Publicerad: 27.9.2019

Konsumenternas syn på den ekonomiska tillväxten och arbetslösheten allt mer dyster

Konsumenternas förtroende för ekonomin var i september i stort sett oförändrat. Konsumenternas förtroendeindikator var i september –4,2, då den i augusti var -4,5 och i juli –3,9. I september i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 1,5. Indikatorns medelvärde från januari 2018 är –0,2. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens undersökning om konsumenternas förtroende som besvarades den 1–18 september av 1 012 personer bosatta i Finland. Undersökningsmetoderna reviderades i maj.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator blev förväntningen på utvecklingen av Finlands ekonomi allt mer dyster i september. Däremot förbättrades konsumenternas syn på den egna ekonomin, både den nuvarande och den kommande situationen, jämfört med augusti. Förväntningen var dock fortfarande på en lam nivå. I september ökade konsumenternas planer på att använda pengar för kapitalvarukonsumtion något. Konsumenterna hade också fler planer än i genomsnitt.

Jämfört med motsvarande period i fjol försvagades i september förväntningarna både på den egna och på Finlands ekonomi. Bilden av Finlands ekonomi formligen rasade på ett år. Övriga delfaktorer förstärktes något.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

I september ansåg konsumenterna allt tydligare att arbetslöshetssituationen i Finland kommer att försvagas i fortsättningen. Dessutom upplevde sysselsatta konsumenter att risken för att råka ut för arbetslöshet ökat betydligt under den senaste tiden också för deras egen del. För nästan hälften av de sysselsatta har dock ingen sådan risk visat sig.

I september uppskattade konsumenterna att den egna penningsituationen är god. Konsumenterna ansåg att tidpunkten allmänt taget var mycket god för att ta lån, men inte för att köpa kapitalvaror och i synnerhet inte för att spara.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I september var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen (förtroendeindikatorn –1,3) och i Norra Finland (–1,3) och svagast i Västra Finland (–6,8). Av befolkningsgrupperna var studerandena de mest optimistiska (6,7). Mest pessimistiska i september när det gäller den ekonomiska utvecklingen var pensionärer (–15,4), och arbetslösa (–12,2). Förtroendet för ekonomin minskar vanligen med personens ålder. På motsvarande sätt ökar förtroendet i takt med utbildning och inkomster. Närmare information om databastabellerna .

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) forskningsresultat om ekonomiska förväntningar publiceras varje månad på Europeiska kommissionens webbplats: Pressmeddelanden .

Begrepp

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator (A1) beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Förtroendeindikatorns fyra delfaktorer är: konsumentens egen ekonomi nu (B1), konsumentens egen ekonomi om 12 månader (B2), Finlands ekonomi om 12 månader (B4) och konsumentens användning av pengar på kapitalvaror under de följande 12 månaderna jämfört med föregående 12 månader (E1). Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.


Källa: Konsumenternas förtroende 2019, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsumenternas.fortroende@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (313,1 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.9.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. september 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2019/09/kbar_2019_09_2019-09-27_tie_001_sv.html