Förändringar i nationalräkenskapernas tidsserier 14.7.2011

Statistikcentralen har reviderat nationalräkenskapernas tidsserier för åren 1975–2007. Till detta finns två huvudorsaker.

För det första har man i räkenskaperna övergått från den gamla näringsgrensindelningen (TOL 2002) till den nya näringsgrensindelningen (TOL 2008). Statistikcentralens övriga ekonomiska statistik har redan tidigare övergått till den nya näringsgrensindelningen. Övergångstidtabellerna har definierats med EU-förordningar.

För det andra följer ändringar av att räkenskapernas datasystem reviderats, varför användningen av metoder och källor reviderats och fel som upptäckts i tidsserien korrigerats.

Fr.o.m. år 2008 har alla serier räknats genuint enligt den nya näringsgrensindelningen, eftersom källstatistiken övergått till den nya näringsgrensindelningen fr.o.m. år 2008. Uppgifterna för åren 2008–2010 är preliminära och tillgångs- och användningstabellerna för dessa år har ännu inte framställts. Tillgångs- och användningstabeller med den nya näringsgrensindelningen räknas inte bakåt.

I några enstaka fall är uppgifterna för åren 2007 och 2008 inte helt jämförbara med varandra, utan det finns ett avbrott i serierna. Avbrottet är inte särskilt betydande i någon av serierna.

Ändringar i näringsgrensindelningen

Den största ändringen i näringsgrensindelningen är de nya huvudgrupperna på bokstavsnivå. Dessa är bl.a. J Informations- och kommunikationsverksamhet, M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, R Kultur, nöje och fritid samt S Annan serviceverksamhet.

Nya grupper på 2-siffernivå är t.ex. 33 Reparation och installation av maskiner och apparater, 78 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster, 79 Resebyrå- och researrangörsverksamhet m.m. samt 80 Säkerhets- och bevakningsverksamhet. Också bl.a. 21 Läkemedelsindustri, 37 Avloppsrening, 92 Spel- och vadhållningsverksamhet samt 93 Sport- fritids- och nöjesverksamhet har särskilts som egna näringsgrenar.

Av de gamla näringsgrensgrupperna (TOL 2002) har i synnerhet 63 Stödtjänster till transport, 748 Övriga företagstjänster, 90 Miljöhygien och 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet samt flera näringsgrenar inom tillverkning fördelats på flera näringsgrenar.

Den nya näringsgrensindelningen och en mer detaljerad beskrivning av ändringarna i indelningen har publicerats i Statistikcentralens serie Handböcker och på webbplatsen (http://tilastokeskus.fi/meta/luokitukset/toimiala/001-2008/index_sv.html).

Tillämpning av TOL 2008 i nationalräkenskaperna

I nationalräkenskaperna har man i beteckningarna för vissa näringsgrenar avvikit från den officiella näringsgrensindelningen, för att beteckningen ska vara kortare, lättare att förstå och lämpligare för Finland. Innehållet är dock detsamma: t.ex. näringsgrenen 16 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler heter i näringgrensindelningen Träindustri.

Beräkningsnivån i nationalräkenskaperna är i huvudsak 2-siffernivån i näringsgrensindelningen, men 3-siffernivån inom t.ex. skogsbruk och tillverkning. Publiceringsnivån inom tillverkning är 2-siffernivån.

Några grupper på 2-siffernivå har också sammanslagits i beräkningen. Sådana näringsgrenar är 59_60 Audiovisuell verksamhet, 62_63 IT- och informationstjänster, 87_88 Sociala tjänster samt 90_91 Kulturell verksamhet.

I nationalräkenskaperna förekommer fyra näringsgrensgrupper som inte finns i den officiella näringsgrensindelningen. Dessa är 025 Nettotillväxt av skog (hörde tidigare till Skogsodling), 844 Försvarsmaterial och beväringar (särskilts från Offentlig förvaltning), 845 Järnvägsunderhåll och 846 Vägunderhåll. Järnvägsunderhåll och Vägunderhåll hörde tidigare till huvudgruppen Transport och magasinering, varifrån de överförts till huvudgruppen O Offentlig förvaltning.

Inom näringsgrenarna 05 Kolutvinning och 06 Utvinning av råpetroleum och naturgas har det inte funnits någon produktion i Finland. Näringsgrenen 99 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. räknas inte till Finlands ekonomiområde utan till sektorn Utlandet. I nationalräkenskaperna förekommer inte heller näringsgrenen 00 Näringsgrenen okänd, utan all verksamhet har klassificerats i någon näringsgren.

Näringsgrenen Byggverksamhet indelas i nationalräkenskaperna i de två undernäringsgrenarna Byggande av hus m.m. och Anläggningsarbeten m.m. Indelningen har gjorts på så sätt att ur näringsgrenen 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet i den egentliga näringsgrensindelningen har undernäringsgrenen 431 Rivning av hus samt mark- och grundarbeten klassificerats till anläggningsarbeten och övriga undernäringsgrenar till byggande av hus.

Uppgifterna före år 1990 i näringsgrenen 75 Veterinärverksamhet ingår i uppgifterna för näringsgrenen 86 Hälso- och sjukvård och uppgifterna före år 1990 i näringsgrenen 845 Järnvägsunderhåll ingår i uppgifterna för näringsgrenen 49 Landtransport (järnvägstransport). Så var det också tidigare.

I den nya näringsgrensindelningen använder sig räkenskaperna av 182 näringsgrenar, medan antalet var 184 i den gamla näringsgrensindelningen. På Statistikcentralens webbplats publiceras uppgifterna med en noggrannhet av 90 näringsgrenar och i tryckta publikationer med en noggrannhet av 44 näringsgrenar. I kvartalsräkenskaperna är antalet publicerade näringsgrenar 11, förutom för förädlingsvärdets del, där antalet är 20.

Allmänna principer för beräkningen av näringsgrensuppgifter för åren 1975–2007

Serierna enligt den nya näringsgrensindelningen har räknats bakåt till år 1975. I beräkningen har man bibehållit de tidigare sammanräknade nivåerna i löpande priser av bruttoförädlingsvärdena och övriga ekonomiska transaktioner inom alla näringsgrenar under åren 1975–2007. Om de sammanräknade serierna inom alla näringsgrenar avviker från de gamla serierna, är det fråga om antingen avrundningsdifferenser eller revideringar på grund av andra ändringar (än i näringsgrensindelningen) (se punkterna Andra justeringar och Andra revideringar nedan). Undantag är produktionen, insatsförbrukningen och kapitalförslitningen, vars totalnivåer avviker från de gamla nivåerna på grund av orsaker som beskrivs nedan. I serier till fasta priser är små avvikelser från de gamla nivåerna tillåtna i alla ekonomiska transaktioner.

Tre olika metoder har använts vid sammanställningen av de nya näringsgrensuppgifterna för åren 1975–2007.

För det första, ungefär hälften av näringsgrenarna (beräknat enligt förädlingsvärdet) har överförts som sådana från de gamla näringsgrenarna, bara koden har ändrats och i vissa fall även beteckningen, men innehållet i den verksamhet som den täcker är detsamma. De största av dessa näringsgrenar är trä- och pappersindustri, metallframställning, energiförsörjning, anläggningsarbeten, partihandel, sjötransport, lufttransport, hotell- och restaurangverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, vård och omsorg; sociala tjänster samt intressebevakning; religiös verksamhet.

För det andra, i vissa fall har det funnits exakta separata uppgifter om hur den gamla näringsgrenen fördelas på nya näringsgrenar. Dessa har liten betydelse för helheten. Till exempel näringsgrenarna 79 Resebyråer m.m. och 90 Spel- och vadhållningsverksamhet var i tiderna egna näringsgrenar i systemet SKT85 (SNA68) för åren 1975–1991. Vid övergången från systemet SNA68 till SNA93/ESA95 ansågs de begreppsmässiga förändringarna i räkenskaperna och förändringarna i definitionen av näringsgrenar vara så små att man kunde använda uppgifterna från åren i fråga som sådana. I dessa fall räknades serierna mellan åren 1991 och 2008 på basis av uppgifterna om omsättning.

För det tredje, i övriga fall har varje gammal näringsgren fördelats mellan nya näringsgrenar och de nya näringsgrenarna har bildats genom att räkna ihop de delar som överförts från olika gamla näringsgrenar. Den dubbelkodning som användes i källstatistik har utnyttjats vid fördelningen av gamla näringsgrenar på nya. Statistikenheterna för dessa statistikgrenar har i några år kodats enligt både TOL 2002 och TOL 2008. Till exempel Områdes- och näringsgrensstatistiken över industrin har dubbelkodats för åren 1985–2008, Företags- och arbetsställeregistret för åren 1995–2008 och Områdes- och näringsgrensstatistiken över tjänster för åren 2002–2008. Uppgifterna om tidigare år har fördelats på nya näringsgrenar i förhållande till deras andelar under vissa bindningsår.

Till exempel detaljhandel med drivmedel ingick i den gamla näringsgrensindelningen i handel med motorfordon (50), men i den nya indelningen ingår den i detaljhandel (47). Reparation av hushållsartiklar ingick i den gamla näringsgrensindelningen i detaljhandel (52), men i den nya indelningen är den en egen näringsgren (95) till vilken produktion överfördes också från andra gamla näringsgrenar.

Den nya näringsgrenen för detaljhandeln beräknas då genom att avdra reparation av hushållsartiklar från den gamla detaljhandeln och lägga till detaljhandel med drivmedel.

 

År 2007, produktion miljoner euro TOL 2002 TOL 2008
50 Handel med samt reparation och service av motorfordon; servicestationer (TOL 2002) 5 278
45 Handel samt reparation av bilar m.m. (TOL 2008) 4 629
47 Detaljhandel (utom bilar m.m.) (TOL 2008) 649
52 Detaljhandel; reparation av hushållsartiklar (TOL 2002) 9 557
47 Detaljhandel (utom bilar m.m.) (TOL 2008) 9 377
95 Reparation av hushållsartiklar (TOL 2008) 180
47 Detaljhandel (utom bilar m.m.) totalt (TOL 2008) 10 026

 

Icke-finansiella företag och hushåll

Inom sektorerna S11 Icke-finansiella företag och S14 hushåll flyttades en del av de gamla näringsgrenarna som sådana till nya näringsgrenar, men en betydande del av de gamla näringsgrenarna måste delas upp på nya näringsgrenar. I dessa fall utnyttjade man statistikenheternas dubbelkodning i källstatistik.

I primärproduktionen (näringsgren A) flyttades de gamla näringsgrenarna som sådana till nya eller också fanns det en exakt tidsserie för den post som skulle överföras. Insamling av skogsbär och svamp flyttades från jordbruk till skogsbruk till näringsgrenen 023 Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä, medan odling av julgranar flyttades från skogsbruk till jordbruk. För dessa poster fanns det tidsserie som bildats tidigare. Det fanns också en tidigare bildad tidsserie för 025 Nettotillväxt av skog, som särskilts till en egen näringsgren från skogshushållning.

Inom tillverkning (näringsgrenar B_E) flyttades en del av näringsgrenarna som sådana till nya näringsgrenar, men för de näringsgrenar som delades upp användes områdes- och näringsgrensstatistik över industrin, som dubbelkodats för åren 1985–2008. Statistiken baserar sig på Statistikcentralens egen enkät för åren 1985–1994, där man har erhållit uppgifter efter verksamhetsställe. Fr.o.m. år 1995 har man utöver den egna enkäten använt näringsskattematerial.

På basis av dubbelkodningen räknade man ut koefficienter för de gamla näringsgrenarna, som beskriv hur stor andel av siffrorna för varje näringsgren flyttades och till vilken ny näringsgren de flyttades.

Ekonomiska transaktioner som beräknats på detta sätt var marknadsproduktion, annan insatsförbrukning (andra än de indirekt mätta finansiella tjänsterna, dvs. FISIM), löner, sysselsatta och investeringar (fast bruttoinvestering) med undantag av dataprogram.

Däremot delades arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter upp på nya näringsgrenar i samma förhållande som löner, medan arbetade timmar delades upp i samma förhållande som sysselsatta. Produktion för egen slutlig användning, insatsförbrukning för indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM), övriga produktionsstöd, övriga produktionsskatter och lagerförändring delades upp på nya näringsgrenar i samma förhållande som marknadsproduktionen. Investeringar i dataprogram delades upp i samma förhållade som investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel.

Vid fördelningen av 1975–1984 års uppgifter på nya näringsgrenar har genomsnittet av de påföljande två årens andelar använts. Till exempel 1984 års andelar är de olika näringsgrenarnas genomsnittliga andelar för åren 1985 och 1986, 1983 års uppgifter de genomsnittliga andelarna för åren 1984 och 1985 osv., varvid de olika näringsgrenarnas andelar snabbt stabiliseras i tillbakaräkningen.

Inom byggverksamhet (näringsgren F) flyttades näringsgrenen anläggningsarbeten m.m. som sådan från den gamla näringsgrenen.

I byggande av hus m.m. sammanslogs två mindre näringsgrenar från TOL 2002: byggnadsserviceverksamhet samt reparation och underhåll av hissar, som tidigare hörde till den gamla näringsgrenen 29 Tillverkning av maskiner och utrustning. Till följd av sammanslagningen minskade näringsgrenarnas sammanräknade produktion och insatsförbrukning, då produktionen och insatsförbrukningen mellan näringsgrenarna eliminerades. Det sammanlagda förädlingsvärdet och övriga ekonomiska transaktioner var oförändrade.

Inom servicenäringarna (näringsgrenarna G_T) flyttades en del av näringsgrenarna som sådana till nya näringsgrenar, men för de näringsgrenar som uppdelades hade man tillgång till följande dubbelkodade källstatistik: företags- och arbetsställeregistret har dubbelkodning för åren 1995–2008 och områdes- och näringsgrensstatistiken över tjänster för åren 2002–2008. Av dessa har man sammanslagit det s.k. arbetsställematerialet, som grundar sig på data som modellerats på basis av företagsregistrets uppgifter om arbetsställen samt uppgifterna om företag med ett arbetsställe inom statistiken över företagsstrukturer. Detta material användes för åren 2002–2007. På basis av dubbelkodningen räknade man ut koefficienter för de gamla näringsgrenarna, som visade hur stor del av siffrorna i varje näringsgren som skulle överföras, och till vilken ny näringsgren.

För åren 1995–2001 användes de dubbelkodade uppgifterna i företags- och arbetsställeregistret på samma sätt. Om det fanns betydande skillnader i de olika näringsgrenarnas andelar mellan åren 2001 och 2002, sammanlänkades uppgifterna för tidigare år på basis av andelarna för år 2002.

Ekonomiska transaktioner som beräknats på detta sätt var marknadsproduktion, annan insatsförbrukning (andra än de indirekt mätta finansiella tjänsterna, dvs. FISIM), löner, sysselsatta och investeringar med undantag av datorprogram samt litterära, musikaliska och andra konstnärliga originalverk.

Man erhöll inte insatsförbrukningens fördelning på nya näringsgrenar ur företags- och arbetsställeregistret för åren 1995–2001. Som utgångspunkt för beräkningen av denna fördelning togs fördelningen för år 2002, som tillbakaräknades med förändringar i produktionandelar med omsättning som indikator. Om näringsgrenens andel av produktionen förändrades vid tillbakaräkningen, ändrades också insatsförbrukningens andel på motsvarande sätt.

Arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter delades upp på nya näringsgrenar i samma förhållande som löner och arbetade timmar i samma förhållande som sysselsatta. Produktion för egen slutlig användning, insatsförbrukning av indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM), övriga produktionsstöd, övriga produktionsskatter och lagerförändring delades upp på nya näringsgrenar i samma förhållande som marknadsproduktionen.

Investeringarna i datorprogram delades upp på samma sätt som inom tillverkning. Investeringarna i litterära, musikaliska och andra konstnärliga originalverk fördelades på näringsgrenarna 58 Förlagsverksamhet, 59_60 Audiovisuell verksamhet och 90_91 Kulturell verksamhet på basis av separata beräkningar.

Vid fördelningen av 1975–1994 års uppgifter på nya näringsgrenar har genomsnittet av de påföljande två årens andelar använts. Till exempel 1994 års andelar är de olika näringsgrenarnas genomsnittliga andelar för åren 1995 och 1996, 1993 års uppgifter de genomsnittliga andelarna för åren 1994 och 1995 osv., varvid de olika näringsgrenarnas andelar snabbt stabiliseras i tillbakaräkningen.

Finansiella företag och försäkringsföretag

I sektorn S12 Finansiella företag och försäkringsföretag flyttades alla näringsgrenar som sådana till nya näringsgrenar.

Offentlig sektor

Också i sektorn S13 Offentlig sektor flyttades nästan alla näringsgrenar som sådana till nya näringsgrenar.

Den gamla näringsgrenen 0211 Skogsodling delades upp på de nya näringsgrenarna 021 Skogshushållning och skogsskötsel och 025 Nettotillväxt av skog liksom inom övriga sektorer på basis av redan befintliga uppgifter. I lokalförvaltningen överfördes den gamla näringsgrenen 90 Miljöhygien till den helt nya näringsgrenen 38 Avfallshantering och återvinning, den gamla näringsgrenen 748 Övriga företagstjänster överfördes till den helt nya 82 Kontorstjänster och andra företagstjänster. Däremot flyttades den gamla näringsgrenen 748 hos staten till den nya näringsgrenen 78 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster.

Hos staten flyttades enheter till den nya näringsgrenen 841_842 Offentlig förvaltning fr.o.m. år 1998 från de gamla näringsgrenarna 63 Stödtjänster till transport och 73 Forskning och utveckling. För dessa fanns det exakta beräkningar.

Den gamla näringsgrenen 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet flyttades till den helt nya näringsgrenen 90_91 Kulturell verksamhet. I kommunerna delades den upp på 841_842 Offentlig förvaltning, 90_91 Kulturell verksamhet och 93 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet på basis av de verksamhetsvisa uppgifter för år 2008 som erhölls från statistiken över den kommunala ekonomin.

 Icke-vinstsyftande organisationer

Också i sektorn S15 Icke-vinstsyftande organisationer flyttades nästan alla näringsgrenar som sådana till nya näringsgrenar.

Den gamla näringsgrenen 92 delades upp på de nya näringsgrenarna 92 Spel- och vadhållningsverksamhet samt på näringsgrenarna 90­91 Kulturell verksamhet och 93 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet. Det fanns uppgifter om den förstnämnda näringsgrenen från tidigare och återstoden fördelades så att 60 procent flyttades till näringsgrenen 90_91 och 40 procent till näringsgrenen 93. Detta förhållande baserade sig på företags- och arbetsställeregistrets löneuppgifter med noggrann näringsgrensindelning.

Kapitalförslitning

Kapitalförslitningen omräknades på basis av de uppgifter om investeringar som beräknats för de nya näringsgrenarna. För detta räknades investeringarna bakåt med den nya näringsgrensindelningen också före år 1975. De näringsgrenar där TOL 2002-näringsgrenarna fördelades mellan flera TOL 2008-näringsgrenar, var fördelningsgrunden 1975 års fördelning av investeringar.

Eftersom kapitalförslitningen omräknades i kapitalstocksmodellen, ändrades också dess totalnivå något.

Fastprisberäkningar

Beräkningar i fasta priser, dvs. beräkningar i föregående års priser, gjordes på samma sätt som beräkningarna i löpande priser. Siffrorna i föregående års priser stämdes inte av mot gamla siffror på nivån för hela ekonomin, vilket innebär att volymutvecklingen till vissa delar kan avvika något från tidigare. Avvikelsen är inte betydande någonstans. Statistikcentralen publicerar inte siffror i föregående års priser, men vid behov fås de på begäran.

Siffrorna i priserna för referensåret 2000 har beräknats som tidigare genom kedjning av uppgifterna om två på varandra följande år. Referensåret har inte ändrats för att underlätta jämförelsen med gamla uppgifter.

Inverkan av revideringen

Revideringen av näringsgrensindelningen inverkade också på andra sätt än genom en ändring av näringsgrensuppgifterna.

Inom lokalförvaltningen ändrades samtidigt fördelningen i individuella och kollektiva konsumtionsutgifter, då en del av de konsumtionsutgifter som tidigare klassificerats till rekreations-, kultur- och sportverksamhet (ungdomsväsendet) nu klassificeras till den offentliga förvaltningen. Detta minskade något de individuella konsumtionsutgifterna och också hushållens justerade disponibla inkomst, högst med omkring 130 miljoner euro.

Såsom nämndes ovan, flyttades insamlingen av skogsbär och svamp från jordbruk till skogsbruk och till den nya undernäringsgrenen 023 Insamling av vilt växande skogsprodukter. Samtidigt överfördes odlingen av julgranar från skogsbruk till jordbruk. Som en följd av revideringen minskade förädlingsvärdet inom jordbruket medan det ökade inom skogsbruket. På motsvarande sätt minskade hushållens företagarinkomster från jordbruket och ökade från skogsbruket, högst med omkring 50 miljoner euro.

Andra justeringar

Följande fel i tidsserierna har korrigerats.

Arbetspensionsanstalternas intäkter av och kostnader för fastighetsinvesteringar (produktion och insatsförbrukning) har nästan helt och hållet ingått i företagssektorn i näringsgrenen fastighetsuthyrning, eftersom fastighetsbolag hänförs till företagssektorn. Eftersom hyresintäkterna av dessa fastighetsinvesteringar ändå betalas direkt till de ägande arbetspensionsanstalterna, har de flyttats från företagssektorn till sektorn för arbetspensionsanstalter, där en ny kombination av sektor–producenttyp–näringsgren (arbetspensionsanstalter–marknadsproducenter–fastighetsuthyrning) har bildats. Till denna kombination har också den del av intäkter av fastighetsinvesteringar flyttats som ingått i arbetspensionsanstalternas socialförsäkringsverksamhet (icke-marknadsproducent). Däremot finns arbetspensionsanstalternas investeringar i fastigheter kvar i företagssektorn, dit fastighetsbolagen hör, då arbetspensionsanstalterna bara äger deras aktier.

Uppgifterna har tagits ut ur arbetspensionsanstalternas resultaträkningar fr.o.m. år 2001. Åren 1975–2000 har beräknats genom att räkna tillbaka 2001 års nivåer med de uppgifter om intäkter av och kostnader för fastighetsinvesteringar som erhållits ur försäkringsstatistiken.

Som en följd av ändringarna har fastighetsuthyrningens förädlingsvärde ökat något (år 2007 omkring 130 miljoner euro), då en del av produktionen har flyttats från icke-marknadsproducent till marknadsproducent. På motsvarande sätt har arbetspensionsanstalternas konsumtionsutgifter på efterfrågesidan ökat. Arbetspensionsanstalternas nettokreditgivning förbättrades (210 miljoner euro år 2007) och de icke-finansiella företagens försämrades i motsvarande mån. Samtidigt förbättrades den offentliga sektorns nettoutlåning och Finlands EDP-underskott/överskott.

Fel i tidsserierna för kapitalförslitningar har korrigerats. Till exempel tidsserien för förslitningar vid järnvägsunderhåll inom statsförvaltningen har korrigerats fr.o.m. år 1990. Detta minskade något statens förädlingsvärde och konsumtionsutgifter närmast under åren 1990–1994 (högst omkring 40 miljoner euro), men påverkade inte nettoutlåningen.

Likaså har fel i fastprisserierna korrigerats, t.ex. export av tjänster före år 1995. I fastprisserierna finns det annars också små skillnader jämfört med tidigare serier, då i och med ändringar i näringsgrensindelningen nya näringsgrenar deflaterats med prisindex som bygger på gamla näringsgrenar och summorna inte har avstämts mot gamla serier.

Andra ändringar

I tidigare tidsserier förekom i företagssektorn under åren 1975–1994 näringsgrenen "ospecificerad" och till denna näringsgren hade löner och arbetsgivares socialförsäkringsavgifter klassificerats, högst omkring 660 miljoner euro (1,3 procent av hela ekonomins löntagarersättningar) år 1991. Till näringsgrenen ospecificerad fördes den del av betalda löner och socialförsäkringsavgifter som avvek från de ackumulerade och som vid den tidpunkten inte kunde hänföras till någon bestämd näringsgren. I serierna fanns både negativa och positiva siffror. I driftsöverskottet gjordes motsvarande bokning med motsatta förtecken.

Vid revideringen delades de näringsgrensvis ospecificerade löntagarersättningarna upp på företagssektorns alla näringsgrenar i förhållande till betalda löner. Detta förändrade också näringsgrenarnas verksamhetsöverskott. De olika näringsgrenarnas löntagarersättningar minskade åren 1975–1983 och ökade åren 1984–1994. Näringsgrenarnas verksamhetsöverskott ändrades med motsatta förtecken. Företagssektorns summerade uppgifter ändrades inte på grund av detta.

Också hushållens anskaffning av värdeföremål hade tidigare förts till näringsgrenen "ospecificerad". Nu fördes den till näringsgrenen 68202 Förvaltning av bostäder.

Vid revideringen slutade man räkna S112 Bostadssamfund separat och sektorn sammanslogs med företagssektorn, eftersom ingen källstatistik längre produceras om aravahyreshusbolagen, som den bestod av. Sektorn hade också liten betydelse, då dess andel av företagssektorns förädlingsvärde är omkring en procent.

En stiftelse har överförts från icke-vinstsyftande organisationer till företagssektorn. Inverkan av överföringen är liten, högst omkring 10 miljoner euro.

Beräkningsmetoden för de indirekt mätta finansiella tjänsterna (FISIM) ändrades något fr.o.m. år 2008, vilket förorsakade vissa nivåförändringar i de näringsgrensvisa serierna mellan åren 2007 och 2008, närmast i insatsförbrukningen. Avbrotten i tidsserien försvagar inte i väsentlig grad jämförbarheten av uppgifter om olika näringsgrenars insatsförbrukning, förädlingsvärde och verksamhetsöverskott för åren 2007 och 2008.

Omvandlingsnycklar för nationalräkenskapernas näringsgrensindelningar (publiceringsnivå):

TOL 2002 TOL 2008
010_014 Jordbruk on service till jordbruk 011_016, 023
015 Jakt och viltvård 017
02 Skogsbruk och service till skogsbruk 011_016, 021, 022, 024, 025
05 Fiske 03
10_14 Utvinning av mineral 07, 08, 09, 23
15_16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning 10, 11, 12, 33
17_19 Tillverkning av textil, kläder, läder och lädervaror 13, 14, 15, 32
20 Sågvirkes- trävarutillverkning 16
21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 17
22 Förlagsverksamhet och grafisk produktion 18, 58, 59_60
23 Tillverkning av oljeprodukter 19, 38
24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 20, 21
25 Tillverkning av gummi- och plastvaror 22, 26
26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter 23
27 Metallframställning 24
28 Tillverkning av metallvaror 25, 26, 28, 33
29 Tillverkning av maskiner och utrustning 25, 27, 28, 30, 33, 41+432_439
30_33 Tillverkning av elektronik och elprodukter 26, 27, 28, 29, 32, 33
34_35 Tillverkning av transportmedel 28, 29, 30, 33
36_37 Övrig tillverkning och återvinning 22, 25, 29, 31, 32, 38, 95
40_41 El-, gas-, värmeförsörjning 33, 35, 36
4501+4509 Byggarbete och byggserviceverksamhet 41+432_439
4502 Anläggningsarbete 42+431
50 Handel med och service av motorfordon; servicestationer 45, 47
51 Parti- och agenturhandel 46
52 Detaljhandel; reparation av hushållsartiklar 47, 95
55 Hotell- och restaurangverksamhet 55, 56
60 Landtransport 49
61 Sjötransport 50
62 Lufttransport 51
63 Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet 49, 52, 79, 841_842, 845, 846
641 Postbefordran 53
642 Telekommunikation 58, 59_60, 61
65 Finansiell verksamhet 64
66 Försäkring 65
67 Stödtjänster till finansiell verksamhet och försäkring 66
701+7022+703 Övrig fastighetsverksamhet 41+432_439, 681+68209+683, 81
7021 Uthyrning och förvaltning av bostäder 68201, 68202
71_74 Företagstjänster 33, 58, 62_63, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 77, 78, 80, 81, 82, 841_842, 95
72 Databehandlingsverksamhet 33, 58, 62_63, 95
75 Förvaltning, obligatorisk socialförsäkring 841_842, 843, 844
80 Utbildning 85
851_852 Hälso- och veterinärverksamhet 75, 86
853 Sociala tjänster 87_88
90_93 Andra samhälleliga och personliga tjänster 37, 38, 39, 59_60, 61, 62_63, 81, 841_842, 85, 90_91, 92, 93, 94, 96
95 Hushållstjänster 97_98
TOL 2008 TOL 2002
011_016 Jordbruk 010_014, 02
017 Jakt 015
021 Skogshushållning och skogsskötsel 02
022 Drivning 02
023 Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä 010_014
024 Service till skogsbruk 02
025 Nettotillväxt av skog 02
03 Fiske 05
07 Utvinning av metallmalmer 10_14
08 Annan utvinning av mineral 10_14
09 Service till utvinning 10_14
10 Livsmedelsframställning 15_16
11 Framställning av drycker 15_16
12 Tobaksvarutillverkning 15_16
13 Textilvarutillverkning 17_19
14 Tillverkning av kläder 17_19
15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. 17_19
16 Tillverkning av trä och varor av trä 20
17 Pappers- och pappersvarutillverkning 21
18 Grafisk produktion 22
19 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 23
20 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 24
21 Tillverkning av läkemedel 24
22 Tillverkning av gummi- och plastvaror 25,36_37
23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 10_14, 26
24 Stål- och metallframställning 27
25 Tillverkning av metallvaror 28 ,29, 36_37
26 Tillverkning av elektronikvaror 25, 28, 30_33
27 Tillverkning av elapparatur 29, 30_33
28 Tillverkning av övriga maskiner 28, 29, 30_33, 34_35
29 Tillverkning av motorfordon osv. 30_33, 34_35, 36_37
30 Tillverkning av andra transportmedel 29, 34_35
31 Tillverkning av möbler 36_37
32 Annan tillverkning 17_19, 30_33, 36_37
33 Reparation och installation av maskiner och apparater 15_16, 28, 29, 30_33, 34_35, 40_41, 71_74
35 Försörjning av el, gas, värme och kyla 40_41
36 Vattenförsörjning 40_41
37 Avloppsrening 90_93
38 Avfallshantering och återvinning 23, 36_37, 90_93
39 Annan verksamhet för föroreningsbekämpning 90_93
41+432_439 Byggande av hus m.m. 29, 4501+4509, 701+7022+703
42+431 Anläggningsarbeten m.m. 4502
45 Handel samt reparation av bilar m.m. 50
46 Partihandel (utom bilar m.m.) 51
46 Detaljhandel (utom bilar m.m.) 50, 52
49 Landtransport 60, 63
50 Sjötransport 61
51 Lufttransport 62
52 Magasinering och stödtjänster till transport 63
53 Post- och kurirverksamhet 641
55 Hotell- och logiverksamhet 55
56 Restaurang-, catering och barverksamhet 55
58 Förlagsverksamhet 22, 642, 71_74
59_60 Audiovisuell verksamhet 22, 642, 90_93
61 Telekommunikation 642, 90_93
64 Finansförmedling 65
65 Försäkring 66
66 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 67
681+68209+683 Övrig fastighetsverksamhet 701+7022+703
68201 Uthyrning av bostäder 7021
68202 Förvaltning av bostäder 7021
69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 71_74
70 Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänster till företag 71_74
71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet m.m. 71_74
72 Vetenskaplig forskning och utveckling 71_74
73 Reklam och marknadsundersökning 71_74
74 Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 71_74
75 Veterinärverksamhet 851_852
77 Uthyrning och leasing 71_74
78 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 71_74
79 Resebyråer mm. 63
80 Säkerhets- och bevakningsverksamhet 71_74
81 Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor 701+7022+703, 71_74, 90_93
82 Kontorstjänster och andra företagstjänster 71_74
841_842 Offentlig förvaltning 63, 71_74, 75, 90_93
843 Obligatorisk socialförsäkring 75
844 Försvarsmaterial och beväringar 75
845 Järnvägsunderhåll 63
846 Vägunderhåll 63
85 Utbildning 80, 90_93
86 Hälso- och sjukvård 851_852
87_88 Sociala tjänster 853
90_91 Kulturell verksamhet 90_93
92 Spel- och vadhållningsverksamhet 90_93
93 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet 90_93
94 Intressebevakning; religiös verksamhet 90_93
95 Reparation av hushållsartiklar 36_37, 52, 71_74
96 Andra konsumenttjänster 90_93
97_98 Förvärvsarbetei hushåll 95

 


Senast uppdaterad 14.7.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 17.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/vtp_2011_2011-07-14_men_001_sv.html