Begrepp och definitioner
- Alkoholsjukdomar
Till alkoholsjukdomar räknas de sjukdomar enligt klassifikationen av sjukdomar där orsaken är alkohol (kategorierna F10, F19, G312, G4051, G621, G721, I426, K292, K70, K852, K860, O354, P043, Q860 i "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems", ICD-10).
Till alkoholförgiftningar hör dödsfall på grund av förgiftning av alkohol eller alkoholsurrogat (kategorin X45).
- Allmänt dödstal
Med det allmänna dödstalet avses antalet döda per 1 000 eller 100 000 personer i medelfolkmängden.
- Bidragande dödsorsak
Den bidragande dödsorsaken har angivits på dödsattesten. Som bidragande dödsorsak uppger läkaren under punkt II på dödsattesten de orsaker som ogynnsamt inverkat på utvecklingen av det tillstånd som lett till döden och på så sätt bidragit till döden. Den bidragande dödsorsaken kan igenkännas i materialet.
- Dödfödd
Bland dödfödda räknas de foster eller nyfödda som vid födelsen inte uppvisar livstecken och havandeskapet varat i minst 28 veckor eller om ingen uppgift finns om havandeskapets längd, födelsevikten minst 500 gram. Missfall i ett tidigare skede av havandeskapet räknades inte som dödfödda och de har inte heller statistikförts i statistiken över dödsorsaker.
- Dödsfall
Dödsfall skall ofördröjligen anmälas hos läkare eller polisen. Verksamhetsenheten för hälso- och sjukvård eller läkare bör lämna uppgift om dödsfall till befolkningsdatasystemet (lag 858/97). Läkare utfärdar dödsattest över avlidna. I undantagsfall kan polisen eller länsstyrelsen utfärda dödsredogörelse, varefter uppgift om dödsfall kan lämnas till magistraten, som för in uppgifterna i befolkningsdatasystemet.
Dödsattesten eller -redogörelsen skall sändas till länsstyrelsen, där den granskas och därefter skickas till Statistikcentralen. Granskningen utförs av en rättsläkare eller läkare med särskild utbildning (förordningarna 948/73 och 99/98). Dödsorsaksstatistiken görs upp på basis av dödsattester och statistiken ges ut i en egen serie.
- Grunden för utredning av dödsorsak
Grunden för utredning av dödsorsak är en uppgift i dödsattesten. Utredningen av dödsorsak baserar sig på lagen om utredande av dödsorsak (1973/459).
Rättsmedicinsk obduktion:
Om dödsfallet skett i sådana förhållanden att man för utredning av dödsorsak skall göra en polisundersökning verkställs oftast en rättsmedicinsk obduktion. Förordnande om verkställande av den rättsmedicinska obduktionen ges av polisen.Polisundersökning verkställs i följande situationer:
- då den avlidna inte under sin sista sjukdom behandlats av läkare eller
- då döden förorsakats av brott, olycksfall, självmord, förgiftning, yrkessjukdom eller vårdåtgärd eller då det är anledning att befara att döden föranletts av någon annan orsak; eller
- då dödsfall annars inträffat överraskande.
Medicinsk obduktion:
En medicinsk obduktion kan verkställas- då dödsorsaken inte kan utredas på basis av livstidsuppgifter och uppgifterna i anslutning till dödshändelsen och då den avlidna under sin sista sjukdom behandlats av läkare och då obduktionen är nödvändig med tanke på den allmänna hälso- och sjukvården
- på ansökan av den avlidnas närmaste anhöriga eller annan närstående person.
Medicinsk obduktion verkställs således på begäran av läkare eller anhöriga.
Annan grund för utredning av dödsorsak:
Den mest allmänna grunden för annan utredning av dödsorsak är en klinisk undersökning av den avlidna och uppgifter om den sista sjukdomen och vården.- Intermediär dödsorsak
Den intermediära dödsorsaken är det tillstånd som från den bakomliggande dödsorsaken leder till omedelbar dödsorsak. Den intermediära dödsorsaken har uppgetts på dödsattesten och den regostreras i statistikmaterialet, men används inte i den årliga statistikproduktionen.
- Kranskärlssjukdomar
Till döda på grund av kranskärlssjukdomar, dvs. ischemiska hjärtsjukdomar, räknas döda på grund av angina pectoris, hjärtinfarkt och andra ischemiska hjärtsjukdomar (enligt inhemska klassifikationen av dödsfall med 54 kategorier: kategorin 27 och den internationella klassifikationen "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10: I20-I25).
- Mödradödlighet
Bland mödradödlighet räknas kvinnans död under graviditet eller inom 42 dygn efter graviditetens slut oberoende av graviditetens längd eller läge. Med räknas alla gravida kvinnor, som dött till följd av orsaker som är förenade med eller som har förvärrats av graviditet, dock inte genom olyckshändelse eller genom en våldsam död. Mödradödligheten räknas under kapitel XV i sjukdomsklassifikationen. Mödradödligheten erhålls genom att dividera antalet mödradödar per 100 000 levande födda barn.
- Neonatal dödlighet
Den neonatala dödligheten erhålls genom att dividera antalet barn som avlidit före det 28 levnadsdygnet med antalet levande födda under statistikåret och genom att multiplicera detta med 1 000.
- Omedelbar dödsorsak
Den omedelbara dödsorsaken anger den sjukdom, skada eller handikapp, vars symptom leder till personens död. Som omedelbar dödsorsak räknas dock inte dödsmekanismer, t.ex. hjärtstopp. Den omedelbara dödsorsaken har uppgivits på dödsattesten och den registreras i statistikmaterialet, men den används inte i den årliga statistikföringen.
- Perinatal dödlighet
Den perinatala dödligheten erhålls genom dividera antalet dödfödda och antalet spädbarnsdöda under den första levnadsveckan med antalet levande födda under statistikåret. Åldern under den första levnadsveckan räknas på basis av de timmar barnet levat.
- Post-neonatal dödlighet
Med post-neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit efter det 7:e och före 28:e levnadsdygnet i relation till levande födda under statistikåret.
- Spädbarnsdödlighet
Spädbarnsdödligheten räknas genom att dividera antalet dödsfall bland barn under ett år med antalet levande födda under samma statistikår. Då siffran multipliceras med 1 000, får man uppgiften i promille.
- Tidig neonatal dödlighet
Med tidig neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit före det 7 levnadsdygnet i relation till levande födda barn under statistikåret.
- Underliggande dödsorsak
Den bakomliggande dödsorsaken är den sjukdom som igångsatt serien av sjukdomstillstånd som lett till omedelbar död eller förhållanden i anslutning till olycksfall eller våld, som förorsakat skadan eller förgiftningen som lett till död. Vid slutledning av den dödsorsak som används i statistik (s.k. underliggande dödsorsak) tillämpas Världshälsoorganisationens (WHO) internationella sjukdomsklassifikations (ICD-10) regler. Den årliga statistiken över dödsorsaker sammanställs enligt den underliggande dödsorsaken.
- Åldersstandardiserat dödstal
Förändringen av dödlighet anges med det åldersstandardiserade dödstalet (CMF). Standardisering behövs för att man ur förändringarna i dödsorsaker skall få fram de förändringar som inte beror på att åldersstrukturen föråldrats. Det åldersstandardiserade dödstalet visar antalet döda per 100 000 personer i medelfolkmängden, då åldersstrukturen kalkylmässigt är den samma under hela undersökningsperioden.
Finlands officiella statistik (FOS):
Dödsorsaker [e-publikation].
ISSN=1799-506X. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 26.5.2012].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ksyyt/kas_sv.html.
Statistik
- Offentliggöranden
- Översikter
- Tabeller
- Figurer
- Beskrivning
- Kvalitetsbeskrivningar
- Metodbeskrivningar
- Begrepp och definitioner
- Klassificeringar
Växel (09) 17 341