Begrepp och definitioner

Bostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. I folkräkningen år 1980 bildades bostadshushåll också av dessa personer.

Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.

Bostadsskuld

Bostadsskuld är en skuld som gäller köp eller ombyggnad av den skattskyldigas eller hans eller hennes familjs stadigvarande bostad.

Bruttoinkomster

Hushållens bruttoinkomster utgör summan av hushållets produktionsfaktorinkomster (löne-, företagar- och kapitalinkomster) och erhållna transfereringar, före avdrag av betalda transfereringar (bl.a. skatter och socialskyddsavgifter).

Decilgrupper

Ett vanligt sätt att avbilda fördelningen av en variabel (t.ex. inkomst eller förmögenhet) i en population är att dela upp observationerna i tio grupper (deciler) med lika många observationer i varje grupp. Ibland används en indelning i fem grupper (kvintiler).

Till exempel i den nuvarande inkomstfördelningsstatistiken bildas decilgrupper på följande sätt. Först dividerar man hushållets inkomster med antalet konsumtionsenheter, för att på så sätt få varje hushållsmedlems s.k. ekvivalenta inkomst. Därefter rangordnas personerna efter inkomst och delas in i tio lika stora grupper. Varje decil omfattar således 10 procent av befolkningen. Till första decilen hör den tiondel som har de lägsta inkomsterna och till sista decilen den tiondel som har de högsta inkomsterna. Decilgruppernas inkomstandelar anger deras andelar av det totala beloppet av den inkomst som statistiken gäller.

Disponibla penninginkomster

Hushållens disponibla penninginkomster är ett liknande begrepp som hushållens disponibla inkomst, med det undantaget att det inte inbegriper kalkylerade inkomstposter (t.ex. kalkylerade inkomster från ägarbostad i egen användning). Begreppet inbegriper naturaförmåner som hänför sig till anställningsförhållanden.

Hushållens disponibla penninginkomster = hushållens sammanlagda löneinkomster + företagarinkomster + kapitalinkomster (exkl. kalkylerade inkomstposter) + erhållna transfereringar - betalda transfereringar.

Referensperson

I totalstatistiken över inkomstfördelningen väljs den hushållsmedlem som har de största bruttoinkomsterna till referensperson. Inkomsterna har fastställts på basis av registeruppgifter.

Skuld för inkomstens förvärvande

Skuld för inkomstens förvärvande är en skuld som gäller förvärv av skattepliktig inkomst. Det kan vara frågan om löpande inkomster, såsom hyres-, ränte- eller dividendinkomst. Inkomsten kan också bygga på värdeökning, t.ex. om den skattskyldiga i placeringssyfte skaffar en affärsfastighet eller en placeringstomt.

Skuld som gäller inkomstkälla

Skulder som gäller inkomstkälla är skulder som gäller jord- och skogsbruk samt näringsverksamhet.

Skulder

Skulder beskriver skuldbeloppet för de personer som hör till bostadshushållen vid årets slut (31.12). Här ingår lån och krediter som beviljats av kreditinstitut och finansiella institut, intressekontor och någon av de andra vanligaste kreditgivarna. Till skulderna räknas bostadslån och studielån som garanteras av staten eller Ålands landskapsstyrelse. Till skulderna räknas ytterligare lån av kreditinstitut och finansiella institut och lån på minst 1 700 euro som beviljats av andra kreditgivare än kreditinstitut och finansiella institut och där användningssyftet är ett annat än bostadslån eller studielån.

Skulderna indelas på basis av användningssyftet enligt följande:

1. bostadsskulder

2. studieskulder

3. skulder för inkomstens förvärvande

4. skulder som gäller inkomstkälla

5. andra (övriga) skulder

Studieskuld

Med studieskuld avses studieskuld som garanteras av staten eller Ålands landskapsstyrelse.

Övriga skulder

Andra (övriga) skulder är t.ex. lån för köp av fritidsbostad eller bil samt andra konsumtionskrediter. Materialet omfattar konsumtionskrediter och andra skulder, om de är lån på minst 1 700 euro som beviljats av kreditinstitut eller finansiella institut eller någon av de andra vanligaste kreditgivarna.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över skuldsättning [e-publikation].
Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 27.5.2012].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/velk/kas_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Inkomst och konsumtion > Statistik över skuldsättning > Begrepp och definitioner

Statistik

Inkomst och konsumtion

Statistik över skuldsättning

Offentliggöranden
Översikter
Tabeller
Figurer

Pressmeddelanden

Beskrivning
Kvalitetsbeskrivningar
Metodbeskrivningar
Begrepp och definitioner
Klassificeringar

Tilläggsuppgifter

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida