Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Publicerad: 16.2.2022

Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i välfärdsområdesvalet 2022

I välfärdsområdesvalet valdes 1 379 ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige bland 10 584 kandidater. Samlingspartiet var det största partiet i välfärdsområdesvalet med en röstandel på 21,6 procent och flest platser i välfärdsområdesfullmäktige fick Centern, 297 mandat (21,5 %). Samlingspartiet fick 289 platser (21,0 %) och SDP 277 platser (20,1 %).

Andelen män och kvinnor av de invalda efter parti och ålder i välfärdsområdesvalet 2022, %

Andelen män och kvinnor av de invalda efter parti och ålder i välfärdsområdesvalet 2022, %

Majoriteten (53,3 %) av de invalda i välfärdsområdesfullmäktige var kvinnor. Kvinnornas andel var störst bland Gröna förbundets invalda (83,3 %) och minst bland Sannfinländarnas invalda (33,5 %). Av kandidaterna var 45,4 procent kvinnor.

Genomsnittsåldern för alla kandidater var 50,3 år, för de manliga kandidaterna 51,5 år och för de kvinnliga 48,7 år. Av kandidaterna var 2 996 kandidater 60 år eller äldre. Av kandidaterna var totalt 366 kandidater 24 år eller yngre. Bland riksdagspartierna hade KD de äldsta kandidaterna, då andelen personer som fyllt 60 år var 37,5 procent och genomsnittsåldern 53 år. Bland riksdagspartierna hade Gröna förbundet de yngsta kandidaterna: av dem var 34,2 procent under 40 år och genomsnittsåldern var 45,1 år.

Genomsnittsåldern för invalda till välfärdsområdesfullmäktige var 51,1 år, männens 53,6 år och kvinnornas 49,0 år. Yngst var de invalda från Gröna förbundet, med en genomsnittsålder på 40,0 år, och äldst de invalda från Kristdemokraterna, med en genomsnittsålder på 56,5 år. Av de invalda var 66 personer (4,8 %) under 30 år och 416 personer (30,2 %) över 60 år.

Per tusen röstberättigade män/kvinnor hade 3 män och 2,4 kvinnor ställt upp som kandidater. I kommunalvalet har andelen kvinnliga kandidater varit lägre än andelen manliga kandidater i alla åldersklasser. I välfärdsområdesvalet år 2022 var andelen kvinnliga kandidater större än andelen manliga kandidater i nästan alla åldersklasser ända till 50-åringar.

Kandidaternas och de invaldas andel av åldersklassen efter kön i välfärdsområdesvalet 2022, %

Kandidaternas och de invaldas andel av åldersklassen efter kön i välfärdsområdesvalet 2022, %

Relativt sett flest kvinnliga kandidater fanns det i Egentliga Tavastland (50,2 %). Klart färre kvinnliga kandidater än i övriga områden fanns det i Kajanaland och Päijänne-Tavastland, under 40 procent av kandidaterna.

Till totalt 13 välfärdsområdesfullmäktige valdes kvinnlig majoritet. Kvinnornas andel av de invalda var störst inom Västra Nylands välfärdsområde (68,4 %) och minst inom Södra Karelens, Södra Österbottens och Mellersta Österbottens välfärdsområden (44,1 %).

Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, %

Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater som partierna ställt upp var 80 procent kandidater också i kommunalvalet år 2021. Av riksdagspartierna hade Sannfinländarna flest samma kandidater, då nästan 95 procent också hade kandiderat i kommunalvalet. Minst kandidater som också hade kandiderat i kommunalvalet hade Rörelse Nu, med något över 50 procent av kandidaterna. Största delen av kandidaterna var i kommunalvalet 2021 kandidater för samma parti som nu.

Av de invalda var omkring 84 procent kandidater också i kommunalvalet 2021. Relativt sett flest kandidater i kommunalvalet blev invalda till välfärdsområdesfullmäktige från Sannfinländarna (96,8 %) och minst från SFP (71,1 %).

Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål, dvs. personer som talar något annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål, var klart mindre än bland de röstberättigade. Av de röstberättigade hade något över 6 procent ett främmande språk som modersmål, av kandidaterna 2,2 procent. Av riksdagspartierna hade Gröna förbundet (4,0 %) och Kristdemokraterna (3,4 %) flest kandidater med främmande modersmål. Bland kandidaterna utanför riksdagspartierna var andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål större än genomsnittet (3,8 %). Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål var minst bland Sannfinländarna (1,2 %) och Rörelse Nu (1,2 %).

Av de invalda var 15 personer med ett främmande språk som modersmål, dvs. en dryg procent.

Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade, kandidater och de invalda (partivis) i välfärdsområdesvalet 2022, %

Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade, kandidater och de invalda (partivis) i välfärdsområdesvalet 2022, %

Bland kandidaterna fanns medborgare från 27 olika länder. Av de röstberättigade var något över fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderade 66 utländska medborgare. Av alla kandidater var 163 (1,5 %) finska medborgare som också var medborgare i ett annat land. Av alla röstberättigade hade 2,1 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap.

Över 93 procent av kandidaterna hade en examen efter grundnivå, av de röstberättigade hade något över 76 procent avlagt examen efter grundnivå. Detta förklaras delvis av att de röstberättigade och kandidaterna hade olika åldersstruktur. Av riksdagspartierna hade Gröna förbundets kandidater den högsta utbildningsnivån, då nästan 68 procent av dem hade examen på högskolenivå. Av alla kandidater hade 47 procent avlagt examen på motsvarande nivå, av de röstberättigade 23 procent. Också SFP:s och Samlingspartiets kandidater var högre utbildade än genomsnittet: av SFP:s kandidater hade 63,7 procent examen på högskolenivå och av Samlingspartiets kandidater 60,0 procent.

Av de invalda hade 97 procent avlagt examen efter grundnivå. De högst utbildade var Gröna förbundets invalda. Av dem hade omkring 83 procent examen på högskolenivå.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i välfärdsområdesvalet 2022, %

Grund
nivå
Mellan
nivå
Lägsta
högre
nivå
Lägre
högsk.
nivå
Högre
högsk.
nivå,
forsk.utb.
Röstberättigade 23,8 44,2 9,5 12,2 10,3
Kandidater 6,6 34,7 11,7 18,7 28,3
SDP 5,8 38,5 12,9 18,6 24,2
SAF 11,1 51,1 10,9 14,9 12,0
SAML 4,6 22,3 13,0 18,4 41,6
CENT 4,6 28,2 16,1 18,6 32,5
GRÖNA 4,8 23,1 4,6 22,7 44,8
VÄNST 7,5 43,5 8,4 20,5 20,0
SFP 3,9 19,0 13,4 23,5 40,2
KD 6,7 31,1 13,5 18,1 30,7
LIIKE 9,0 42,6 11,0 21,7 15,7
Övriga 9,8 47,1 11,1 15,8 16,2
Invalda 3,0 19,4 11,7 18,9 46,9
Män 1,5 14,0 12,4 22,4 49,7
Kvinnor 4,8 25,6 10,9 14,9 43,8

Av kandidaterna var 70 procent sysselsatta i slutet av år 2020 och omkring sju procent var arbetslösa. Av de röstberättigade var omkring hälften sysselsatta och 7,6 procent arbetslösa. Av kandidaterna var klart färre pensionärer än av de röstberättigade (omkring 17 %). Av de röstberättigade var omkring en tredjedel pensionärer. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter huvudsaklig verksamhet i välfärdsområdesvalet 2022, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter huvudsaklig verksamhet i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 80,4 procent sysselsatta. Det relativa sysselsättningstalet är 11,6 procentenheter lägre för röstberättigade 18–64-åringar. Den minsta skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades relativa sysselsättningstal finns i Österbotten, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 6,6 procentenheter högre. Den största skillnaden finns i Norra Savolax, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 83,4 procent och de röstberättigades 67,6 procent.

Av de invalda var en ännu större del i arbetslivet än av kandidaterna. Omkring 81 procent av alla invalda var sysselsatta, bland 18-64-åringarna var andelen sysselsatta omkring 92.1 procent. Av de invalda var omkring 13 procent pensionärer.

Bland kandidaterna var andelen företagare (inkl. jord- och skogsbruksföretagare) större än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta kandidaterna var omkring 14 procent och av de röstberättigade är andelen något över 10 procent. Av riksdagspartierna fanns det flest företagare bland kandidaterna för Rörelse Nu (30,2 %) och näst flest bland Centerns kandidater (20,2 %), av vilka omkring hälften var jord- och skogsbruksföretagare.

Av de sysselsatta som blev invalda till välfärdsområdesfullmäktige var 12,3 procent företagare, och störst var andelarna bland de invalda från Rörelse Nu (36,8 %) och Centern (19,8 %). Av de invalda var 79 procent tjänstemän, och störst var andelarna bland de invalda från Vänsterförbundet (88,3 %) och Kristdemokraterna (87,5 %). Av de invalda var 3,9 procent arbetare, och störst var andelen bland Sannfinländarna (9,6 %).

Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter socioekonomiskt ställning i välfärdsområdesvalet 2022, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter socioekonomiskt ställning i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av näringsgrenarna sysselsatte vård och omsorg samt sociala tjänster flest invalda till välfärdsområdesfullmäktige, då 30,1 procent av de invalda arbetade inom näringsgrenen i slutet av år 2019. Den näst största näringsgrenen var offentlig förvaltning, försvar och obligatorisk socialförsäkring, där 24,4 procent av de sysselsatta invalda arbetade. Av alla röstberättigade arbetade 17,7 procent inom social- och hälsovården och 4,8 procent inom offentlig förvaltning. Av de sysselsatta invalda var 42,3 procent kommunanställda. Av de sysselsatta ledamöterna arbetade 16,0 procent inom den statliga sektorn, 29,4 procent inom den privata sektorn och 12,3 procent som företagare.

Näringsgren av sysselsatta röstberättigade, kandidater och de invalda i välfärdsområdesvalet 2022

Röstberättigade Kandidater Invalda
antal % antal % antal %
A Jordbruk,
skogsbruk
och fiske
62 358 3,1 246 3,2 44 3,8
B-E Hela
industrin
305 328 15,0 635 8,2 38 3,3
F
Byggverksamhet
149 694 7,4 252 3,3 21 1,8
G-H Handel,
transport och
magasinering
338 511 16,6 711 9,2 51 4,4
I Hotell- och
restaurang-
verksamhet
73 884 3,6 169 2,2 5 0,4
J Informations-
och
kommunikations-
verksamhet
73 755 3,6 257 3,3 23 2,0
K, L Finans och
försäkring,
fastighets-
verksamhet
51 149 2,5 168 2,2 16 1,4
M, N
Verksamhet
inom juridik,
ekonomi,
vetenskap och
teknik, uthyrning,
fastighets-
service,
resetjänster
och andra
stödtjänster
261 998 12,9 763 9,9 68 5,9
O Offentlig
förvaltning
och försvar;
obligatorisk
socialförsäkring
96 689 4,8 898 11,6 283 24,4
P Utbildning 138 540 6,8 877 11,4 135 11,7
Q Vård och
omsorg;
sociala tjänster
360 425 17,7 1 877 24,3 349 30,1
R-U Kultur, nöje
och fritid;
övriga tjänster
94 210 4,6 750 9,7 109 9,4
Okänd 28 913 1,4 114 1,5 16 1,4

Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2020 var 22 300 euro, medan medianen för kandidaterna var 30 900 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst var i genomsnitt 39 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna var störst i Västra Nylands välfärdsområde, både bland de röstberättigade (25 900 euro/år) och bland kandidaterna (34 500 euro/år). Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Den största inkomstskillnaden i euro mellan kandidaterna och de röstberättigade fanns i Södra Savolax och Norra Savolax välfärdsområden, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst var över 10 000 euro högre än medianen hos de röstberättigade. De minsta inkomstskillnaderna fanns i Mellersta Österbottens och Mellersta Nylands välfärdsområden, där de var under 8 000 euro.

Medianen för de disponibla penninginkomsterna för de invalda i välfärdsområdesfullmäktige var 42 200 euro år 2020. Medianen för de invalda männens inkomster var 47 000 euro och medianen för de invalda kvinnornas inkomster 39 200 euro.

Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas disponibla penninginkomster (euro/år) efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022

Röstberättigade Kandidater Invalda
Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor
Totalt 22 300 24 200 20 800 30 900 31 600 30 300 42 200 47 000 39 200
Östra
Nylands
24 600 27 000 22 600 32 700 34 600 30 300 40 000 38 800 40 500
Mellersta
Nylands
25 500 27 900 23 300 33 400 34 500 32 400 46 500 52 100 42 200
Västra
Nylands
25 900 28 300 24 100 34 500 35 900 33 100 47 100 55 000 41 900
Vanda och
Kervo
24 500 26 500 22 900 32 600 34 500 31 700 46 200 55 600 42 100
Egentliga
Finlands
22 100 24 000 20 700 30 100 30 700 29 800 45 900 55 500 36 700
Satakunta 21 400 23 500 19 900 30 700 30 600 30 900 39 100 44 200 37 000
Egentliga
Tavastlands
22 400 24 400 20 800 32 300 32 800 32 100 42 800 47 400 39 100
Birkalands 21 900 24 000 20 400 30 800 31 600 30 000 43 000 51 500 38 600
Päijänne-
Tavastlands
21 400 23 400 20 000 30 500 31 400 29 900 41 100 41 300 37 700
Kymmene-
dalens
21 400 23 700 19 600 30 200 31 600 28 700 36 200 37 300 34 200
Södra
Karelens
21 000 23 100 19 400 30 700 31 800 29 500 42 200 51 700 34 200
Södra
Savolax
20 200 21 500 19 300 30 800 30 800 31 000 39 700 40 700 39 200
Norra
Savolax
21 100 22 600 20 000 31 500 32 500 30 500 48 300 62 900 45 100
Norra
Karelens
19 700 20 800 18 900 28 000 27 900 28 000 40 500 48 600 34 600
Mellersta
Finlands
21 000 22 900 19 600 29 800 30 400 29 200 46 700 51 000 35 500
Södra
Österbottens
21 300 22 900 20 100 31 100 31 200 30 600 47 400 52 600 42 700
Österbottens 22 200 24 500 20 400 30 700 32 500 28 300 42 900 48 300 34 500
Mellersta
Österbottens
21 800 24 100 20 000 29 600 30 300 28 000 39 300 39 500 35 500
Norra
Österbottens
22 000 23 800 20 600 30 700 31 300 30 000 45 300 46 300 44 000
Kajanalands 20 800 22 200 19 700 29 400 29 900 28 500 36 600 39 400 35 300
Lapplands 21 600 23 000 20 500 30 200 30 700 29 500 39 400 41 600 36 900

Ett riksomfattande kandidatregister har publicerats på en webbplats som upprätthålls av Justitieministeriet ( www.vaalit.fi ).


Källa: Välfärdsområdesvalet 2022, kandidaterna och de invalda, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (571,7 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 16.02.2022

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Välfärdsområdesval [e-publikation].
04 2022. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 27.6.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/alvaa/2022/04/alvaa_2022_04_2022-02-16_tie_001_sv.html