Den offentliga sektorns utgifter COFOG


  •  
    • Den offentliga sektorns utgifter COFOG
    • Ändamålsindelningen av den offentliga sektorns utgifter COFOG (Classification of the Functions of Government), är avsedd för att beskriva den offentliga sektorns ekonomiska åtgärder. Klassificeringen ingår i det av FN fastställda beskrivningssystemet för nationalekonomin SNA - System of National Accounts 1993. Ändamålsindelningen av den offentliga sektorns utgifter är en del av de fyra basklassificeringarna i nationalräkenskaperna där utgifterna klassificeras enligt användningssyftet.

    • Till sin uppbyggnad är den hierarkiska klassificeringens huvudgruppsnivå (tvåsiffriga koderna 01... 10) avsedd för att beskriva de samhälleliga målen för den offentliga sektorns verksamheter. Nästa nivå och grupper (med de tresiffriga koderna 01.1... 10.9) beskriver de tjänster som den offentliga sektorna producerar. De klassificeras mer detaljerat på den lägsta klassificeringsnivån (de fyrsiffriga koderna 01.1.1.... 10.9.0).

      Klassificeringen baserar sig på två grundläggande begrepp: uppgift (function) och användningsändamål (puprose). Dessa används för att klassificera den offentliga sektorns utgifter enligt vilket samhälleligt mål de betjänar. Sådana här uppgifter som betjänar ett samhälleligt mål är till exempel:

      Uppgifter som gäller samhällets infrastruktur som även kan karaktäriseras som tjänster som förbrukas kollektivt. Sådana här är försvaret, den allmänna ordningen och säkerheten, skötsel av den offentliga ekonomin, miljöskyddet osv.

      - Uppgifter som gäller näringslivet, såsom allmänt främjande av näringslivet, forskning och utveckling, företagsstöd och lån till enskilda företag, näringslivsstöd t.ex. till lantbruksföretagare osv.

      Driftsstöd till sammanslutningar osv.

      Bastjänster som erbjuds hushållssektorn (enskilda personer eller persongrupper), som den offentliga sektorn helt eller delvis finansierar. Sådana här är hälso-, utbildnings-, rekreations- och kulturtjänster.

      De ekonomiska åtgärder som räknas till den offentligas sektorns konsumtionsutgifter fastställs enlig principerna för nationalräkenskaperna. Till den offentliga sektorns totala utgifter räknas:

      konsumtionsutgifter
      kapitalbildning
      subventioner
      kapitalinkomst
      sociala förmåner andra än in natura
      andra löpande transfereringar
      kapitaltransfereringar

      Till konsumtionsutgifterna räknas: insatsförbrukning + löntagarersättningar +kapitalförslitning - avgifter/ersättningar från försäljningen av varor/tjänster.

      Betydelsen av COFOG-klassificeringen baserar sig framför allt på att den kan användas för att beskriva den offentliga sektorns utgifter enligt samhälleligt uppdrag utan att uppgiftsfördelningen mellan organisationerna eller ändringar i dessa eller tjänstens de facto producentorganisation skulle inverka på resultatet. Med hjälp av COFOG är det även möjligt att göra jämförelser av olika länder om hur den offentliga sektorn deltar i skötseln av de ekonomiska och sociala uppgifterna i olika länder.

      Centrala klassificeringsprinciper:

      Klassificeringsenheterna är i princip enskilda transaktioner. Syftet är att ge en COFOG-kod till varje inköp, löneutbetalning, inkomstöverföring, låneamortering eller annan utgift enligt den uppgift transaktionen utför.

      Då det inte är möjligt att använda transaktioner som klassificeringsenheter används den enskilda offentliga enheten (ämbetsverket, institutionen osv.) som klassificeringsenhet. Då ges ämbetsverket, kontoret eller den dylika enheten en COFOG-kod. Utgifterna för enheter med många uppgifter kan riktas in på uppgiftsklasser exempelvis enligt använda arbetsmånader eller genom att rikta den mångsidiga enhetens alla utgifter till den uppgift vars utgifter är störst.

      Att identifiera uppgiften är oftast problemfritt. Ibland kan avgörandet av uppgiftsklassen dock kräva övervägande till exempel då man klassificerar understöd och lån som beviljats ett företag eller ämbetsverk. Understödets huvudsakliga syfte kan vara att bevara kapaciteten att bygga fartyg som är livsviktiga för det nationella försvaret eller att garantera sysselsättningen för anställda på sjukhus och skolor som är underutnyttjade. Vid sådana här fall bör man dock inte använda de politiska målen som klassificeringsuppgifter vid identifieringen av det offentliga samfundets uppgifter: det offentliga stödet för varv klassas till tillverkning, lån till lantbrukare till jordbruk och bidrag till sjukhus eller skolor klassas på motsvarande sätt till hälsovård eller utbildning.

      Undantag från den regeln är program, understöd och lån vars syfte är att minska diskrimineringen på grund av kön eller handikapp på arbetsmarknaden eller förbättra sysselsättningen i ekonomiskt ogynnsamma eller underutvecklade områden el. dyl. Oftast riktas sådana här program inte till någon specifik bransch, och i COFOG klassas de därför som Allmänna arbetskraftstjänster.

      Klassificeringen av miljöskyddsutgifter baserar sig på klassifikationen av miljöskyddsåtgärder (Classification of Environment Protection Activities, CEPA) på samma sätt som denna tillämpas i insamlingen av Europas miljöekonomiuppgifter (European System for the Collection of Economic Information on the Environment, SERIEE).

      Man bör sträva efter att rikta in miljöskyddsutgifterna korrekt trots att de ofta förekommer som små poster splittrade mellan utgifterna hos olika förvaltningsgrenars enheter. Till exempel kan tillsynen av miljökonsekvenserna hos kemiska bekämpningsmedel vara jordbruksministeriets uppgift, bedömningen av miljökonsekvenserna hos vägbyggandet kommunikationsministeriets uppgift och energiministeriet kan tillsätta en kommitté för att utreda växthusgasutsläpp.

      Förvaltningens utgifter ska riktas in på en så detaljerad klassifikationsnivå som möjligt. Om förvaltningens utgifter är gemensamma utgifter för två eller flera verksamhetsenheter ska de i bästa mån delas upp mellan dessa aktörer. Om detta inte är möjligt ska de riktas in till den klass dit största delen av förvaltningsutgifterna hör.

      Förvaltningsutgifter som inte kan delas in i klasser inkluderas i huvudgruppens grupp/klass ”utgifter ej hänförliga till någon annan kategori”.

    • FN:s statistikkommitté fastställde i mars 1999 fyra grundklassificeringar i de förnyade nationalräkenskaperna (System of National Accounts 1993, SNA) enligt vilka utgifterna klassificeras enligt användningsändamålet:

      Den offentliga sektorns uppgiftsklassificering, COFOG (Classification of the Functions of Government), används för att klassificera den offentliga sektorns konsumtionsutgifter, bruttokapitalbildning samt för att klassificera kapital- och inkomstöverföringar.

      Uppgiftsklassificeringen av icke vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållen COPNI (Classification of Non-Profit Institutions Serving Households) används för sammanslutningarnas konsumtionsuppgifter, för att bruttobilda deras kapital samt för kapital- och vinstöverföringar.

      - Klassificeringen av individuell konsumtion COICOP (Classification of Individual Consumption According to Purpose) används för att klassificera hushållens individuella konsumtionsutgifter. COICOP innehåller som huvudklasser även privata företag som betjänar hushållen.

      Användningsändamålsindelningen av producenternas utgifter COPP (Classification of the Outlays of Producers According to Purpose) används för att klassificera finansieringsinstitutens och företagens insatsförbrukning och kapitalutgifter.

      Ovan nämnda klassificeringar beskrivs i olika publikationer (United Nations: Classifications of expenditure according to purpose, New York 2000). Den offentliga sektorns uppgiftsindelning efterföljs även i EU:s medlemsländer.

      Strukturerna och definitionerna för dessa klassifikationer har skapats i samarbete mellan FN:s statistikbyrå och OECD. I klassificeringen granskas de offentliga samfundens, producenternas och hushållens transaktioner som ”betalningar”, dvs. som betalda eller betalbara penningsummor enligt den ekonomiska åtgärdens syfte, exempelvis för att skaffa konsumtions- och kapitalvaror, arbetskraft eller andra tjänster, för att skaffa finansieringsmedel eller amortera skulder.




























    • Ändamålsindelningen av den offentliga sektorns utgifter COFOG baserar sig på Klassificeringen av de offentliga samfundens uppgifter (Classification of the Functions of Government, COFOG) som fastställts av FN:s statistikkommission.

      Även Europeiska unionens statistikbyrå, Eurostat, har fastställt COFOG-standarden (Kommissionens förordning (EG) Nr. 113/2002).

      Uppgiftsklassificeringen för den offentliga sektorn som presenteras här är den nationella tillämpningen av COFOG. När den gjordes upp strävade man efter att beakta Finlands nationella särdrag utan att dock bryta mot strukturen och principerna i klassifikationsstandarden som fastställts av FN. I den nationella versionen har man försökt följa terminologin i den offentliga översättningen av Eurostat. Det finns dock en del skillnader främst av den orsaken att den nationella versionen i högre grad tillämpat finländska termer och ord från budgetpraxisen.

Alternativ utsikt