Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Publicerad: 14.1.2022

Totalt 10 584 kandidater i välfärdsområdesvalet 2022

Korrigering 14.2.2022. De korrigerade punkterna är markerade med rött.

I välfärdsområdesvalet år 2022 uppställdes totalt 10 584 kandidater. Av de registrerade partierna ställde 19 upp kandidater i valet, medan 61 kandidater är uppställda av valmansföreningar. Av kandidaterna är 5 778 män och 4 806 kvinnor. Av de uppställda kandidaterna är 111 sittande riksdagsledamöter och 3 346 sittande ledamöter i kommunfullmäktige. Av riksdagspartierna ställde SDP upp flest kandidater, 1 632 kandidater, och SFP minst, 306 kandidater. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistik över kandidatuppställningen i välfärdsområdesvalet 2022.

Andelen män och kvinnor av kandidater efter parti och ålder i välfärdsområdesvalet 2022, %

Andelen män och kvinnor av kandidater efter parti och ålder i välfärdsområdesvalet 2022, %
Partier med minst 10 kandidater

Bland riksdagspartiernas kandidater är de kvinnliga kandidaternas andel minst hos Sannfinländarna (27,1 procent) och störst hos Gröna förbundet (59,1 procent). Bland alla partier är andelen kvinnliga kandidater störst hos Kristall Parti (82,1 procent) och minst hos Piratpartiet (9,1 procent). Av alla kandidater är 45,4 procent kvinnor. I välfärdsområdesvalet 2022 är kvinnornas andel av kandidaterna klart större än i kommunalvalet 2021.

Medelåldern för alla kandidater är 50,3 år, för de manliga kandidaterna 51,5 år och för de kvinnliga 48,7 år. Av kandidaterna är 2 996 kandidater 60 år eller äldre. Av kandidaterna är totalt 366 kandidater 24 år eller yngre. Bland riksdagspartierna har KD de äldsta kandidaterna, då andelen personer som fyllt 60 år är 37,5 procent och medelåldern 53 år. Bland riksdagspartierna har Gröna förbundet de yngsta kandidaterna: av dem är 34,2 procent under 40 år och medelåldern är 45,1 år.

Per tusen röstberättigade män/kvinnor har 3 män och 2,4 kvinnor ställt upp som kandidater. I kommunalvalet har andelen kvinnliga kandidater varit lägre än andelen manliga kandidater i alla åldersklasser. I välfärdsområdesvalet år 2022 är andelen kvinnliga kandidater större än andelen manliga kandidater i nästan alla åldersklasser ända till 50-åringar.

Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i välfärdsområdesvalet 2022, %

Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i välfärdsområdesvalet 2022, %

Relativt sett flest kvinnliga kandidater finns det i Egentliga Tavastland (50,2 %). Klart färre kvinnliga kandidater än i övriga områden finns det i Kajanaland och Päijänne-Tavastland, under 40 procent av kandidaterna.

Kvinnornas andel av kandidaterna efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, %

Kvinnornas andel av kandidaterna efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater som partierna ställt upp var 80 procent kandidater också i kommunalvalet år 2021. Av riksdagspartierna flest samma kandidater har Sannfinländarna, av vilka nästan 95 procent också kandiderade i kommunalvalet. Minst kandidater som också kandiderade i kommunalvalet har Rörelse Nu, något över 50 procent av kandidaterna. Mest av kandidaterna var i kommunalvalet 2021 uppställda som kandidat för samma parti som nu.

Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål, dvs. personer som talar något annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål, är klart mindre än bland de röstberättigade. Av de röstberättigade har något över 6 procent ett främmande språk som modersmål, av kandidaterna 2,2 procent. Av riksdagspartierna flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet (4,0 %) och Kristdemokraterna (3,4 %). Bland kandidaterna utanför riksdagspartierna är andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål större än genomsnittet (3,8 %). Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är minst bland Sannfinländarna (1,2 %) och Rörelse Nu (1,2 %).

Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i välfärdsområdesvalet 2022, %

Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i välfärdsområdesvalet 2022, %

Bland kandidaterna finns medborgare från 27 olika länder. Av de röstberättigade är något över fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 66 utländska medborgare. Av alla kandidater är 163 (1,5 %) finska medborgare som också är medborgare i ett annat land. Av alla röstberättigade har 2,1 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap.

Över 93 procent av kandidaterna har en examen efter grundnivå, av de röstberättigade har något över 76 procent avlagt examen efter grundnivå. Detta förklaras delvis av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Av riksdagspartierna den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater, av vilka nästan 68 procent har examen på högskolenivå. Av alla kandidater har 47 procent avlagt examen på motsvarande nivå, av de röstberättigade 23 procent. Också SFP:s och Samlingspartiets kandidater är högre utbildade än genomsnittet: av SFP:s kandidater har 63,7 procent examen på högskolenivå och av Samlingspartiets kandidater 60,0 procent.

Röstberättigade, kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i välfärdsområdesvalet 2022, %

Grund
nivå
Mellan
nivå
Lägsta
högre
nivå
Lägre
högsk.
nivå
Högre
högsk.
nivå,
forsk.
utb.
Röstberättigade 23,8 44,2 9,5 12,2 10,3
Kandidater 6,6 34,7 11,7 18,7 28,3
SDP 5,8 38,5 12,9 18,6 24,2
SAF 11,1 51,1 10,9 14,9 12,0
SAML 4,6 22,3 13,0 18,4 41,6
CENT 4,6 28,2 16,1 18,6 32,5
GRÖNA 4,8 23,1 4,6 22,7 44,8
VÄNST 7,5 43,5 8,4 20,5 20,0
SFP 3,9 19,0 13,4 23,5 40,2
KD 6,7 31,1 13,5 18,1 30,7
LIIKE 9,0 42,6 11,0 21,7 15,7
Övriga 9,8 47,1 11,1 15,8 16,2

Av kandidaterna var 70 procent sysselsatta i slutet av år 2020 och omkring sju procent var arbetslösa. Av de röstberättigade var omkring hälften sysselsatta och 7,6 procent arbetslösa. Av kandidaterna var klart färre pensionärer än av de röstberättigade (omkring 17 %). Av de röstberättigade var omkring en tredjedel pensionärer. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i välfärdsområdesvalet 2022, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 80,4 procent sysselsatta. Det relativa sysselsättningstalet är 11,6 procentenheter lägre för röstberättigade 18–64-åringar. Den minsta skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades relativa sysselsättningstal finns i Österbotten, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 6,6 procentenheter högre. Den största skillnaden finns i Norra Savolax, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 83,4 procent och de röstberättigades 67,6 procent.

Bland kandidaterna är andelen företagare (inkl. jord- och skogsbruksföretagare) större än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta kandidaterna är omkring 14 procent och av de röstberättigade är andelen något över 10 procent. Av riksdagspartierna flest företagare finns det bland kandidaterna för Rörelse Nu (30,2 %) och näst flest bland Centerns kandidater (20,2 %), av vilka omkring hälften är jord- och skogsbruksföretagare.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i välfärdsområdesvalet 2022, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i välfärdsområdesvalet 2022, %

Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2020 var 22 300 euro, medan medianen för kandidaterna var 30 900 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 39 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna är störst i Västra Nylands välfärdsområde, både bland de röstberättigade (25 900 euro/år) och bland kandidaterna (34 500 euro/år). Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Den största inkomstskillnaden i euro mellan kandidaterna och de röstberättigade finns i Södra Savolax och Norra Savolax välfärdsområden, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst är över 10 000 euro högre än medianen hos de röstberättigade. De minsta inkomstskillnaderna finns i Mellersta Österbottens och Mellersta Nylands välfärdsområden, där de är under 8 000 euro.

Medianen för de röstberättigades och kandidaternas disponibla penninginkomster (euro/år) välfärdsområdesvis i välfärdsområdesvalet 2022

Röstberättigade Kandidater
Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor
Totalt 22 300 24 200 20 800 30 900 31 600 30 300
Östra
Nylands
24 600 27 000 22 600 32 700 34 600 30 300
Mellersta
Nylands
25 500 27 900 23 300 33 400 34 500 32 400
Västra
Nylands
25 900 28 300 24 100 34 500 35 900 33 100
Vanda
och
Kervo
24 500 26 500 22 900 32 600 34 500 31 700
Egentliga
Finlands
22 100 24 000 20 700 30 100 30 700 29 800
Satakunta 21 400 23 500 19 900 30 700 30 600 30 900
Egentliga
Tavastlands
22 400 24 400 20 800 32 300 32 800 32 100
Birkalands 21 900 24 000 20 400 30 800 31 600 30 000
Päijänne-
Tavastlands
21 400 23 400 20 000 30 500 31 400 29 900
Kymmene-
dalens
21 400 23 700 19 600 30 200 31 600 28 700
Södra
Karelens
21 000 23 100 19 400 30 700 31 800 29 500
Södra
Savolax
20 200 21 500 19 300 30 800 30 800 31 000
Norra
Savolax
21 100 22 600 20 000 31 500 32 500 30 500
Norra
Karelens
19 700 20 800 18 900 28 000 27 900 28 000
Mellersta
Finlands
21 000 22 900 19 600 29 800 30 400 29 200
Södra
Österbottens
21 300 22 900 20 100 31 100 31 200 30 600
Österbottens 22 200 24 500 20 400 30 700 32 500 28 300
Mellersta
Österbottens
21 800 24 100 20 000 29 600 30 300 28 000
Norra
Österbottens
22 000 23 800 20 600 30 700 31 300 30 000
Kajanalands 20 800 22 200 19 700 29 400 29 900 28 500
Lapplands 21 600 23 000 20 500 30 200 30 700 29 500

Ett riksomfattande kandidatregister har publicerats på en webbplats som upprätthålls av Justitieministeriet ( www.vaalit.fi ).


Källa: Välfärdsområdesvalet 2022, uppställning av kandidater, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (520,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 14.01.2022

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Välfärdsområdesval [e-publikation].
01 2022. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 27.6.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/alvaa/2022/01/alvaa_2022_01_2022-01-14_tie_001_sv.html