet är att jämföra finskspråkiga finländare i Sverige med svenskspråkiga finländare (finlandssvenskar) i Sverige. Eftersom svenska befolkningsregister inte innehåller information om personers modersmål har detta tidigare inte varit möjligt, och det har därmed inte heller funnits uppgifter om antalet finlandssvenskar i Sverige. Våra data, för personer som har invandrat efter 1970, visar att finlandssvenskarna utgör i runda tal en femtedel av alla finländare i Sverige. I en färsk studie (Rooth och Saarela, 2006a) jämför vi de två språkgruppernas utfall på den svenska arbetsmarknaden. Finlandssvenskarna visar sig ha betydligt högre sysselsättningsnivåer, inkomster och uppåtgående inkomströrlighet än motsvarande finskspråkiga, vilket sannolikt beror av att de har nytta av sitt modersmål. Faktum är att deras utfall i väldigt hög grad motsvarar situationen bland personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar. Studier som inte separerar de två språkgrupperna (t.ex. Saarela och Rooth, 2006) överskattar därmed de finskspråkigas, alternativt underskattar de svenskspråkigas, framgång på den svenska arbetsmarknaden.

Nämnda data indikerar därutöver att anpassningssvårigheter i en invandrarbefolkning på längre sikt kan ta sig uttryck på flera sätt (Saarela och Finnäs, 2006). För gruppen finländare som år 1990 hade varit bosatta i Sverige mer än fem år kan man se att svårigheten att få jobb, återflyttningsbenägenheten, samt dödsrisken, alla verkar reflektera integrationsproblem. Finlandssvenskar i Sverige har genomgående bättre utfall än motsvarande finskspråkiga finländare, vilket sannolikt beror av att deras modersmål underlättar anpassningen i det svenska samhället.

Andra aspekter av intresse är de som tangerar huruvida emigration och återvändande är selektiva processer, så att den del av en födelsekohort som flyttar ut ur hemlandet, samt de som flyttar tillbaka till hemlandet, skiljer sig från den stationära befolkningen vad gäller observerbara och icke observerbara egenskaper. Våra analyser tyder på att detta i högsta grad är fallet (Rooth och Saarela, 2006b), samt att tesen om att återflödet förstärker den process som karaktäriserar det ursprungliga utflödet håller streck (Borjas och Bratsberg, 1996). Detta innebär att de personer som flyttade från Finland till Sverige strax innan 1990 hade i snitt lägre utbildning än dem som inte flyttade, medan de som valde att återvända hade högre utbildning än dem som inte valde att återvända.

Vi kan också se att personer som emigrerade till Sverige under 1980-talets senare hälft hade betydligt lägre åldersstandardiserade sysselsättningsnivåer än dem som inte emigrerade. De personer bland dessa emigranter som ånyo kunde observeras i Finland 1995, med andra ord återvändare, hade också efter hemkomsten lägre sysselsättningsnivåer än personer i den stationära befolkningen.

Man kan därtill betinga på sysselsättningssituationen i ett land, för att se hur den sammanhänger med samma personers arbetsmarknadsstatus i det andra landet. Att på detta sätt kunna följa samma personer på arbetsmarknaden i två länder är mycket unikt. Mig veterligen finns det inga tidigare studier där man har kunnat använda sig av registerdata på detta sätt. Preliminära analyser tyder på att sambandet är starkt, med andra ord att en individs sysselsättningsbenägenhet i Sverige är relaterad till personens arbetsmarknadsstatus innan emigration, samt till situationen vid uppföljningstillfället (oberoende av om man återvänder till Finland eller ej).

Dessa data har sålunda internationellt sett enastående analysmöjligheter, men de har också vissa begränsningar och brister. En sådan är att det inte går att följa en fullständig födelsekohort eller kohort av emigranter över tiden. Datas struktur innebär därmed att man inte kan göra direkta skattningar av migrationsflöden mellan länderna, då det inte framgår vad som händer mellan tvärsnitten. Dessa data är sålunda representativa för den finländska invandrarbefolkningen i Sverige vid två givna tidpunkter, inte nödvändigtvis för en total kohort av immigranter.

Möjligheten att säga något om hur individernas utfall och beteende ser ut under andra makroscenarier är också begränsade. Exempelvis kan det vara så att konjunkturläget delvis ligger bakom det som kan observeras för återvändares utfall på den finländska arbetsmarknaden. Därtill bör man komma ihåg att flyttbeslut och olika åtaganden på arbetsmarknaden ofta beror av personers familjeförhållanden. Finländare som emigrerar till andra länder än Sverige, och som återvänder från andra länder än Sverige, kan vi inte heller säga något om.

Planerad dataanskaffning

Mot bakgrund av dessa tidigare erfarenheter av att utnyttja länkade registerdata är avsikten nu att skaffa nya material för att kunna genomföra än mer ingående analyser. Målsättningen är att utnyttja olika slag av longitudinella registerdata från både Finland och Sverige. Utgångspunkten är en generell analys av migrationen till och från Finland, men fokus ligger på flyttningen mellan Finland och Sverige. De planerade materialen möjliggör statistiska analyser av flyttströmmar, vad som karaktäriserar migranter, och vad som händer efter att personerna har flyttat.

För att analysera det förändrade migrationsbeteendet under de senaste decennierna ämnar vi införskaffa ett mera omfattande material än tidigare från den finländska longitudinella sysselsättningsfilen, som i dagens läge omfattar årliga uppgifter från perioden 1987-2003. Av datasekretesskäl ger Statistikcentralen inte ut totaluppgifter på individnivå, men det är möjligt att erhålla ett stickprov av alla de personer som någon gång under perioden 1988-2003 flyttat till eller från Finland. I detta fall skulle även uppgifter om ursprungs- och destinationsland inkluderas. För att kunna beräkna flyttbenägenhet kommer vi att som jämförelsepopulation ha ett obetingat stickprov från hela Finlands befolkning med likartad longitudinell karaktär.

För fokuseringen på Sverige ämnar vi utgå ifrån ett analogt svenskt material. Från ett register över alla personer som har flyttat till eller från Sverige under åren 1990 till 2003 har vi som målsättning att för enskilda individer från Finland sammankoppla uppgifterna med den finländska longitudinella sysselsättningsfilen. Vid sammanlänkningen av registren kommer förutom födelsetid och kön även namn att utnyttjas, vilket innebär att matchningsprocenten bör kunna bli i det närmaste maximal. Det sammanlänkade materialet kommer således att innefatta årliga uppgifter under en femtonårsperiod, oberoende av om personerna varit bosatta i Finland eller i Sverige. Såsom exemplifieras i figur 4 kan vi kan därmed följa enskilda individers flytthistoria, med beaktande av ett flertal egenskaper såsom ålder, utbildning, familjesituation, sysselsättning, inkomst, med mera.

Figur 4. Exempel på observationsplan för planerad dataanskaffning

 

Eftersom kvaliteten på registren är hög och detaljinformationen stor är möjligheterna näst intill obegränsade vad gäller sådant som låter sig undersökas med hjälp av samhällsstatistik. Data är dessutom i ett internationellt perspektiv helt unika. Materialens omfattning och karaktär gör att analyserna kan fokusera på individuella utfall men också på de samhälleliga konsekvenserna i både utflyttarlandet och mottagarlandet. Utflyttning och återvandring kan därmed studeras med beaktande av både personliga egenskaper och destinationsland. Analyserna bör härmed betraktas som nödvändiga komplement till mer kvalitativt orienterade studier av emigranter, invandrare och återflyttare. I alla avseenden kan jämförelser göras mellan finlandssvenskar och finskspråkiga. Därtill kan invandrare med ett främmande språk också observeras.

Empiriska studier av denna karaktär kan därmed bidra med riktlinjer för vad som ur samhällspolitisk synvinkel bör göras för att underlätta emigranters, invandrares och återflyttares utkomstmöjligheter och levnadsförhållanden. Vi kan dra slutsatser om finländares ekonomiska integration i Sverige och återflyttares integration i Finland, och ge direktiv för hur integrationspolitiska målsättningar skall uppnås för både invandare och återvändare. En central fråga är om personer som återvänder från Sverige, eller från något annat land, har problem att återknyta kontakterna till den finländska arbetsmarknaden. Det är sålunda möjligt att få veta om utlandsvistelsen har förbättrat personernas levnadsförhållanden och utkomstmöjligheter när de väl har återvänt till Finland, och därtill beakta hur de har presterat utomlands.

Skribenten är docent i nationalekonomi vid Åbo Akademi

Källor:
 Borjas, G. J., Bratsberg, B. (1996): Who leaves? The outmigration of the foreign-born. Review of Economics and Statistics, 78, 165-176.
Migrationsinstitutet (2006). Maahan- ja maastamuuttaneet vuosina 1945-2002. http://www.migrationinstitute.fi/db/stat/fin/art.php?artid=4
Rooth, D.-O., Saarela, J. (2006a): Modersmål och arbetsmarknadsutfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i Sverige. Ekonomisk Debatt, 34, förestående.
Rooth, D.-O., Saarela, J. (2006b): Selection in migration and return migration: evidence from micro data. Economics Letters, förestående.
Saarela, J., Finnäs, F. (2006). Adjustment failures in an immigrant population: Finns in Sweden. Social Indicators Research, förestående.
Saarela, J., Rooth, D.-O. (2006): How integrated are Finns in the Swedish labour market? Outcomes of free labour mobility. International Migration, 44, 119-152.
Statistikcentralen (2006): Rekisteriseloste: Väestölaskentojen pitkittäistiedosto 1970-1995. http://www.stat.fi/meta/rekisteriselosteet/rekisteriseloste_vaestolaskenta70-95.html
Statistiska centralbyrån (2003): Population statistics 2002 according to the administrative subdivisions of Jan. 1, 2003. Official statistics of Sweden, Part 3, Distribution by sex, age, country of birth etc. Statistiska centralbyrån, Örebro.
Statistiska centralbyrån (2006): Registret över totalbefolkningen (RTB). http://www.scb.se/templates/Standard____22840.asp#Variabelinneh%E5ll

Päivitetty 17.10.2006