Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, augusti

1. En översikt över det förflutna

1.1. Finlands ekonomi och arbetslösheten

Den finska ekonomin började i slutet av år 1993 återhämta sig ur depressionen. Konsumenternas förväntningar på Finlands ekonomi var mycket positiva 1994–1995. Under minirecessionen i början av år 1996 försvagades uppskattningarna, men redan under våren 1997 översteg nettotalet för förväntningarna +20. Under hösten 1998 rasade tron på en fortsatt tillväxt av ekonomin till som lägst sedan depressionsåren som en följd av de dåliga globala ekonomiska nyheterna. Efter det tilltog dock förväntningarna snabbt. En försvagning av exportutsikterna under våren 2001 gjorde att konsumenterna blev pessimistiska om landets ekonomi. Senare var uppskattningarna om den ekonomiska situationen omväxlande försiktiga. Hösten 2007 började konsumenternas förtroende för Finlands ekonomi sjunka, då nyheterna om de ekonomiska problemen i Förenta staterna spreds. Botten nåddes ett år senare.

Under åren 1995–2000 trodde konsumenterna starkt på att arbetslösheten skulle minska. Hösten 1998 försvagades uppskattningarna något. Åren 2001–2005 var konsumenternas syn på arbetslöshetsutvecklingen mestadels mycket pessimistiska, och nettotalet rasade tidvis till under −20. Sedan sommaren 2006 var förväntningarna slutligen positiva, men nyheterna om permitteringar och arbetskonflikter orsakade svackor i utvecklingen. I och med den ekonomiska recessionen mörknade utsikterna kraftigt.

1.2. Den egna ekonomin och sparandet

Då den finska ekonomin återhämtade sig från depressionen, började konsumenterna tro på att också deras egen ekonomi skulle förbättras. Nettotalet som mäter förväntningar steg gradvis fr.o.m. år 1994 och nådde en nivå på +10 i slutet av decenniet. Fr.o.m. år 2004 var tron på den egna ekonomin t.o.m. lite starkare, och i februari 2005 och 2007 nådde nettotalet en rekordnivå på +14. I uppskattningarna om den egna ekonomin kan man se växlingar mellan årstiderna: i början av året, i samband med löneförhöjningar och realisationer är optimismen i regel starkare än senare under året. År 2008 nötte räntestegringen och inflationen på förtroendet för den egna ekonomin.

Konsumenternas förväntningar på sina möjligheter att spara förbättrades enormt 1995–2003. Då nettotalet i slutet av år 1995 var lite över +10, har det under de senaste åren varierat mellan +40 och +50.

1.3. Konsumenternas förtroendeindikator

(Indikatorns delfaktorer: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och sparandet.)

Under depressionsåren i början av 1990-talet var konsumenternas syn på ekonomin pessimistisk ända till år 1993. Efter det steg konsumenternas förtroende högt, men under minirecessionen i början av år 1996 blev förväntningarna åter försiktigare. Stämningen förbättrades dock snabbt och förtroendeindikatorns värde var under åren 1997–2000 mestadels över +15. Hösten 1998 ökade de globala ekonomiska kriserna, Ryssland medräknat, något på osäkerheten om landets allmänna ekonomi. Efter toppen (+22) i början av år 2000 försvagades förtroendet för ekonomin klart. Den ekonomiska utvecklingen började avta, och förtroendeindikatorn dök till under +5 under hösten 2001. Tron på ekonomin förstärktes temporärt på nytt i början av år 2002. Senare orsakade den allmänna ekonomins dåliga utsikter svackor i den stigande trenden. År 2008 försvagade dessa och också osäkerheten om den egna ekonomin mycket kraftigt konsumenternas förtroende.

1.4. Inflationen

Konsumenterna bedömde vid årsskiftet 1995–1996 att den allmänna prisnivån skulle ha sjunkit 1–2 procent från året innan. Uppfattningarna påverkades av att livsmedlen blev billigare i och med Finlands EU-medlemskap. Åren 1997–2001 var konsumenternas bedömning av inflationen mycket nära den mätta inflationen, med undantag av energi- och boendeprisernas topp år 2000. Införandet av euron i januari 2002 och den därmed sammanhängande ”psykologin”, prisavrundningarna osv. ”förvrängde” klart konsumenternas syn på inflationen. Sedan dess överskred uppskattningarna rejält den officiella inflationen ända till slutet av år 2006.

Konsumenternas förväntningar på den kommande inflationshastigheten följer till största delen uppskattningarna av inflationen. Avsevärda undantag är 1995–1996 och det första euroåret 2002. Under åren 2004–2008 kunde man se en stigande trend i förväntningarna. Liksom uppskattningarna steg förväntningarna till sin toppnivå, men sjönk klart till år 2009.

1.5. Tidpunktens lämplighet

Åren 1996–1999 ansågs det vara mycket fördelaktigt att köpa kapitalvaror, tills uppfattningarna började försvagas år 2000 efter att inflationen accelererat något. Införandet av euron sänkte nettotalet för köp av kapitalvaror till minus, men i början av år 2003 nåddes snabbt ett nytt rekord på +37 främst tack vara att bilarna blev billigare. Uppskattningarna om köp av kapitalvaror försvagades därefter något, men var fortfarande positiva ända till sommaren 2008 och på nytt i år.

Uppskattningarna om att ta lån blev ljusare under år 1996 och steg under sommaren 1999 till ett nettotal på +42. Stegrade låneräntor och höga bostadspriser försvagade därefter emellertid kraftigt uppfattningarna om hur fördelaktigt det är att ta lån. Fr.o.m. början av år 2001 ansågs det åter vara fördelaktigt att ta lån, tills räntestegringen sänkte förtroendet fr.o.m. våren 2006 och särskilt under år 2008.

Konsumenternas syn på hur lönsamt det är att spara låg på botten (nettotalet som lägst −20) efter depressionen, under åren 1995–1997. Efter det började man anse att det också är fördelaktigt att spara i och med att inkomsterna ökade och lockande spar- och placeringsobjekt dök upp. Under år 2006 steg nettotalet för hur fördelaktigt det är att spara kraftigt och nådde snart sin rekordnivå på över +35.


Källa: Konsumentbarometern 2011, februari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, Pellervo Marja-aho (09) 1734 3349, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 24.2.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. februari 2011, 1. En översikt över det förflutna . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2011/02/kbar_2011_02_2011-02-24_kat_001_sv.html