Den här statistiken har lagts ned.

Inga nya uppgifter produceras längre om denna statistik.

Begrepp och definitioner

Bokslutsprognos

Bokslutsprognosen baserar sig på uppgifter som Statistikcentralen och Finlands Kommunförbunds samlar in i januari varje år från alla kommuner och samkommuner. Prognosen omfattar vissa poster i resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen i bokslutet för det föregående året. Prognoserna samlas in separat för kommunens/samkommunens övriga verksamhet och för affärsverk som fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen, så att de kan sammanställas till prognoser över centrala poster i kommunens bokslut. Uppgifter om bokslutsprognoser på kommun- eller samkommunsnivå publiceras inte.

Budget

Budgeten är en plan för kommunens/samkommunens ekonomi. Fullmäktige skall före utgången av året godkänna en budget för det följande budgetåret. Enligt kommunallagen skall i budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Enligt Finlands Kommunförbunds budgetrekommendation består budgeten av en driftsekonomidel, en investeringsdel, en resultaträkningsdel och en finansieringsdel. Resultaträknings- och finansieringsdelarna är uppbyggda på samma sätt som kommunernas och samkommunernas resultaträknings- och finansieringsscheman.

Enligt kommunallagen skall budgeten iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige.

För uppföljning av budgeten bör bokslutet innehålla en tablå över budgetutfallet.

Om kommunen eller samkommunen har affärsverk som fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen skall i budgetens resultaträkningsdel upptas transaktioner mellan kommunen och dess affärsverk (interna räntor och avkastning på affärsverkets grundkapital), men inte affärsverkets "egna" inkomst- och utgiftsprognoser.

Budgetens resultaträkningsdel möjliggör således inte en jämförelse med resultaträkningen i bokslutet, eftersom den senare inkluderar de kommunala affärsverkens resultat konsoliderade "rad för rad" med eliminering av interna poster.

En kommun som har kommunala affärsverk skall enligt Finlands Kommunförbunds rekommendation publicera även en sådan resultaträkningsdel till sin budget där affärsverksbudgetens resultaträkningsprognos har konsoliderats "rad för rad" med kommunbudgeten, med eliminering av räntor på interna lån och avkastning på grundkapital.

Bara en del av kommunernas affärsverk fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen.

Kommunala affärsverk

Den kommunala affärsverksmodellen är en form för organisering av kommunal affärsverksamhet. Ett affärsverk som fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen utgör en separat bokföringsenhet som av kommun- eller samkommunsfullmäktige har getts en mer självständig ställning än andra kommunala verksamhetsenheter som upptas i kommunens budget. Ett kommunalt affärsverk skall enligt bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar upprätta ett separat bokslut som inbegriper resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning.

Ett kommunalt affärsverk utgör en del av kommunens förvaltning och ekonomi och är inte en separat juridisk person eller en självständig bokföringsskyldig.

Bara en del av kommunernas affärsverk fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen. Kommunernas övriga affärsverksamhet behandlas som annan kommunal verksamhet i den ekonomiska statistiken över kommuner och samkommuner. Detta gäller även sådana affärsverk som behandlas som s.k. övriga balansräkningsenheter samt s.k. redovisningsmässigt separerad affärsverksamhet. Kostnader och inkomster från affärsverksamhet som bedrivs i aktiebolagsform eller liknande upptas däremot inte i statistiken över den kommunala ekonomin, inte ens i de fall att kommunen äger hela aktiestocken i enheten.

I den kommunala budgetens resultaträkningsdel upptas transaktioner mellan kommunen och dess affärsverk (interna räntor och avkastning på affärsverkets grundkapital), men inte affärsverkets "egna" inkomst- och utgiftsprognoser. Det kommunala affärsverkets budgeterade resultat konsolideras således inte "rad för rad" med kommunens budget. Enligt Finlands Kommunförbunds budgetrekommendation bör kommunen emellertid upprätta även en sådan resultaträkningsdel till budgeten där affärsverksbudgeten har konsoliderats "rad för rad" med kommunbudgeten, och där man eliminerat räntor på interna lån och avkastning på grundkapital. En sådan resultaträkningsdel kan kommunen använda t.ex. när den informerar om kommunens budget.

De kommunala affärsverkens separata bokslut konsolideras "rad för rad" med kommunens/samkommunens övriga bokslut till ett totalbokslut.

Eftersom kommunala affärsverk behandlas olika i budgeten och bokslutet, är budgetsiffrorna och bokslutssiffrorna inte nödvändigtvis sinsemellan jämförbara.

Separata uppgifter om affärsverkens bokslutsprognoser och budgeter samlas in för Statistikcentralens statistik över kommunernas/samkommunernas bokslutsprognoser och budgeter. Detta möjliggör konsolidering av kommunernas och affärsverkens bokslut och budgeter till en budget/bokslutsprognos för hela kommunen med siffror som är jämförbara med bokslutets siffror.

I Statistikcentralens budgetpublikationer presenteras kommunernas och samkommunernas budgeter i okonsoliderad form med avseende på budgeterna för affärsverk som fungerar enligt den kommunala affärsverksmodellen. På samma webbsida publiceras även de konsoliderade budgetuppgifterna, vilket möjliggör en jämförelse med bokslutsuppgifterna.

Samkommun

Samkommunen är en kommunal samarbetsform som infördes i samband med kommunallagsreformen 1993. Samkommunerna ersatt de tidigare kommunförbunden. I en samkommun är det fråga om ett permanent samarbete mellan flera kommuner inom ett bestämt uppgiftsområde. En samkommun bildas genom ett grundavtal mellan kommunerna, vilket godkänns av medlemskommunernas fullmäktige.

En samkommun är en självständig juridisk person som omfattas av bestämmelserna i kommunlagstiftningen. En samkommun kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt föra talan i domstolar och hos andra myndigheter. För samkommunens ekonomi ansvarar i sista hand medlemskommunerna.

Viktiga samkommuner är landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikten, samkommunerna för folkhälsoarbetet, samkommunerna för specialomsorgsdistrikten samt samkommunerna för undervisningsverksamheten. Tre fjärdedelar av samkommunernas sammanlagda utgifter föranleds av ordnandet av sjuk- och hälsovårdstjänster.

Skattefinansiering

Till kommunens skattefinansiering räknas kommunens skatteintäkter och statsandelar.

Årsbidrag

Årsbidraget anger hur mycket internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar, placeringar och amorteringar efter det att de löpande utgifterna har betalats. Årsbidraget är en viktig indikator när det gäller att bedöma den interna finansieringens tillräcklighet. Grundantagandet är att den interna finansieringen är tillräcklig, om årsbidraget är minst lika stort som avskrivningarna på anläggningstillgångarna.

Avskrivningarna ger en bild av det genomsnittliga behovet av ersättande investeringar. Om årsbidraget täcker avskrivningarna (de ersättande investeringarna), behöver kommunen inte skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller långsiktiga placeringar eller minska på sitt verksamhetskapital för att säkerställa att de produktionsmedel som behövs för tjänsteproduktionen hålls i funktionsdugligt skick. Om årsbidraget är negativt, räcker den interna finansieringen inte ens till för att täcka de löpande utgifterna.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunernas och samkommunernas budgeter [e-publikation].
Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 18.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ktal/kas_sv.html