Denna statistik har lagts ned.

Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.

Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 21.1.2010

Konsumentbarometern efter landskap, 4:e kvartalet 2009:
Förtroendeindikatorn steg i de flesta landskapen

De finländska konsumenternas förtroende för ekonomin förbättrades under det fjärde kvartalet i hela landet med drygt tre punkter och var på plus i alla landskap. Förtroendeindikatorns värde var i hela landet i genomsnitt +12,5. Förtroendet var bättre än i övriga landskap i Östra Nyland (+18,9), Satakunta (+14,5), Nyland (+14,2) och i Kymmenedalen (+14). medan det var svagare än i övriga landet i Kajanaland samt i Södra och Norra Karelen (+8).

Förtroendet för ekonomin förbättrades i de flesta landskapen jämfört med föregående kvartal. I hela landet gick förtroendet i genomsnitt 3,1 punkter uppåt. Förtroendet steg mest i Östra Nyland (18 punkter) och i Kymmenedalen (9 punkter). I några landskap blev inställningarna svagare; i Kajanaland med fem punkter, i Mellersta Finland och Södra Karelen med ett par punkter och i Södra Österbotten med en punkt. Nästan oförändrade var inställningarna i Birkaland, Norra Karelen och Södra Savolax.

Det finns skillnader i intervjupersonernas sätt att svara liksom också i folklynnet inom de olika områdena. De relativa inställningarna kan granskas genom att jämföra hur mycket förtroendeindikatorn avviker från indikatorns långtidsmedelvärde efter landskap. Förtroendeindikatorns långtidsmedelvärde (14 år) var i hela landet 12,9. De högsta medelvärdena hade Nyland (15,6), Kymmenedalen (13,5) och Österbotten (13,1), medan Norra Karelen (9,6), Kajanaland (9,9), Lappland (10,2) och Södra Österbotten (10,7) hade de lägsta.

Under det fjärde kvartalet år 2009 låg konsumenternas förtroendeindikator i hela landet 0,4 punkter under långtidsmedelvärdet. Förtroendeindikatorn var högre än landskapets långtidsmedelvärde i åtta landskap och lägre i elva landskap. Den relativt sett mest optimistiska synen på utvecklingen av ekonomin hade Östra Nyland (avvikelsen +7,5 punkter), Satakunta (+3,2 punkter) och Lappland (+2,2 punkter). Relativt sett mest pessimistiska var hushållen i Södra Karelen (avvikelsen -4,2 punkter) samt i Mellersta Österbotten, Kajanaland, Södra Österbotten och Norra Karelen (avvikelsen ungefär -2 punkter).

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer efter landskap. För barometern intervjuades i oktober, november och december år 2009 totalt 4 368 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator och dess delfaktorer i nettotal efter landskap1)






Landskap
4:e kvart.
2009
4:e kvart.
2009
4:e kvart.
2009
4:e kvart.
2009
4:e kvart.
2009
3:a kvart.
2009
Medeltal
10/1995-
12/2009
Egen
ekonomi,
kommande
12 mån.
Spar-
möjligheter,
kommande
12 mån.
Finlands
ekonomi,
kommande
12 mån.
Arbetslöshet,
kommande
12 mån.
Förtroende-
indikatorn
Förtroende-
indikatorn
Förtroende-
indikatorn
Nyland 10,7 49,9 22,5 -26,3 14,2 10,0 15,6
Egentliga Finland 8,2 40,6 21,1 -26,1 11,0 8,8 12,1
Satakunta 7,9 47,9 21,4 -19,0 14,5 8,0 11,3
Egentliga Tavastland 11,7 53,1 13,5 -28,0 12,6 9,0 12,8
Birkaland 7,1 45,6 17,9 -22,9 11,9 12,2 12,8
Päijänne-Tavastland 12,5 40,5 23,0 -23,1 13,2 9,5 12,3
Kymmenedalen 4,5 51,3 22,4 -22,1 14,0 5,2 13,5
Södra Karelen -1,5 46,4 18,6 -32,1 7,8 9,3 12,0
Södra Savolax 0,4 53,7 17,4 -30,2 10,3 9,9 11,6
Norra Savolax 6,7 51,2 13,9 -22,2 12,4 7,0 11,9
Norra Karelen 5,1 33,9 16,4 -23,8 7,9 8,1 9,6
Mellersta Finland 8,6 43,1 20,8 -25,3 11,8 14,1 12,6
Södra Österbotten 11,0 40,5 15,0 -31,6 8,7 9,6 10,7
Österbotten 6,3 53,6 18,5 -25,0 13,4 7,8 13,1
Mellersta Österbotten 4,6 53,8 11,6 -31,5 9,6 8,5 11,9
Norra Österbotten 7,9 51,0 18,4 -24,6 13,2 7,2 12,9
Kajanaland 7,8 35,1 20,1 -32,5 7,6 12,4 9,9
Lappland 10,2 42,7 17,9 -21,4 12,4 11,0 10,2
Östra Nyland 10,9 59,5 27,9 -22,9 18,9 0,9 11,4
Hela landet 8,4 47,2 19,8 -25,2 12,5 9,4 12,9
Medeltal 10/1995- 9,1 36,4 4,3 1,8 12,9 12,9
Nettotalet erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den
procentuella andelen jakande svar på en fråga.
Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de
kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och
hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och
100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

1)På grund av det ringa antalet intervjuer är uppgifterna om Östra Nyland, Kajanaland, Mellersta Österbotten och speciellt Åland inte lika tillförlitliga som uppgifterna om de övriga landskapen. Uppgifterna om Åland anges inte på grund av den stora slumpmässiga variationen.

Konsumenternas förtroendeindikator efter landskap, 4:e kvartalet 2009

Förändring av konsumenternas förtroendeindikator från föregående kvartal efter landskap, 4:e kvartalet 2009

Långtidsmedelvärde för konsumenternas förtroendeindikator efter landskap (medeltal för perioden 10/1995-12/2009)

Förtroendeindikatorns avvikelse från långtidsmedelvärdet efter landskap, 4:e kvartalet 2009 (medeltal 10/1995-12/2009)

Konsumenternas förtroendeindikator 2003-2009

Källa: Konsumentbarometern efter landskap 2009, 4:e kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pellervo Marja-aho (09) 1734 3349, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Senast uppdaterad 21.1.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumentbarometern landskapsvis [e-publikation].
4:e kvartalet 2009. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 3.5.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbarm/2009/04/kbarm_2009_04_2010-01-21_tie_001_sv.html