Fritidshus 2011

Flest fritidshus i Pargas kommun år 2011

Enligt Statistikcentralen fanns det sammanlagt 493 000 fritidshus i Finland i slutet av år 2011. Det största antalet fritidshus fanns i Pargas kommun, dvs. över 8 000 fritidshus. Näst mest fritidshus fanns det i Tavastehus, Kouvola, Salo, Kuopio, Kuusamo och Raseborg , där fritidshusbeståndet omfattade över 6 000 fritidshus. I och med kommunsammanslagningarna försvinner många traditionella stugkommuner från kartan eller går samman med större stugkommuner. Kommunsammanslagningarna beskriver antalet fritidshus i många urbana kommuner i högre grad antalet sommarinvånare i regionen än antalet fritidshus i själva stadsområdet.

Tabell 1. Flest fritidshus efter kommun 31.12.2011

(Enligt kommunindelningen 1.1.2012) Antal  fritidshus
Pargas 8 425
Tavastehus 7 731
Kouvola 7 669
Salo 7 116
Kuopio 6 604
Kuusamo 6 518
Raseborg 6 366
S:t Michel 5 812
Mäntyharju 4 738
Kimitoön 4 618

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland i år 2011

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland, dit också Pargas kommun, som har flest fritidshus, hör. Antalet fritidshus i landskapet Egentliga Finland var omkring 48 600, också i Södra Savolax och Birkaland fanns det fler än 45 000 fritidshus. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 3 900 fritidshus och på Åland 6 000.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2011

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2011

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 58 kommuner hade år 2011 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Pargas, Mäntyharju, Kimitoön och Pälkäne. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner. Sedan år 2000 har antalet kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder ökat med ungefär tio, då man granskar situationen med nuvarande 2012 års kommunindelning.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2011 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2011 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

I slutet av år 2011 fanns det 492 700 fritidshus. Från året innan ökade antalet fritidshus med 3 500, av vilka en del är nyproduktion och en del sådana som ändrats till ändamålet fritidsbostad. Fritidshusbeståndet ökar inte direkt i takt med nybyggandet, eftersom en del av fritidshusen ändras till permanenta bostäder eller tas annars ur bruk.

Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2011

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2011

Nyproduktionen omkring 4 000 bostadsbyggnader för fritidsbruk per år

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. T.ex. under år 2011 färdigställdes ungefär 3 600 och under år 2010 ungefär 3800 nya fritidsbostadsbyggnader.

Byggandet av fritidshus har kontinuerligt saktat av jämfört med byggtakten i början av 1990-talet. När det i början av 1990-talet årligen färdigställdes omkring 8 000 nya fritidshus, har byggtakten de senaste åren varit omkring hälften. Fritidshusbeståndet ökade med omkring 20 procent under 1990-talet. Detta är klart mindre än under 1970- och 1980-talen, då beståndet ökade med över 40 procent under ett decennium.

Byggandet av fritidshus livligast i Lappland, SödraSavolax och Egentliga Finland

Under år 2011 har nybyggandet varit livligast i Lappland och Södra Savolax. Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland, där det byggts fler ungefär 400 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år.

Sedan år 1990 har fritidshusbeståndet ökat mest i landskapet Södra Savolax, där det fanns 12 000 fler fritidshus än år 1990. Den minsta förändringen i beståndet har skett i Mellersta Österbotten och på Åland, där antalet fritidshus ökat med över 1 000 sedan år 1990.

Sommarbosättningen tätast i Gustavs och Kaskö

Fritidsbosättningen var tätast i Gustavs och Kaskö, där det fanns genomsnitt 17–18 fritidshus per landkvadratkilometer. I åtta kommuner fanns det fler än 10 fritidshus per kvadratkilometer. I hela landet fanns det i genomsnitt 1,6 fritidshus per kvadratkilometer. I Egentliga Finland, Nyland och Päijänne-Tavastland fanns det över fyra fritidshus per kvadratkilometer. I Södra, Norra och Mellersta Österbotten samt i Kajanaland och Lappland fanns det fortfarande genomsnitt mindre än ett fritidshus per kvadratkilometer. Grankulla, Savukoski, Utsjoki, Enontekis, Sodankylä, Kärsämäki och Enare är kommuner där det fanns minst fritidshus i förhållande till arealen.

Medelytan på fritidshus 48 kvadratmeter

Nya fritidsbostadsbyggnader är större än tidigare. Den genomsnittliga storleken på fritidsbostadsbyggnader som byggts under 2010–talet var 73 kvadratmeter, under 2000–talet var 65 kvadratmeter och som byggts under 1990–talet var 49 kvadratmeter. På äldre fritidsbostadsbyggnader var 44 kvadratmeter. Medelstorleken på alla fritidshus var 48 kvadratmeter år 2011. Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 25 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 40 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 40 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något under en fjärdedel av alla fritidsbostadsbyggnader år 2011. År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 2. Fritidshus efter golvyta 2011

Golvyta, m2           Fritidshus, antal                     %
Fritidshus, totalt 492 713 100.0
– 19 41 557 8.4
20 – 39 178 561 36.2
40 – 59 132 425 26.9
60 – 79 60 820 12.3
80 – 99 27 529 5.6
100 – 26 683 5.4
Okänd 25 138 5.1
Genomsnittlig golvyta 48 ..

Nästan 800 000 finländare hörde till ett bostadshushåll som äger ett fritidshus

Av fritidshusen ägdes 405 000 av privatpersoner. Omkring 88 000 fritidshus ägdes av antingen dödsbon, företag, sammanslutningar eller utlänningar. De bostadshushåll som äger ett fritidshus omfattade 786 000 personer.

Fritidshuset är vanligen beläget nära hemorten. Sextiosex procent av fritidshusägarna ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Över 90 procent av fritidshusägarna i Kajanaland, på Åland, i Lappland och Norra Karelen ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Däremot var de nyländska ägarnas fritidshus huvudsakligen belägna någon annanstans än i hemlandskapet. Endast 30 procent av de fritidshus som ägs av nyländare var belägna i Nyland. Ungefär tredjedel av alla fritidshusägare ägde ett fritidshus i sin hemkommun.

Sommargästerna ökar folkmängden i kommunerna under somrarna

År 2011 reste omkring 530 000 sommargäster till ett fritidshus utanför hemkommunen. Flest sommargäster hade Södra Savolax, över 55 000 personer. Bland kommunerna kommer det flest sommargäster till Pargas kommun, där nästan 10 000 personer kan vistas vid sina fritidshus under sommartid. Tavastehus, Salo, Raseborg och Mäntyharju hade också över 6000 sommargäster. Om man jämför antalet sommargäster med stadigvarande befolkningen i kommunen ökade folkmängden mest i Gustavs. I Gustavs, en kommun med färre än tusen personer, ökar sommargästerna folkmängden med över fyra tusen under somrarna, dvs. folkmängden i Gustavs ökar under somrarna till t.o.m. över fem tusen. I sammanlagt 13 kommuner mer än fördubblade sommargästerna kommunens folkmängd.

Fritidshusägaren 62 år i genomsnitt

År 2011 hade ägarna till de fritidshus som färdigställdes år 2011 en genomsnittlig ålder på 54 år, medan den genomsnittliga åldern på alla stugägare var 62 år. Färre än omkring 23 000 ägare var under 40 år, dvs. bara 6 procent av alla stugägare.

Bostadshushåll som bestod av två vuxna ägde över 40 procent av alla fritidshus och bostadshushåll med barn under 18 år ägde 14 procent av alla fritidshus. Sexton procent av fritidshusen ägdes av ensamboende och aderton procent av alla fritidshus ägdes av dödsbon, företag, samfund eller ägaren var okänd. Ungefär hälften av fritidshusägaregruppen bor i egnahemshus eller parhus.


Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja Hermiö 09 1734 3211, Arja Tiihonen 09 1734 3272, Elina Aspblad-Huohvanainen 09 1734 3232, asuminen@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 25.5.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Byggnader och fritidshus [e-publikation].
ISSN=1798-6788. 2011, Fritidshus 2011 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 17.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rakke/2011/rakke_2011_2012-05-25_kat_001_sv.html