Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, september

Publicerad: 27.7.2005

Konsumenternas förtroende för ekonomin något starkare i juli

Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes något från nedgången i juni. Konsumenternas förtroendeindikator var 10,3 i juli, medan den i juni var 8,8. Förtroendet för ekonomin var dock något svagare än för ett år sedan och än det genomsnittliga förtroendet för en längre tid. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. Den bygger på intervjuer som mellan den 1 och 19 juli gjordes med 1 558 personer bosatta i Finland.

Av förtroendeindikatorns fyra delfaktorer försvagades i juli bara synen på hushållets möjligheter att spara, jämfört med föregående månad. Den var dock fortfarande mycket ljus och tron på den egna ekonomin förstärktes allmänt. Däremot var synen på ekonomin i Finland och särskilt på utvecklingen av arbetslösheten fortfarande pessimistisk. Konsumenterna ansåg i juli att det var mycket fördelaktigt att köpa kapitalvaror och ta lån.

Konsumenternas syn på ekonomin i juli 2005

  Juli 2005 nettotal Juni 2005 nettotal Juli 2004 nettotal Medeltal 10/95-7/05
Konsumenternas förtroendeindikator 10,3 8,8 11,4 13,5
Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget 11,6 9,9 9,9 9,1
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån. 42,0 46,5 40,8 31,5
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget -0,7 -6,4 5,6 7,2
Arbetslösheten om 12 mån. jämfört med nuläget -11,9 -14,6 -10,6 6,1
Inflationen om 12 mån., % 2,3 2,2 2,0 1,9
Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten 2,7 2,7 5,1 ..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten 33,3 30,0 29,7 24,5
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten 31,3 22,8 33,7 20,6
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten 12,6 14,9 11,1 5,3
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten 36,7 31,8 28,8 22,7
Nettotalet erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga.
Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I juli trodde 24 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. En lika stor andel av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var månaden innan 20 och 31 procent och för ett år sedan 29 och 18 procent. I juli litade 31 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 10 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

I juli bedömde 43 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och 22 procent trodde på att arbetslösheten minskar. 12 procent av de sysselsatta antog att risken för arbetslöshet hade ökat för deras egen del under de senaste månaderna, men något fler, dvs. 14 procent, antog åter att risken hade minskat. Konsumenterna trodde att konsumentpriserna stiger med 2,3 procent under de följande 12 månaderna.

I juli ansåg 76 procent av konsumenterna att det är en bra tidpunkt att ta lån. Av hushållen planerade 13 procent att ta lån inom ett år. 60 procent av konsumenterna ansåg i juli att det är fördelaktigt att spara. Av hushållen hade 65 procent sparat och 75 procent av hushållen trodde att de kunde spara under det följande året. Fondsparandet blev populärare bland hushållen.

I juli ansåg 52 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Motsvarande andel för en månad sedan var 46 procent. Hushållen hade ett stort antal planer på att bland annat skaffa hemelektronik och hobbyutrustning. Inom ett år tänkte 18 procent av hushållen ganska eller mycket säkert köpa bil och 7 procent bostad.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-7/2005

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands
ekonomi 10/1995-7/2005

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länderna, juni 2005
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-6/2005*

*räknat på basis av säsongrensade serier; ingen barometer för Malta; uppgift om Frankrike saknas på grund av att serien brutits;
medeltal för kortare period: Luxemburg 1/2002-, Cypern, Litauen och Polen 1/2001-, Slovakien 4/1999-
Källa: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results, June 2005 http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2005, juli. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@tilastokeskus.fi

Tabeller

Tabeller i databaser


Senast uppdaterad 27.7.2005

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juli 2005. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 23.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2005/07/kbar_2005_07_2005-07-27_tie_001_sv.html