Den här statistiken har lagts ned.

Inga nya uppgifter produceras längre om denna statistik.

Publicerad: 19.12.2012

De direkta skatterna ökade med fyra procent

Inkomsttagarna betalade 26,2 miljarder euro i direkta skatter och avgifter år 2011. Mest betalade inkomsttagarna kommunalskatter, dvs. 16,4 miljarder euro. Av skatterna var andelen skatt på förvärvsinkomst 5,3 och andelen kapitalinkomstskatt 1,9 miljarder euro. I sjukvårdsavgifter betalade inkomsttagarna 1,0 miljarder och i dagpenningspremier 665 miljoner euro.

Skatterna ökade från året innan med fyra procent. I kommunalskatt betalade inkomsttagarna fem procent mer och i skatt på förvärvsinkomst tre procent mer. Mest ökade kapitalinkomsten, dvs. med 13 procent. I sjukvårdsavgifter betalades 15 procent mindre och i dagpenningspremier åtta procent mindre än för ett år sedan.

Inkomsttagarnas direkta skatter 1993–2011, i 2011 års priser

Inkomsttagarnas direkta skatter 1993–2011, i 2011 års priser

Skatter och avgifter har ökat reellt med 32 procent sedan år 1993. Klart mest har kommunalskatten ökat, med 66 procent. Kommunalskattens andel av skatterna har stigit från 50 procent till 63 procent. Under samma tid har statsskattens andel sjunkit från 33 procent till 27 procent. Förvärvsinkomstskattens andel har minskat från 31 procent till 20 procent.

Skatternas och avgifternas andel av inkomsttagarnas skattepliktiga inkomster var 21,7 procent år 2011, medan den var 21,9 året innan. Skatter och avgifter omfattar förvärvsinkomst- och kapitalinkomstskatter, kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringsavgifter. Dessutom betalade löntagarna 4,1 miljarder euro i pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier. Skatter och avgifter inkl. de obligatoriska försäkringsavgifterna utgjorde 25,1 procent av inkomsterna.

I skattepliktiga inkomster fick inkomsttagarna 120,8 miljarder euro. Av dem var 113,0 miljarder förvärvsinkomster och 7,8 miljarder kapitalinkomster. Förvärvsinkomsterna och kapitalinkomsterna ökade med 4,5 resp. 13 procent. Totalt ökade de skattepliktiga inkomsterna med fem procent. Antalet personer som fick skattepliktiga inkomster uppgick till 4,5 miljoner, en ökning med omkring en procent.

I löneinkomster fick inkomsttagarna 77 miljarder euro, dvs. 4,5 procent mer än året innan. Pensionsinkomsterna steg med 4,8 procent och uppgick till 24,6 miljarder euro. Löneinkomster fick 2,8 miljoner personer och pensionsinkomster 1,6 miljoner personer.

Av förvärvsinkomsterna steg dividender som beskattats som förvärvsinkomst och vinster på anställningsoptioner allra mest. Dividenderna ökade med 16 procent och optionsvinsterna med 15 procent. I skattepliktiga förvärvsinkomstdividender fick inkomsttagarna 407 miljoner och i optionsvinster 127 miljoner euro. Däremot fick inkomsttagarna sju procent mindre i arbetslöshetsdagpenning, tre procent mindre i studiepenning och en procent mindre i hemvårdsstöd för barn jämfört med året innan. I arbetslöshetsdagpenning och andra arbetslöshetsskyddsförmåner fick inkomsttagarna 3,2 miljarder, i studiepenning 515 miljoner och i hemvårdsstöd för barn 381 miljoner euro.

De dividender som beskattades som kapitalinkomst ökade med 24 procent. Totalt uppgick de till 1,6 miljarder euro, varav 770 miljoner härrörde från börsnoterade bolag, 707 miljoner från onoterade bolag och 104 miljoner från utländska bolag.

I överlåtelsevinster fick inkomsttagarna 3,8 miljarder euro, dvs. 8,5 procent mer än året innan. I hyresinkomster fick inkomsttagarna 1,3 miljarder euro, dvs. fyra procent mer än året innan. Kapitalinkomsterna av skogsbruket ökade med 39 procent och uppgick till 663 miljarder euro. Också andra kapitalinkomster, dvs. ersättningar som betalats på basis av livförsäkringar och andra förmåner i form av kapitalinkomster, ökade klart, dvs. med 46 procent. I andra kapitalinkomster fick inkomsttagarna 566 miljoner euro.

Inkomsterna av lantbruk uppgick till 1,0 miljarder, inkomsterna av näringsverksamhet till 3,0 miljarder och inkomsterna från sammanslutningar till 1,3 miljarder euro. Inkomsterna av lantbruk ökade med 2,7 procent och inkomsterna av näringsverksamhet med 5,8 procent. Företagarinkomsterna från sammanslutningar ökade med 7,6 procent.


Källa: Skattepliktiga inkomster 2011. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala 09 1734 3422, toimeentulo@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (182,8 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 19.12.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Skattepliktiga inkomster [e-publikation].
2011. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 1.3.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tvt/2011/tvt_2011_2012-12-19_tie_001_sv.html