Dokumentation som var i kraft 18.8.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över månadslöner inom staten beskriver antalet löntagare med månadslön vid de ämbetsverk som omfattas av statens budgetekonomi samt löntagarnas lönenivå efter yrke, yrkesgrupp, utbildning, kön och ålder.

Uppgifterna fås ur systemet Tahti, som tillhandahålls av Palkeet. Uppgifterna fås för oktober, november och december så att november är den huvudsakliga statistikmånaden, som alltefter behov kompletteras med uppgifterna för oktober och december.

Statistikens population

Populationen för statistiken är löntagare med månadslön inom statssektorn.

Statistisk enhet

Statistisk enhet är löntagare/person. Varje person har ett personnummer och med hjälp av det kan man göra sammanslagningar med andra personbaserade material. En person kan ha flera anställningsförhållanden.

Måttenhet

Inkomsterna uppges som euro per månad.

Referensperiod

Statistikens referensperiod är november under statistikåret.

Referensområde

Uppgifterna beskrivs på hela landets nivå.

Sektortäckning

Lönestatistiken för staten är ett totalmaterial som omfattar alla löntagare som ingår i statens budgetekonomi.

Tidstäckning

Uppgifterna publiceras en gång om året och gäller huvudsakligen månadslönerna i november under statistikåret.

Distributionsfrekvens

I april följande år publiceras uppgifterna för september, det vill säga 5 månader från referenstidpunkten.

Begrepp

Anställningsförhållandets art

Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.

Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.

Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art.

Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).

Arbetsgivarsektorn

Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).

Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:

Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk
Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi

Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.

I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.

I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).

Avtalsbransch

Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.

Deltidsjobb

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.

För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Heltidsanställd

Heltidsanställd

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.
För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Deltidsanställd

Lön för ordinarie arbetstid

Lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).

Lönen för ordinarie arbetstid innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.

Lön för ordinarie arbetstid är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inbegriper lönen för ordinarie arbetstid löner som betalats för ordinarie arbetstid vid tids-, ackords- och arvodesarbete samt grunddelarna för söndags- och övertidslön, men inte förhöjningsdelar.

Jfr Totallön

Löntagare

En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare.

I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.

I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.

Månadsavlönad

En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad. En månadsavlönad löntagare är vanligtvis en tjänsteman. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.

Ordinarie veckoarbetstid

Uppgifter om ordinarie veckoarbetstid för löntagare samlas i huvudsak in i samband med löneenkäter. Ordinarie veckoarbetstid bygger på arbetstidslagen och den följer ofta ett visst arbetstidssystem eller en viss arbetsform. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. För lärare är den ordinarie veckoarbetstiden det antal timmar per vecka som ligger till grund för löneutbetalningen.

Inom den privata sektorn skall den ordinarie arbetstiden utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka under den period som definierats i kollektivavtalet. De löntagare som följer byråarbetstiden inom den offentliga sektorn har en genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid på 36,25 timmar och de som följer den allmänna arbetstiden en arbetstid på 38,25 timmar i veckan.

I lönestrukturstatistiken har den ordinarie veckoarbetstiden för dem som utför ordinarie veckoarbetstid på 40 timmar förkortats enligt ett s.k. pekkanenavtal med branschvisa lösningar. Utgångspunkten har varit att trygga den tidigare lönenivån. Förkortningen av arbetstiden med separata lediga dagar har beaktats vid definieringen av den ordinarie veckoarbetstiden på så sätt att den ordinarie veckoarbetstiden för dem som har en arbetsvecka på 40 timmar har definierats till 37,89 timmar. När det gäller kommunernas timavlönade anställda har förkortningen av arbetstiden genomförts med förkortning av den ordinarie arbetstiden, inte genom ökning av ledighet med lön eller utan lön.

Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Löner för ordinarie arbetstid.

Jfr Totalarbetstid

Timavlönad

Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få löner för icke-arbetad tid. Ersättning för utfört och icke utfört arbete kan betalas flera gånger i månaden. En timavlönad löntagare är i allmänhet en arbetare. Avlöningsformen bestäms enligt kollektivavtalet.

Totallön

Den totala lönen beskriver den lön som betalas för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. Se Totalarbetstid

Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- lön för tilläggs- och övertidsarbete
- delvis också eventuella beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar
- övriga tillägg som betalas oregelbundet
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).

Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier.

I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremierna. Totallönen är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inom den privata sektorn inbegriper lönen för ordinarie arbetstid förutom löner som betalats för ordinarie arbetstid dessutom förhöjningsdelar för söndags- och övertidslön.

Jfr Lön för ordinarie arbetstid

Yrke

I lönestatistiken beskrivs löntagarnas yrke med yrkes-, tjänste- och uppgiftsbeteckningarna för de olika branscherna och Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2001). Det finns ungefär 15 000 yrkesbeteckningar från olika branscher.

Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet.

Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Lönestatistiken för staten är ett totalmaterial och eventuella fel i det beror på att de uppgifter som ämbetsverken har registrerat i systemet Tahti är felaktiga. Under processen för att framställa statistiken vid Statistikcentralen raderas vid behov felaktiga uppgifter som inte lämpar sig för statistikföring.

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning i publiceringen av statistikuppgifterna om löner inom staten. Uppgifterna har publicerats på det datum som anges i publiceringskalendern.

Rutiner för revidering av uppgiftert

Statistiken över månadslöner inom staten revideras inte.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

I fråga om geografiska områden inom Finland är uppgifterna jämförbara. På EU-nivå görs jämförelser via EU-statistiken över lönestruktur, där även lönestatistiken för staten ingår. Läs mer under Lönestrukturstatistik.

Jämförbarhet över tid

Materialet är ett tvärsnittsmaterial, men innehållet är detsamma varje år. 

Enhetlighet över statistikområdena

Statistiken över månadslöner inom staten ingår i lönestrukturstatistiken, som även omfattar statistik över månads- och timlöner inom den kommunala sektorn samt över månads- och timlöner inom den privata sektorn. I lönestrukturstatistiken görs alla sektorer jämförbara med statistiska metoder. Som fristående sektorstatistik ligger månadslönerna inom staten närmast statistiken över månadslöner inom den kommunala sektorn, med tanke på de data som insamlas.

Intern enhetlighet

Uppgifterna i lönestatistiken för staten är internt enhetliga. Datakällan är densamma för alla och uppgifterna ges enhetliga lönebegrepp.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Som källmaterial för statistiken används uppgifter om löner och anställningsförhållanden ur det statliga systemet Tahti.

Datainsamlingsmetod

Palkeet för över uppgifterna som linjeövering ur Tahti till Statistikcentralens enhet för datainsamling.

Frekvens för datainsamling

Data för statistiken insamlas årligen.

Metoder

Databehandling

Uppgifterna behandlas med ett program för lönestatistik samt med verktygen SAS och SQL. Vid behov raderas observationer som inte hör till den slutliga statistiken ur materialet, och klassificeringen av uppgifter om anställningsförhållandena justeras där det behövs.

Datavalidering

En kvalitetsanalys görs angående antalet löntagare, uppgifterna om anställningsförhållanden och löner samt för de klassificeringar som används.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

En central regel i fråga om dataskydd är att undvika att publicera uppgifter i ett format där en enskild person, organisation eller en egenskap hos ovan nämnda kan avslöjas. I fråga om lönestatistik för den offentliga sektorn betyder detta att det inte av de uppgifter som publiceras ska gå att identifiera en enskild person, personens lönelöneuppgifter eller något enskilt statligt ämbetsverk som arbetsgivare. Tröskelvärden och täckning används för att skydda uppgifterna.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Uppgifterna ingår i lönestrukturstatistiken, som är en del av EU:s lönestrukturstatistik. Den nationella lönestrukturstatistiken kan också delas via Statistikcentralens forskartjänster. Dessutom används statens lönestatistik för avgiftsbelagda uppdrag i form av separat statistik och inom lönestrukturstatistiken. Uppgifterna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera uppgifter om individer eller enskilda ämbetsverk.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Material samlas in och granskas av det statliga ämbetsverket Palkeet (Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning). Dessutom utför experter vid Statistikcentralen en kvalitetsbedömning av materialet innan statistikuppgifterna publiceras.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Matti Lahdenmäki
överaktuarie
029 551 3690

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna