Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumentbarometern 2019, mars

Publicerad: 27.9.2010

Konsumenternas förtroende starkast genom tiderna

Konsumenternas förtroende för ekonomin var i september högre än någonsin tidigare. Konsumenternas förtroendeindikator var i september 23,0, då den i augusti var 21,9 och i juli 19,1. För ett år sedan visade förtroendeindikatorn ett värde på 11,7. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1–17 september 1 412 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades i september förväntningarna på Finlands ekonomi och de egna möjligheterna att spara jämfört med föregående månad. Konsumenterna har senast trott lika starkt på Finlands ekonomi år 1994. I september var konsumenternas syn på den egna ekonomin och utvecklingen av arbetslösheten i Finland oförändrad. Dessutom bedömde konsumenterna i september att inflationen kommer att accelerera och att det är lönsamt att ta lån. Konsumenterna hade nu något fler inköpsplaner än under föregående månader.

I september trodde redan 56 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 8 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. För ett år sedan var motsvarande andelar 55 och 16 procent. I september litade 28 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 12 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

I september litade 39 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året och 21 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. För ett år sedan var motsvarande andelar dystra 16 och 60 procent.

I september antog 20 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna, medan 12 procent åter bedömde att risken ökat. För ett år sedan var dessa andelar dystra 7 och 30 procent. I september uppskattade 43 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet var oförändrad och 25 procent upplevde att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I september förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,6 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var för ett år sedan 1,6 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

I september antog 66 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara är god. Motsvarande andel för ett år sedan var 55 procent av konsumenterna. Av hushållen hade 67 procent sparat och 81 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 71 procent i september att det är fördelaktigt att ta lån. I augusti var motsvarande andel 64 procent. I september planerade 14 procent av hushållen att ta lån inom ett år.

Av konsumenterna bedömde 53 procent i september att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Fler hushåll än tidigare använder pengar t.ex. till att resa, inreda bostaden eller skaffa hemteknik eller fritidsartiklar under de följande sex månaderna. Av hushållen avsåg 18 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 7 procent bostad. Motsvarande andelar var i september i fjol 14 och 8 procent.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 09/2009 08/2010 09/2010 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 13,2 23,0 -6,5 11,7 21,9 23,0 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 9,1 14,1 2,3 6,6 8,9 9,0 +/-
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 37,0 52,0 10,9 47,8 47,4 49,2 ++
B4 Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal) 5,2 25,4 -27,1 19,5 22,8 25,4 ++
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) 1,4 27,6 -51,1 -27,0 8,5 8,4 +
B6 Inflation om 12 månader (procent) 2,1 4,6 0,6 1,6 2,4 2,6  
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 21,2 41,8 -14,2 33,8 29,0 30,4 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 11,0 36,8 -19,6 7,4 20,2 19,5 +
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 18,4 42,0 -47,1 23,1 17,9 26,8 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan –100 och 100, ju högre siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, – Dåliga utsikter, – – Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results;


Källa: Konsumentbarometern 2010, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (419,1 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.9.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumentbarometern [e-publikation].
ISSN=1799-2176. september 2010. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.4.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2010/09/kbar_2010_09_2010-09-27_tie_001_sv.html