Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, september

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I oktober trodde bara 27 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Redan 23 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i september 32 och 16 procent och i oktober i fjol 48 och 10 procent.

I oktober litade 28 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 12 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 27 och 11 procent och för ett år sedan 29 och 10 procent.

Arbetslöshet och inflation

I oktober litade 39 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under följande år och 21 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I september var andelarna 45 och 16 procent och för ett år sedan 48 och 16 procent.

Av de sysselsatta upplevde 27 procent i oktober att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 17 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 12 procent antog att risken ökat.

I oktober uppskattade konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,2 procent under de följande 12 månaderna. För ett år sedan var inflationsförväntningarna 1,7 procent. Långtidsmedelvärdet är 2,1 procent.

Sparande och låntagning

I oktober tyckte 73 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 58 procent. Av hushållen hade 69 procent sparat i oktober och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året. Främst avsåg konsumenterna att spara för sämre tider, för ålderdomen eller för semesterresa. De näst vanligaste placeringsobjekten som konsumenterna planerade att placera i, efter olika bankkonton, var placeringsfonder. I oktober frågade vi sista gången efter objekt för sparande, placering och låntagning i samband med konsumentbarometern.

I oktober ansåg 65 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. För ett år sedan var motsvarande andel 74 procent. I oktober funderade 13 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 45 procent i oktober att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Planerna på att använda pengar var för det mesta återhållsamma. Av hushållen hade 17 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I oktober planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I oktober 2018 erhölls svar från 1 148 personer; därmed var bortfallet av svar 51,1 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.


Källa: Konsumentbarometern 2018, oktober. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 29.10.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. oktober 2018, Översikt . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2018/10/kbar_2018_10_2018-10-29_kat_001_sv.html